måndag 31 mars 2014

Reservat....

Hit eller dit?


Det där med att ställa om klockan blev verkligen våra tjejers grej. Efter veckor med vaknande vid femsnåret så hände det något. Klockan sju den gamla tiden vaknade Mollie, dom andra fick vi väcka en halvtimme senare.
Vad hände liksom?

Frukost och sen packades väskan, vi var utflyktssugna.
Planen för dagen var att ta oss till naturreservatet Listershuvud. Det är ett av dom största reservaten i Blekinge och efter lite efterforskning tog jag reda på att troligtvis är det även den största avenbokskogen i Sverige.
Jag lärde mej om den Engelska källan, vad det var för något och varför den fick namnet. Det är fantastiskt vad man kan lära sej nya saker bara genom att förflytta sej en mil från Jockarp.
Vi hade svärmor och svärfar med oss och den sistnämnda berättade om hur det var förr, när han var barn. Det berättades om skidbackar och enebuskar. Jag älskar verkligen att jag får möjligheten till att ta del av andras historia.
Vi grillade korv och åt kanelbullar. Livet var sådär enkelt lättlevt.
Barnen sprang omkring och busad med pinnar och stenar, dom kissade mot buskar och klättrade över stengärden. Blommor plockades och vi lekte häst. Synd att klaga på den förmiddagen.

Blomplock ;)


När vi lämnade Listershuvud hade jag en önskan om att få se spraglehall även detta är ett naturreservat på lister. Med fröken flickvän som guide och vägvisare körde vi genom stora delar av dom minkagårdar som finns på lister. Vi svängde av mot Krokås och i änden på byn var vi framme  vid vårt mål.
På Spraglehall finns det ett gammalt stenbrott, tydligen är stenen väldigt passande som gatsten och städer som Berlin och Hamburg kan man nu sätta sina små fötter från stenar just därifrån.
Nu används delar av stenbrottet till utomhus konserter. Hur coolt är inte det.

På väg hem från Krokås körde vi inom blomsteraffären och köpte lite fröer, det kändes som om det var dags för att grotta ner fingrarna i ljummen jord.
Tjejerna och jag blev sugna på glass, så det slank minsann ner en mjukglass i våra små magar innan vi tillslut vände bilen mot byn.



Fröerna skulle i jorden omgående och alla hjälpte till. En kopp kaffe på det satt fint. Barnen tog av sej skor och sockar. Lilla fröken bonus utbrast;
- Vad härligt det är att vara barfota.
Jag kunde inget annat göra än att hålla med.
I ett svagt ögonblick när ingen såg dom små så målades Lille Sigge på ryggen i färgerna grönt och rött. Tjejerna gick in i lekstugan och det var där brottet skedde.
Sigge lille verkade uppskatta det men det gjorde inte jag. Leken tog slut och jag gick upp till undantagen med honom.


Allt kan bli en leksak...



Menyn för kvällen bestod av grillad lax och potatis. Myset Vilhelmsson åt glupskt som vanligt. Hon är en matglad liten dam.
Jag började med stora pannkaksgräddandet och Mollie skulle måla. Vi tummade på att hon skulle låta bli att färga sin hud med färgpennorna och jag trodde i min enfald att bus med det skulle utebli.
Nepp. Nu hade delar av bordet kladdats ner. Vad får hon allt i från och varför måste man måla på annat än på det som är legalt.

Halv sju gick hon in på sitt rum och somnade utan mej. Det var nog första gången det hände. Sagan uteblev alltså med det. Snyft.
Vad det gäller nappavvänjandet så går det bra mycket bättre än jag trodde att det skulle gå.
När hon kliver upp på morgonen lägger hon den på sitt nattduksbord och där ligger den. Vissa dagar säger hon att hon ska vila lite och går in och lägger sej med nappen i sängen, när hon snuttat färdigt läggs den tillbaka och hon kommer ut och fortsätter med sitt liv.
Jag är djupt imponerad av henne.


Jockarp.


söndag 30 mars 2014

Utedag....



Att barn envisas med att vakna tidigt är ju inget konstigt men att barn vakna exakt samma tid varje dag är ju väldigt märkligt. Antingen 05,02 eller 05,03 varje morgon visst är det väl märkligt att det nästan är på minuten.
Det var lite tjurerier under morgontimmarna, men det lättade upp fram på dagen.
Mollie och jag hängde ihop stora delar under förmiddagen, vi lekte lite inne men vädret var på tok för bra. Ett förslag om att cykla till lekplatsen i grannbyn köptes tvärt av lilla fröken.
En bit på vägen ändrade vi oss och körde till dagiset som finns i byn. Dom har massor med fina saker i lekhagen, dom testade vi. Jag hoppas verkligen inte att någon misstycker att vi var och tjuvlekte.
Jag fick en massa härliga tips om hur man kan piffa till palatsets bakgård med diverse roligheter. Saker som kostar nada.
Detta ska vi nu se om det går att genomföra efter vår resa.

Hem det bar och lite kaffe i söderläge. Mollie informerade mej om att ugglor bara var vakna på natten. Helt rätt sa jag, var har du lärt dej det?
Svar uteblev. Men jag förmodar att det är dagis.
Vi pratade ett tag om ugglorna och om vad dom äter och hur dom låter. Väldigt mysigt.
Pannkakan åts sen utomhus.



Det var bio på bibblan och den ville myset och mormor titta på. Och det var väl självklart att dom  skulle göra det.
Jag snörade på mej mina löpaskor och fröken flickvän satte cykelhjälmen på huvudet och med cykelkorgen full med godsaker bar det av.
Att ha en följecykel med sej på långloppen är så sjukt lyxigt. Jag hade för dagen med mej, vatten, dextrosol och banan.
Fröken flickvän hade laddat korgen med kaffetermosen och ett par böcker. Så himla mysigt.
Rundan var den samma som sist och det gick väldigt bra att springa 2,3 mil. Den enda fadäsen var att kedjan hoppade av på fröken flickväns cykel så det fick vi styra upp.
Vi var ute i ett par timmar och det behövde vi. En stund utan barn som ska ses efter och som är super sugna på vår uppmärksamhet.
Nu rörde vi oss i ett lugnt tempo och småpratade. Ibland var vi tysta och det var underskönt även det.
Jag älskar att ha en vän i livet som jag kan vara tyst med och att det känns helt perfekt.

Middagen blev pulledpork, coleslaw, bröd, pasta och grönsaker. Jag bara välte i mej lass efter lass. Kroppen har ett sugande behov av att få i sej näring och det fick den.
Jag är så glad över att illamåendet och kräkandet är över efter långpassen.
Jag var dock väldigt stel i benen men det styrde min fina tjej upp. Massage i söderläge på altanen. Lyxigt värre.



Jockarp.

lördag 29 mars 2014

Att välja lycka....



Jag funderade under de tidiga morgontimmarna när jag skulle till jobbet nästa gång, jag kom fram till att det var på måndag. En futtig liten dag ska jag jobba sen är jag ledig igen. Jag log åt tanken. Både tanken över att jag var tvungen att fundera över när jag skulle dit och självklart över tanke på att jag jobbar så sjukt lite timmar på ett år.
Jag tittade sen på mitt lilla mys och funderade över vilken tur även hon har som slipper 50 timmars veckorna på dagis.
Hon vet det givetvis inte och hon kan därför inte uppskatta det, men kanske att hon kan det en dag.
Jag läste nånstans fem saker som människor ångrar på sin dödsbädd, en av dom sakerna var att dom jobbade för mycket. Jag tycker att det är väldigt skönt att inte jag kommer att behöva säga det på min bädd ;)
Alla har vi val i livet och just nu känns det som jag gör dom bästa både för myset och för mej. Jag är lycklig och det måste vara för att jag väljer det. Enkelt liksom.

Vi tog en kopp kaffe på altanen och bestämde oss för att ta kidsen på cyklarna och köra till stan. Lilla mini hade bestyr med sin systers hjälm så att styra upp det köptes en ny lite mindre storlek när vi var i stan.
Vi köpte nya tyger och fröken flickvän levererade redan samma dag. En ny klänning till myset. Tyget var angrybird, en favorit just nu.
Vi handlade lite på Ica och fyllde  korgen och en väska som hängde på min rygg.

Det blev lite lunch inne sen drog vi ut igen. Jag och tjejerna gick upp till Mollies kusiner. Det studsades på studsmattan med kusinerna och deras kompisar. Det gungades och barnskratten lossades av i ordentliga salvor. Helt underbart så klart.
Min bror gräddade våfflor till halva byn och vi åt glupskt sen fortsatte leken.
Kvällen bestod av lek med barnen. Vi lekte doktor, bagare och kontorist. Det är så roligt att vara med och lyssna på hur resonemanget går och hur det kan skifta i leken.

Min träning till körkampen börjar göra sej påmind i vardagslivet i Jockarp.
Barnen springer nu och sjunger på sången vi ska sjunga. Snacka om att det tränas i palatset.
Det är så gulligt när en lite treåring kommer studsande och sjunger på en sång som är från slutet av 1800-talet, vilket kulturarv.




Jockarp.



fredag 28 mars 2014

Pulken....

Fältet fullt....


Att ha förmånen att kunna ta del av naturen och det som händer och sker där på ett nära och enkelt sätt är så grymt lyxigt. 
Det är vår och tranorna har tagit sej från Tyskland över sjön till pulken i Skåne för att äta upp sej och göra sej redo för vidare flygningar och häckning. Förr om åren fick vi åka till Hornborgasjön för att ta dela av detta skådespel, nu räcker det alltså med att åka över länsgränsen.

Vi packade ner kikaren och lastade mysets cykel på flaket sen drog vi iväg söder ut.
För att lyxa till torsdagen lite så körde vi inom ett café och köpte macka, kaffe och kakor. Tanken var först att vi skulle ta med detta till området där tranorna är men vädret var nyckfullt så vi beslutade att fika på fiket.
Mormor bjöd oss och även det är ju väldigt lyxigt ;)

Lite över 6000 tranor var på plats när vi kom, vi parkerade bilen och lyfte ner cykeln, myset cyklade sen fram till reservatet i full fart. Hon tog kikaren och kikade på alla fåglarna.
Det fanns en informationstavla där man snurrade på ett hjul och därefter fick man lyssna på diverse fågelläten. Vi lärde oss lite historia om platsen pulken och sånt är alltid roligt.

Klapp, klapp....

Hehe. Ja och så var det åter ett stolpskott som tyckte sej ha rätten att skriva blaj anonymt till mej. Jag tackar för tipsen och för dej din anonyma mes tänker jag här upplysa om att den kärleksfulla människa du så vackert skrev om under gårdagens kommentarsfält. Inte är den du beskriver. Att inte se sitt barn på över fem veckor när man är arbetslös och bor fem kilometer bort det är inte okej.
Tycker du det så har du uppenbarligen ett hål i huvudet. Vidare som svar på dina fina tips till mej och dina påhopp om att jag är pinsam för att jag skriver om det som händer, kan jag bara säga att jag har ringt till mister perfektpappa. Men mesen slängde på luren i örat på mej. Sanningen är tuff och sanningen är den att han inte bryr sej om sin yngsta dotter, ännu ett bevis är just det jag skrev om i gårdagens inlägg. Att han helt kallt bara tänker låta, mammsen, syrran och nya tjejen ta hand om lilltjejen under tio timmar, fem dagar i veckan. Lagom sunt. Och väldigt mycket ansvar (ironi) Nog om det (Just nu i alla fall)

Tjooohooo :)


Homofamiljen hade en fin dag, efter pulken och efter ett besök på familjerätten drog vi till badhuset. Det var snålt med folk och massa vatten till oss.
Jag simmade över till fröken flickvän och frågade om jag kunde få en homopuss. Jag var på homohumör;)
Mollie den lilla galningen kom på en ny rolig lek, den bestod i att jag skulle kasta henne ett par meter så hon kom under vattnet sen dök hon upp och fräste och spottade vatten på alla håll. Sen bad hon att bli kastad igen. Ett tufft träningspass för mej alltså ;)
Efter badet passade vi på att leka lite i lekparken, Mollie var ivrig över att pröva alla sakerna. Ögonen lyste på henne.

En spontan inbjudan från min löparvän och hennes familj. Thaimat för dagen och det tackade vi klart ja till.
Jag älskar dessa spontana tillfällen.
Barnen lekte som om dom lekt ihop hela livet. Super roligt och härligt att se.
Vi fick se en modevisning av bröllopsklänning, de var minsann en höjdare.
Vägen hem blev lugn, myset somnade i barnstolen och fick sovandes bära in. 15kg sovande mys var ännu ett träningspass. Ibland förbannar jag den ståtliga trappan på Månsagården, igår var en sån dag.

Kaffe och närhet av min tjej i soffan. Naken hud måste helt klart vara det bästa man kan känna mot sin egen hud.
Jag ryser av hennes närhet. Lycka.

Tungan rätt i mun ;)




Jockarp.

torsdag 27 mars 2014

Kurvor och punkt....



Förmiddags besök av en gammal jobbarkompis. Det är alltid underbart att ses.
Myset fick en fin tröja och vi fikade på frallor.
Mollie var fullständigt galen, hon var inte tyst en sekund. Hon skulle visa gästen sitt rum och dom skulle läsa en bok. Myset berättade om bilderna i boken. Hon hängde med oss hela förmiddagen och hon var lycklig och glad men väldigt intensiv.

Fröken flickvän var på åtta månaders kontroll med mini och där hade det gått bra. Hon följer sin kurva fint, sen att kurvan är lite över det normala spelar mindre roll. Hon är en välskött och välmatad dam ;)

Myset somnade en liten stund efter besöket av min vän och blev tvungen att väckas. Detta är inte det roligaste som finns vill jag lova.
Helt tokig och tillslut visste hon inte varför hon var ledsen, hon bara grät helt okontrollerat.
Mormor och hundarna kom till undsättning och hon följde glatt med på promenad. Jag tog en sväng på 13 km med mina löpardojor. Jag var inte helt fit fore i benet det kände jag, det är något litet som stör.
När jag kom hem blev det kurragömma lek en stund. Så vansinnigt roligt. Mollie gömde sej bakom en glasad dörr och trodde att ingen såg henne.

Mästerkocken (jag) drog sen igång med middagen, när spisen var belamrad med kastruller tog jag en välbehövlig dusch.
Alla åt sen som om det vore sista måltiden ;)
Lite kaffe på maten sen lämnades jag och tjejerna hemma. Fröken flickvän skulle på utsvävning.
Mollie och jag spelade snigelspelet och hon fuskade hela tiden. Lite häng i soffan och sen var även den dagen till ända.

Jag hade en bra dag, fröken flickväns var dock något sämre.
Hon utsätts ideligen av en man som inte sätter barnen främst. Frustrationen är hög när man hör att han tänker lämna sin lilla dotter "sina" veckor till sin mamma, syster och nya flickvän i stället för att själv ta hand om henne, eller låta mamman till barnet göra det. Ett ord som beskriver mina känslor för den handlingen bäst det är FRUKTANSVÄRT. Och ett ord till som beskriver personer som gör på detta viset är på fem bokstäver och börjar på I och slutar på T. Och med det sätter jag punkt för dagens inlägg.



Jockarp.


onsdag 26 mars 2014

Tuffa dygn....



Bus i borgen. Den delen är helt underljuvlig. Tjejerna var på toppenhumör. Jag var det inte. Jag hade varit uppe på tok för många gånger under natten. Först var det barnen sen var det kattrackaren som härjade.
Klockan fem var det sen färdigsovit för den natten. Fy. Jag gillade tiden då Mollie och jag sov till halv nio tiden. Fem-sex är alldeles för tidigt.
Förmiddagen var i alla fall mycket trevlig jag var hemma själv med tjejerna och jag informerade dom om att jag skulle gå ner i källaren och sätta fyr. Fröken bonus sa då glatt;
- Vi tar hand om varandra så länge.
Jag flinande och glad gick jag ner i källaren  och utförde mitt uppdrag.
Vid niotiden var det dags att lämna fröken bonus på dagis. Jag fick en stor hejdå kram men hon snålade in den vad det gällde Mollie. Vi vinkade och sa hej.
Affären nästa för myset och mej. För dagen hade hon med sej en stor häst, den skulle åka i korgen och maten skulle förvaras i den lilla vagenen som är lämpad för en barnchaffis.
Efter bestyret med handlingen drog vi vidare mot slottet. Ankmatning och det blev betydligt trevligare än förra gången vi var där. Då var det isande kallt och myset frös. Det var inte precis någon sommarvärme under gårdagen heller men det var betydligt varmare.
Ankorna gick bananas på brödpåsen och myset skrattade hysteriskt.

Vi for hem och jag skar upp fläsk till middagen, in med det i kylen igen och iväg. Myset till mormor och jag till bruket för att träffa vår sjukgymnast.
Vi pratade om löpning, träning, uppladdning och återhämtning. Han har själv sprungit maraton så det kändes väldigt bra att prata med honom.
Han kollade igenom min kropp, mina ben och ryggen. Det såg väldigt bra ut. Han knäckt lite men inga stora grejer så jag kunde träna på som vanligt vilket jag såg som väldigt skönt.


Tisdag betyder bamsegympa.
Jag följde med in till stan och utförde lite ärende, sen gick jag upp mot gympahallen. Vädret var  snöblandat regn, vinade vindar och väldigt snålt med grader. Hy jag hade småbyxor på mej för en vecka sen nu hade jag behövt bäveroverallen igen. Aprilväder i Mars.
Gympan var kul, det var en väldigt trevlig bana dom hade satt upp, vissa banor har jag tyckt varit på gränsen till tråkiga, men denna var alltså helt i vår smak.

Kvällen bestod av körsång. Det gick sådär. Alla var nog lite slutkörda (av olika anledningar) sången startade 19,30 vilket var sent och det märktes alltså.
Vi hoppas på att de ska lossna snart, tiden börjar bli knapp.

Myset blev nattad av fröken flickvän och det hade gått på två röda sekunder.
Jag kom inte hemvältande förrän efter tio, då även jag stupade i säng.
Det är lättlevda men tuffa dagar just nu. Vi är i ett stort behov av sömn.


Åhh hopp :)

Jockarp.




tisdag 25 mars 2014

Kaos och spermier....

Nu går bussen :)


Kaos. Japp det man inte har i huvudet får man allt ha i sina ben. Gudarna ska veta att jag sprang i går morse för att få ordning på allt innan jobbet.
Mat i magarna på dom små, kläder skulle på. Matlåda skulle ner i väskan, soppåsen i den ena näven och den överblivna tårtan i den andra handen sen gick jag ut.
En sekund senare var jag inne igen. Telefonen hämtades, ut igen och i väg.
Halvvägs till bruket kände jag en stank av sopor. Gaaa jag hade glömt att lämna påsen vid sopkärlet nere vid vägen. In på en rastplats och eliminerad stankpåsen och sen vidare mot bruket.

Vi hade ett layuotmöte och det var för dagen placerat utomhus. Himla trevligt och vädret var behagligt men kyligt.
Efter middag fortsatte sen arbetet men nu var det dags för riskanalyser. Jag hängde näsan över en massa papper, lite småtråkigt men ett viktigt arbete.

Tårtan gick åt och det uppskattades, frågan som ställdes var. Vem har gift sej. Jag flinade och sa;
- Jag. Jag är både gift och skild och jag har en tjej hemma som fyllt fyra, ingen hejd på firandet alltså;)

Jag tog cykeln och körde upp till våra sköterskor, en hörselkoll gjordes och jag beställde en tid till vår sjukgymnast. Det är dags att dra benet rätt. Det ska jag pyssla med idag under förmiddagen. Härligt.

Kvällen bestod sen mestadels av att se efter tre små vilddjur och få i dom mat.
Vi skalade potatisen gemensamt och tjejerna valde ut vilka som skulle skalas och vilka som skulle förskonas.
Jag bara öste på med skalaren och fröken bonus säger då;
- Oj vad snabb du är när du skalar potatis.
Hehe. Jag är snabb i de mesta och stark som pippi med enligt unga fröken.
Det är så väldigt roligt att lyssna på deras funderingar.
Häromdagen frågade fröken bonus varför hundar och katter har svans.
Ja man vet ju svaret men att utveckla det på ett vettigt vis till en fyraåring, det är inte det lättaste det.
Jag gillar dessa frågor och jag räknar kallt med att det kommer fler och klurigare frågor framöver. Och det fina är att jag lär mej själv en massa saker :)
Och så var det dags igen. Jag får varje år en spermieräkning från storkkliniken. Detta på grund av att jag har fyra möjligheter att ge Mollie ett syskon. Kliniken förvarar alltså mina Spermier tills det att jag vill använda dom, för denna tjänsten tars det ut en avgift varje år och de var nu den jag fick. Konstigare fakturor får man allt leta efter ;)


Alla ska vara med och spela spel ;)


Jockarp.

måndag 24 mars 2014

Festligheter....



Sång kvart över sex, det hör inte till vanligheten det inte. Men ska man fira en liten fyraåring ja då får man vackert gå upp och sätta fart.
Jag petade lite försiktigt på myset så hon vaknade och sen berättade jag planen för henne. Hon for upp som skjuten ur en kanon, spänningen var olidlig.
Vi tände fyra små ljus sen gick vi sjungandes in till lilla fröken bonus. Hon sov som en stock men vaknade omtöcknad
och gav sej genast i kast med att öppna presenter, Mollie ville gärna öppna med men efter lite förmaning satte hon sej snällt och förväntansfullt och tittade på vad som dolde sej under presentpappret.
Dom är duktiga emellanåt och respektera varandra och födelsedagar verkar vara heligt för dom bägge.
Lite frukost sen satte vi fart med att piffa till palatset så det var respektabelt för en fyraårings kalas. ballonger blåstes upp så vi var blåa i ansiktet.
Tjejerna hjälpte till med att städa sitt rum, förvisso hann dom stöka upp igen innan kalaset men dom försökte i alla fall ;)
Dom tog ett förmiddagsbad och hela badrummet var sen rent och fint. Tack för det.


Efter torkning gick dom ut en sväng och när jag passerade köksfönstret såg jag att myset var naken och hoppade i en vattenhink i lekstugan. Morr. Ut i full fart för att diskutera och informera att detta inte var ett lämpligt beteende i mars månad.
Nej det är inte sommarväder trots att solen är framme.

Vi plockade lite blommor och satte in och sen var det dags för kalas.
Gästerna ramlade in på utsatt tid, det gillas.
Det var en trevlig blandning av folk och åldrar. Barnen hade en jätterolig eftermiddag och vi äldre har det bra när dom små har det bra.



Några timmar senare var huset tomt på folk och pysslandet och lekande med gåvorna tog fart. Det är så vackert att se på när fröken flickvän pysslar med de bägge tjejerna. En hel familj som gör roliga och mysiga saker tillsammans. Jag blir varm i hela kroppen.

Varm eller ej. Plikten kallade, det var dags för möte med föreningen levande landsbygd. Nu skulle årets agenda radas upp. Först ut är årsmötet. Även om föreningen är liten så är det mycket att tänka på så vi jobbade på.

Väl hemma möttes jag av fröken flickvän hon hade nattat alla barnen och hon berättade att dom haft en super mysig och lugn afton. Det var härligt att höra henne berätta om hur dom haft det.
Lättlevt.

Jockarp.

söndag 23 mars 2014

Utsvulten....

Färggrann och fin ;)


Ett stopppass på jobbet och sen höll vi helg. Hela anläggningen stoppades och diverse städjobb utfördes. Det är trevligt med de där städjobben när man jobbar ihop och kan prata. Det är sällsynt med tanke på att decibelen ligger över 150. Hörbarhet nolla alltså ;)

Mollie sov när jag kom hem och det dröjde inte länge förrän även jag sussade gott på min flickväns arm. Tryggheten är enorm.
Nätterna är jobbig emellanåt och hela lasset med lilla mini har legat på fröken flickvän. Jag dra mitt strå till stacken när jag kan men arbetslivet måste funka.
Ljusningen är inte långt borta. Lilla fröken mini ska inom en snar framtid vara med den andra föräldern lite mer och då även nattetid.
Det kommer kännas märkligt men jag ser ändå en möjlighet till sömn. Den möjligheten som jag förvisso aldrig hade med myset. Den andra föräldern hoppade som alla vet av tåget innan vaknätterna började.
Men med mini finns det ju en till som bör och ska ta ansvaret, inget konstigt med det.
Även Mollie har demoner nattetid just nu och är inne i ett stim av att vissa nätter vakna några gånger. Det kan vara en drömtid tänker jag. Hur som helst så tar det en del på krafterna.

Inte jättetuff efter 2,4 mil....

Uppstigning tidig och träning stod på schemat. Ett långpass var inplanerat så Myset och jag gick till mormor. För dagen hade fröken Vilhelmsson med sej en påse innehållande nappar. Dessa skulle sättas upp i nappträdet. Det hade myset bestämt själv.
Vi kom överens om att det bara var dom napparna som hon inte tycker om som skulle upp i trädet. Dom andra skulle vi vänta lite med.
Vi samtalade om dom nya riktlinjerna gällande napparna. Endas sovtid ska nappen finnas i munnen. Hon gillade det och nu ska vi se om det blir enkelt eller svårt att efterfölja.

Japp när myset drog till nappträdet drog jag in luft i lungorna och sen bar det av.
Jag lät bli mördabacken för dagen, den ta så mycket kraft och det är tufft nog med långpassen.
Jag tog därför en annan backe upp på berget, den var mycket längre men inte lika brant som mördabacken.
Jag fortsatte sen över berget som börja vakna till liv. Vitsipporna var på bettet och gräset börjar bli grönare.
Jag sprang över stock och sten till andra sidan av det vackra berget. Jag valde att springa mot Bromölla i stället för mot Sölvesborg när jag väl kom över och mötte asfalt.
Jag var grymt pigg och förberedelserna hade denna gången varit lite mer planerade. Jag tankade med både vatten och kolhydrater dagarna innan.
När jag kom hem stoppade klockan på exakt 2,4 mil och självklart var jag sliten men jag lyckades behålla maten så det verkar som om kroppen höll mjölksyran  i schack.

Triss i brudar på väg ;)

Kalasande.
Jodå lillkusinen fyllde nio år och det skulle ju firas såklart.
Hela gänget tog en promenad upp till deras boning. Det bjöds på god middag och delikat tårta. Tjejerna tyckte livet var toppen och busade med de stora barnen.
Trötta gick vi sen hem genom byn och det blev godnatt omgående när vi kom hem till borgen.

Nog fungerar kroppen alltid, när barnen nattats kände jag en hunger likt en utsvulten varg, det har givetvis med att göra med löpningen, något annat kan jag inte tänka mej.
Till fröken flickvän sa jag;
- En pizza hade varit gott.
Hon flinade och trodde jag skämtade. Fem minuter senare satt jag i bilen på väg till stan.
Det slog oss att under vårt sju månaders långa förhållande att vi aldrig köpte en pizza. Förutom ihop med någon annan.
Det är bäst att äta mat från sin egen gård ;)

En tårtglad nioåring ;)



Jockarp.

fredag 21 mars 2014

God hälsa....

Testar mammas gym ;)


En allt förvirrad flickvän skulle till frissan. Hon lämnade mej hemma med kidsen och tog bilen. Fel bil.
Ja det är ett enda pusslande dagarna i ända för att få ordning på allt och alla.
Bilen med alla barnstolarna var i stan och jag skulle ha två barn med mej i bilen för att lämna myset på dagis.
Visst att vi älskar vardagspusslandet men vissa saker blir lättare om man tänker till lite ;)
Fröken mini hade sin lilla stol men myset fick sitta i en framåtvänd stol, hon är inte tillräckligt stor för det än.
Det är en sak vi läst på väldigt mycket om och det rekommenderas att barnen sitter bakvända så länge det bara är möjligt. Och i vår värld är det möjligt, dock inte i går.
Ingen skada skedd som väl var men det gäller verkligen att vara med i svängarna för att få ordning på allt.

Myset lämnades och det har gått väldigt bra hela veckan. För dagen gav jag klartecken om att hon skulle få sova middag så länge hon ville, det är nattiset som gällde fram till mormor hämta hem henne. Långa dagar och kvällarna blir ofta sena även för myset när jag jobba eftermiddagspassen.
Det märkliga var att hon inte sovit alls när hon blev hämtad. Börjar hon bli så stor nu?

Fröken flickvän har sytt en färglad fin tröja till mej, hon var inte riktigt nöjd, men det var jag. Vilken värld som öppnats upp sej med en tjej som älskar att sy. Jag kan helt enkelt bara köpa ett roligt tyg och beställa en tröja. Det ni, det kallar jag lyx det.


Ja, jag hade en eftermiddag på jobbet, det började med att vi gick bananas på en bullpåse som jag hade med mej. Vidare blev det middag och efter det fick vi en låda kakor av chefen för gott utfört arbete, är det det som kallas mutor ;)
Vi var lite kort om folk, eller vi behövdes på andra avdelningar inför det kommande stoppet. Detta resulterade i att jag fick hussera ensam på vedgården. Det välde in bilar så jag hann knappt slicka mej om munnen. Tuffa dagar.

Jag fick ett meddelande under mitt arbetspass om att min bästis i norr opererats och låg på sjukhuset för återhämtning. Hon orkade tyvärr inte prata med mej och det är oroväckande.
Det första jag gjorde när jag kom hem var att skicka ett litet krya på dej blombud till henne. Nu hoppas jag att det muntra upp och få henne på benen inom det snaraste ;)
Med detta aktuellt i hjärnan kunde jag ännu en gång tacka min lyckliga stjärna för min just nu goda hälsa.



Jockarp.

torsdag 20 mars 2014

Resburk...



Sovmorgon till halv nio för min del. Barnen satt och kollade på teve och var nöjda med det.
När jag väl hasade mej upp iklädd morgonrock stod frukosten på bordet, det var bara att hugga i.

Vi satt i soffan en stund, vi var så gott som ensamma för Mollie tog en sväng till mormors hus.
Vi pratade om resor och vart vi vill åka. Det var inte få resemål det inte ;)
Jag skrev varje resmål vi ville till på en lapp och sen gick jag och hämtade en burk.
Vi bestämde spelreglerna ihop och det var att nästa gång någon av oss får ett infall till att resa i väg ska vi ta tre lappar i burken och sedan bestämma utifrån de. Vi kommer att titta på hur prisvärt det är, hur vädret ser ut just då och vad vi vill ha ut av resan. Efter det klubbar vi igenom planen och beställer resan.
Just nu finns det ingen tanke på att dra någon lapp då vi redan har så vansinnigt mycket planerat framöver. Men vi har våra drömresemål i säkert förvar i vår burk ;)

Fröken flickvän skulle till tandläkaren och styra upp en problemtand. Jag fick därför ta med lilla mini till dagis när myset skulle lämnas. Det gick bra.
För att göra av med lite tid tog jag barnvagnen och gick genom stan till biblan. Jag lånade några intressanta alster gällande barn och deras olika faser.
Jag gick sen läsandes genom stan igen och avslutade promenaden vid tandläkarens place. Jag lämnade över mini till mamman sen bar det av mot bruket. Det var möte på gång.

Jag fick ett infall och det var att uppsöka en restaurang. Fröken flickvän var på direkt och hämtade därför upp myset på dagis och körde sen till mitt jobb, där jag efter avslutat möte hade hunnit med ett välbehövligt pass på gymmet.

Ett trevligt besök på Rex salonger. Maten var utsökt och personalen trevlig, vad mer kan man begära.
Mollie åt en burgare, jag pepparstek och fröken flickvän tog för dagen fläskfile. Alla var nöjda men vi tog ändå en efterrätt.
På vägen hem sjöng vi barnsånger för full hals. En toppen mysig tur hem blev det.

För ett tag sen fick jag en fråga om jag ville ställa upp som föreläsare på Karlskrona Pride. Självklart blev svaret. Problem uppstod omgående på grund av att jag är utomlands samma vecka. Det fanns alltså bara en dag som var möjlig för mej att deltaga och det blev den dagen paraden ska gå. Dessa dagar brukar inte föreläsningar ligga på. Men hur som helst så ändrades dagen och föreläsningar så att jag kunde medverka. Super bra ju.
Att svaret blev självklart från min sida är ju inte så märkligt. Allt som kan göras för hjälpa till och att en förändring kan ske i rätt riktning är jag klart på.
Lagen är fortfarande inte lika för alla svenska medborgare.




Jockarp.

onsdag 19 mars 2014

Läkardejt...

Bus i blick ;)


Det blir snålt med timmarna i sängen, lite mer än tre var vad som krävdes för att åter få mej på banan. Mollie hade lämnats på tusenfotingen på morgonen och för dagen hade hon en egen liten matlåda med sej med en macka i. Fröken bara flinade åt hennes påhitt. Vad mer kan man göra.
När jag vaknade upp vid elva snåret så var det första jag såg fröken flickvän med en liten mini på armen.
En mamma med sitt barn, det är en vacker syn.

Jag har haft lite underredsproblem så på toaletten låg en lapp med uppmaning om att jag skulle göra mina behov i en burk. Jag flinade till åt lappen och gjorde vad som krävdes av mej. Burken påsades in så att innehållet inte skulle komma ut på olämplig plats ;)

Vi fick besök av en pratglad tös och hennes grabb. Så enkelt det är med vissa människor. Jag kunde om jag velat bara suttit tyst och lyssnat till konversationen som utspelade sej över köksbordet. Men jag la mej i lite.
Vi pratade resor och vad man ansåg som viktigt att lägga sina sparpengar på. Det är intressant tycker jag.

Efter middag bar det in till stan. Lilla mini skulle till doktorn och senare även jag, men först skulle vi hämta upp ett litet mys på dagis.
Hon mötte mej i dörren med alla kläder på. Dom var väg ut.
Vi tackade för dagen och hoppade in i bilen.
Lilla mini fick en genomgång av läkaren och mitt besök slutade med penicillin i fem dagar.
Med det trodde jag att min träningsdos för veckan skulle gå i stöpet, men icke sa Nicke. Fem mil i veckan var helt ok att springa upplyste läkaren mej om. Bra det ;)

Vi träffade på mysets kusin i stan, kusinen fyllde år så en stor kram bjöds det på och ett härligt leende. Jag älskar småstaden och tillgängligheten på alla människor man känner och då även träffar på.

Hem med pillrerna och middagen lagades. Myset var på ett kasst humör efter att hon sovit en stund i bilen. Brytet var drygt men det löstes även denna gång även om det kostar på mammapsyket en del.
Hon packade tillslut sin väska med gympakläder och hon och mormor for iväg. Själv skulle jag på kalas till svärmor som firade sin högtidsdag. Det bjöds på lättäten paj och kaffe. Lyxigt som tusan.

Kvällen kom tidigt efter en full dag med lite lite sömn.



Jockarp.

tisdag 18 mars 2014

Inga gränser....

Snart så :)


Myset åkte till dagis i en blommig klänning och en prickig kjol. Många föräldrar hade nog vägrat sina barn denna kombon, men inte jag. Jag älskar att myset bestämmer själv i största mån om vad för kläder hon vill ha.
Jag bestämmer själv vad jag har på mej och en del människor tycker kanske inte att det är passligt.
Hon har inte varit på dagis på länge så hon var lite blyg, men det släppte snabbt.
Jag körde hem och kröp ner i sängen. Jag sov som en stock i fyra timma sen gick jag upp.
Det var helt tyst i huset det var bara fröken flickvän som var hemma. En helmärklig situation att sitta vid bordet och dricka kaffe och tugga på en knäckemacka utan att bli avbruten. Vi utnyttjade tiden väl och precis som vi ville ;)
För att förhindra en massa onödig körning till stan så tog mormor myset med sej hem efter sitt avslutade jobbpass.
Tjugo över ett stod lilla fröken Vilhelmsson på dom Jockarpska domänerna igen. Skönt när ordningen är återställd.

Vi fick besök av en reporter för en tidning. Jag gillar dessa möten, möten med trevliga människor som förut varit helt okända för mej.
Jag kan ge en del men jag får även en hel del när dessa reportrar kommer till Månsagården och ber mej berätta om saker ur mitt liv.
Mollie var allt annat än på bra humör. Hon var känslig och använde mej som klätterställning stora delar av samtalet. Frustrerande men mannen hade egna barn i samma ålder som myset så jag antar att förståelsen var god.
Vi tog några bilder och med ett handslag sa vi hej då.

Leken såg sen inga gränser i palatset. Vi lekte mamma, pappa barn. Mollie var mamma, jag var pappa och fröken flickvän var bebis. Jag skrattade åt hennes skådespel så jag höll på att göra ner mej.
Hon härmade delar av Mollies beteende om att hämta nappen och drickaflaskan. Mollie köpte det rätt av och spelade glatt med i leken.
Dom fortsatte sen att busa och jag brassade käk. Det var supermysigt att höra deras lek från rummet intill.

Vi fick ett trevligt kort på posten. Det nalkas bröllop till sommaren. Så underljuvligt att får vara med och ta del av en massa kärlek. Detta ser vi i Jockarp fram emot väldigt.

Fröken flickvän körde på träning, jag och barnen gick till Mollies mormor och busade med hundarna..
Nattningen styrdes upp och kvällen avslutades med lite mysiga samtal i soffan innan det var dags för ännu en natt i glädjefabriken.


Jockarp.

måndag 17 mars 2014

Vila och Jobb....

Båtsläpp.


Det stod vilodag på schemat och det måste numera respekteras, ingen träning. Jag ska försöka att respektera det i alla fall.
Men en promenad kan ju knappast skada. Vi lastade tre små barn vagnen och gick mot berget. Fröken flickvän hade pysslat under morgonen och tre små pappersbåtar hade byggts. Dessa skulle nu släppas i bäcken.
Vi gick inom verkstan och pumpade alla däcken på vagnen och skillnaden var radikal. Så enkelt.

Uppfostran, empatin och rättvisan tränas varje dag med ett par viljestarka tjejer.
Bägge vill sitta i den tredje sitsen i vagnen. Fröken bonus började att sitta i sitsen och efter båtsläppet skulle byte ske. Det gjordes det med men följden blev ett utbrott som varade en lång stund på rundan.
Mammorna bet i hop och höll sej till planen.
Millimeter rättvisa är vår plan just nu. Både för tjejernas skull men även för vår skull. Ingen ska känna att den ena eller den andras barn ska bli orättvist behandlad.
Vi lyckas ganska bra och vi hoppas att det ska bära frukt när tjejerna blir äldre.



Hemgång och tacosoppan ställdes på bordet. Mollie åt glupskt två tallrika sen blev det utgång igen.
Söderläge i solen och brallorna åkte av. Sommarvärmen var ett faktum i läläget.
Tjejerna lekte i lekstugan med färger och sand.
Det är så enkelt stora delar av dagarna när dom är tillsammans. Visst att det bråkas, konstigt vore väl annars. Men på de stora hela är dom bästa vänner och håller ihop.

Jag låg och tittade på molnen som for förbi och vilade mej inför det kommande nattjobbet.
Innan klockan slog fem och det var dags att ge sej av så hann vi få ner alla småflickorna i badet. Vattnet färgades svart på grund av ett mys som kletat in hela kroppen med hela färgskalan ;) fräscht.

Jobbet gick bra då jag fick köra i flisbunken, ett jobb som jag ogillar men samtidigt går tiden väldigt fort. Jobbet innebär att förse nästkommande avdelning med råvaran. Alltså styr inte jag över mängden och hastigheten. Bara att följa strömmen liksom.
En bra men blåsig natt alltså.

Nu ska jag bli intervjuvad för en tidning. Fullt upp alltså ;)

Pigg som en mört :)

Jockarp.



söndag 16 mars 2014

Jesus...

Inga kan busa som vi ;)


Lördag förmiddag betyder gymtid för fröken flickvän. Efter frukost drog hon iväg och lämnade mej hemma med tre små underljuvliga tjejer.
Vi tog det lugnt och hängde i soffan. Tjejerna satt nära mej och kollade på Dora.
Jag kollade och styrde upp med biljetter för både Eiffeltornet och till Louvren för vår kommande resa.
Att turista med tre barn är inte det lättaste så det gäller att underlätta så mycket som möjligt som till exempel att köpa biljetter hemifrån. Smart ;)

När fröken flickvän kom hem hoppade jag i mina löpardojor, turen slutade på 13kilometer. Det har varit en bra vecka, något sliten är jag i höften eller rättare sagt i ischiasnerven. Det känns bra om den börja spöka nu så att den spökat klart till loppet.
Rundan blev extra tuff på grund av den starka vinden, var den emot mej gick de tungt och var den med mej fick jag bromsa i nerförsbackarna.
Trots vind problem var det en härlig tur på ett soligt Ryssberg.

Eftermiddags lyx i form av musikal tittning. Vi körde till Karlskrona och Jesus christ superstar.
Vi får tacka våra fantastiska mödrar som ställer upp och passa tjejerna när vi ska på turné.
Musikalen var fantastisk. Det var stora kontraster från hur mina tanka gick innan och till det som utspelade sej.
I min värld var det brungråa kläder och ner grusade sandaler. Det var min bild det. Bilden jag har färskt i mitt minne just nu det är Mc gängsutstyrsel och skinnbrallor.
Vad som fick mej att fundera mest var det faktum att bilden av Judas var helt olik den tolkningen jag gjorde en gång när jag läste bibeln (det var förvisso längesen) I musikalen såg vi en Judas som var förälskad i Jesus. Och det som for genom mitt huvud till anledningen till att Judas senare förrådde Jesus var att.
Kan inte jag få honom ska ingen annan heller ha honom.

Jag älskade att se Ola Salo i rollen som Jesus.
Jesus kändes emellanåt väldigt feminin. Vilket jag supergillade.
Trovärdigheten i att Jesus kände kärlek både för en kvinna och en man kändes även den helt klar och äkta. Kanske kan det beror på att Ola själv för ett antal år sedan gick ut med att han var bisexuell.
Sammanfattningen är att jag älskade denna moderna och genusperspekterade musikal.

Hand i hand lämnade vi alltså nöjda och tillfredställda arenan och körde in mot centrum för en bit mat.
Det är så sällan man har tillfälle att äta indisk mat här i krokarna så det kändes givet när vi nu hade möjlighet till det.
En mycket delikat måltid blev det innan vi sen vände hemåt för att natta våra små underljuvliga tjejer som även dom haft en förträfflig eftermiddag och afton.

Ingen kan väl ställa sej frågande till att denna lördag åker ner så det stänker om det i braigadagarasken.



Jockarp.

lördag 15 mars 2014

Efterätt.....

Jobb.....


Upp stiger solen och det gör även vi. Det var en tuff natt med mycket vakentid. Jag konstaterar att jag bara sovit en enda hel natt på över tre år och det var när jag var på kurs en dag i höstas.
Det gör mej inte så mycket för kroppen anpassar sej bra. Problemet är bara det att blir det förändring i den störda sömnen med ännu mera sömnstörning, ja då blir det tufft.
Men som med allt annat vad det gäller små barn så vet man att det kommer ske en förändring, man vet dock inte åt vilket håll ;) men vi håller ut och väntar med spänning.

Upp och ut och tvättning av bilen tog fart. Just nu känns det som om jag bara ser bilen när den ska tvättas eller tankas, det gör mej inte så mycket för i dag vet jag att jag ska få köra en liten sväng. Roligt.
En annan rolig sak är att fröken flickvän och jag varit ett par i sju månader nu och jag har fortfarande aldrig åkt bil med henne. Det är väl konstigt.

Jag var på en liten sittning på bruket. Det var skyddsjobb i form av riskanalyser som stod på agendan för dagen. Nu har jag en bibba papper som ska läsas och begrundas, som om det inte skulle vara nog med det projekt jag jobbar med. Där jag fått fyra pärmar som ska läsas och där det mesta är skrivit på engelska, hua.

Eftermiddagen gick i kalasandes tecken. Lilla Lasse fyllde fyra år och de skulle vi givetvis fira. Alla åt glass, både tvåbenta och fyrbenta. Tjejerna busade på med hundarna och lyckan var total.
Vi lyckades bryta leken och ta oss hem. Middagen skulle göras och vi skulle ha tacos. Vuxenpoängen radas upp i det Jockarpska palatset. Köttfärsen görs numera i borgen i den egna assistenten. Sjukt coolt. Jag gillar detta som kanske märks :)
Gamla minnen väcks, jag minns min mormor och jag minns det väl. Det är helt underbara saker som poppar upp i mitt inre. Lycka.

Vi har infört en ny ritual i borgen och det är att vi ska ha efterrätt på arbetsfria fredagar. Vi tror att det ska uppskattas och att tjejerna själva får vara med och göra något gott till efterrätt.
Det gick sådär på vår första tvårätters. Dom åt som små ponnyhästar av förrätten så när efterrätten serverades var det stopp. Vi vuxna fick "offra" oss och äta upp det istället.

Så här jobbar vi ;)


Jockarp.

fredag 14 mars 2014

Träning och sång....



Tanken var att myset skulle till dagis, det var längesen sen och hon behöver det, men nepp förkylningen satte stopp för det.
Hon fick vara hemma med mormor och fröken flickvän när jag hade en heldag på jobbet.
Det finns något som heter vård av barn som man kan utnyttja men jag har inte varit i det läget än. Mår hon inte sämre så känns det som att någon av hennes andra favoriter duger lika bra som jag.
Jag var på utbildning och det gicks igenom försäkringar och skyddsarbete. Viktiga bitar.

Jag hade kontakt med hemmet och fick rapport om mysets hälsa. Hon hade sovit middag en halvtimme annars var hon pigg som en mört. Hostan gav förvisso inte med sej men hon var feberfri.
Efter utbildningen pumpade jag en timme på gymmet, tanken var att jag skulle helt låta bli att springa, istället tog jag cykeln en sväng. Det var tufft, andra muskler användes. Mage, rygg och konditionsövningar var vad jag pysslade med.
Löpbandet var ledigt och jag sneglade på det. Eh upp en sväng, men jag tog det väldigt lugnt och bara för att känna på kroppen efter dom tuffa passen från innan i veckan.

En lång dusch unnades, en liten fruktstund i söderläge innan det var dags för kören.
Fröken flickvän hade läst en studie angående sång i kör. Tydligen skulle det ge en större välmående känsla än att träna.
Jag tänkte på de när jag mumsade på min frukt. Tänk vilken påfyllnad av välmående i min kropp. Både träning och sång. Livet borde vara super enkelt, (vilket det oftast är just nu)
Vi sjöng och skrattade ett par timmar.
Allt börja falla på plats och jag börjar förstå helheten i det hela. Det har tagit lite tid men så är jag ju noll skolad i sångkonsten.

Jag kom hem till ett gäng tjejer som var på gång till sängen. Jag hängde på och det gick väldigt fort att natta.
Fröken flickvän och jag pratade om dagen och en livlig diskussion bröt ut, vi var inte överens och de ska man heller inte alltid vara. Det viktigaste är att diskussionen tillslut kommer så långt så att bägge mår bra och är tillfreds över lösningen. Att man förstår varandra.
Jag ogillar dessa diskussionerna men jag älskar när vi visar på viljan och styrkan på att lösa det. Det är precis så de ska vara.
Jag är en lyckost i dessa lägen. En tjej som förstår och visar förståelse. Vilka har det liksom?
Jag kan bara konstatera att jag älskar henne för det. ;)


Fruktstund ;)



Jockarp

torsdag 13 mars 2014

Sjukstugan....



Äventyr, ja man vet aldrig vad dagarna har i sitt sköte när man slår upp sina grönbruna på morgonen.
Vi skulle i väg med hästsläpen och eftersom jag är den enda med E körkort fick jag köra.
Vi gav oss iväg och vi slutade på en smal smal väg där underlaget var av grus. Varför bor alltid hästfolk och veterinärer mitt ute i skogen?
Det var väldigt vackert. Vi körde förbi små sjöar när vägen smalnade än mer. Håll i ratten typ.
Efter skogsbesöket körde vi in till dom centrala delarna av Tingsryd och in på de gamla varuhuset Börjes. Vi köpte tre räkmackor, en mer och en kaffe. Priset blev 91 kr väldigt prisvärt må jag säga.
Myset och jag köpte en present till fröken bonus som snart ska fira sin fjärde födelsedag. Bra att ha det gjort. Myset hittade även film om Diego som är Doras kusin. Hon blev helt överlycklig så givetvis investerades det i filmen.
Vi körde söderut och tvingades till diverse stopp. Kissinödig, bajsinödig och sista stoppet blev i Pukavik där jag släpptes av. Det var dags att fila på formen lite. En mils löpning hem i ett blåsigt men soligt väder. Jag var sliten i kroppen men knoppen var på ett grymt löphumör.
Jag tar hellre den kombon än den tvärtom.

När jag kom hem blev det duschen och när jag stod där hörde jag att fröken flickvän höll på att bli svärmorslös. En incident som krävde ett omedelbart erkännande utspelade sej.
Det var intressant och när det redds ut flinade vi gott allihop. Ibland missförstårs allt.

Vi lastade bilen och körde till tant N. Myset hade under dagen blivit hängig av en förkylning så vi fikade utomhus vilket var ett super bra initiativ. Vi gick och hämtade hennes lillkille vid bussen. När grabbarna kom ut och stod och pratade så pussades fröken flickvän och jag. Hakorna tappades på grabbarna.
Vi pratade om det och vi hoppades att om det skulle komma upp under middagssamtalen att dom sett ett par tjejer pussas att deras föräldrar har förstånd att förklara att det är helt okej och inget konstigt alls.
Vi lämnade Valje och körde mot Mjällby. Fröken flickvän ville ha en ny spegel så hon hade skruvat ner den gamla och vi begav oss till vår nya bekantskap fönsterkillen.
Vi lämnade spegeln och körde till affären, när vi kom tillbaka var spegel klar. Det är service det.
Hem till borgen och myset hängde i soffan och samlade kraft. Fröken flickvän drog på en löprunda och jag städade och lagade mat.

Myset hade fått lite feber och för en gångs skull tänkte jag stämma i bäcken med febernersättning. Men myset ville annat. Vi provade med alvedon i tre olika vätskor, hon bara spottade och sa att det inte var gott. Till maten bad hon att hon skulle få dricka av mitt glas. Hon är inte dum den ungen ;)
Hon somnade utan febernedsättande medel i min famn i soffan.
Det känns som att vi bara har sjuka barn just nu. Lilla mini var hos doktorn och fick diverse attiraljer för att även hon skulle friskna till.
Det är tröttsamt men samtidigt får man vara glad att vi vuxna står på benen och orkar hålla modet och barnen uppe.



Jockarp.

onsdag 12 mars 2014

Dublin Maraton....

Livet är lätt när man är tre år ;)


Jag läste min löpartidning i soffhörnet. Jag läste om en grupp människor i olika åldrar som tränade inför Stockholm maraton.
Jag sa till fröken flickvän;
- Nån gång i livet vill jag genomföra ett maratonlopp och det bör ske innan år 2016 har passerat.
(De beror på att jag har halvtidstjänst fram till dess och har alltså all tid i världen att träna) (eller nästan iaf)
- Gör det då svarar hon.
Stockholm var fullbokad så jag började sondera terängen.
Ett lopp i Oktober kunde ju passa ypperligt, jag har några månaders träning framför mej för att komma i form. Det är viktigt för mej att jag springer loppet med dom bästa förutsättningarna. Sån är jag.
Dublin Maraton är därför bokat och betalt.
En del spontanshoppar och jag spontan bokar maratonlopp. Hehe.
Nu ställer jag mej bara frågan.
- Hur svårt kan det varar att springa 42195 meter?
Jag lova att återkomma i ärendet den 28 Oktober.

Ingen tid att spilla, jag drog på mej mina nu uttjänade dojor och drog iväg. Det var längesen jag gjorde ett långlopp och jag kände ett stort sug och behov av att testa.
Solen vräkte ner så outfitten blev för första gången detta året småbyxor.
Underljuvligt. Jag angrep mördabacken och jag trampade sen vidare över stock och sten, med världens sämsta lokalsinne blev jag förvirrad när jag mötte asfalt. Nån kilometer efter det möttes jag av skylten Blekinge län.
Jag hade kommit över berget och hamnat i Håkanryd. Jag tröskade på kilometer efter kilometer och det kändes ganska behagligt. Lite stumt blev det efter en och en halv mil, men skam den som ger sej.
Jag vände hemåt och äntligen hemma visade klockan två sprungna mil. Tiden var inte dålig den heller. Den var inte så bra som i New york loppet men så var det första långloppet på länge. Jag var nöjd.

Vi hade skiftbyte hemma, dags för fröken flickväns träning. Jag tog hand om barnen och började laga mat. Jag tullade på falukorven när den var rå. Det är det godaste jag vet och jag vet hur tufft det var när jag var gravid och det beteendet inte lämpade sej. Det var tuffare än tufft ;)
Hur som tuggade jag på en bit, sen blev jag plötsligen illamående och kräktes rakt ut på köksgolvet.
Mollie kom fram till mej och sa;
- Det får du allt torka upp mamma.
Haha, ja dom är härliga dom små liven. Jag torkade givetvis upp kräket, tvättade av mej och fortsatte med middagslagandet.
Jag har varit ute för detta fenomen en gång innan när jag låg i fosterställning efter ett löppass. Då trodde jag att det berodde på att jag druckit vatten i en bäck under turen.
Nu vet jag bättre.
Detta handla om att kroppen producerat mjölksyra och inte varit kapabel att bli av med den. Det enklaste sättet för lilla kroppen att bli av med syran är att magsäcken töms.
Jag är inte skraj för detta och jag räknar kallt med att det kommer att ske ett antal fler gånger på min resa att nå mitt nästa mål.
Jag ska nu börja träna min mjölksyra tröskel och även i denna träningen räknat jag med att ibland gå över gränsen och få smaka på spyan.
Jag hoppas nu bara att det är värt det.
Hittills har mina uppsatta mål uppnåtts så jag ser inte detta som något jag inte kommer att klara av.
Men visst över fyra mil löpning har respekt med sej. Men jag tror att det är min grej ;)

Tisdag betyder gympa så myset hängde med mormor på bamsegympan och jag och en väldigt gnällig liten mini blev kvar hemma i borgen.
Fröken flickvän var på fackuppdrag vilket det inte direkt lämpar sej för att ha småfolk med sej på. Det blev några dryga timmar med ett barn som var allt annat än i form. Det enda man i dessa lägen kan trösta sej med är att det går över. Bara att bita ihop alltså.
Badet nästa


Jockarp.