Almanacks livet....

En helg på västkusten följt av arbete. Ja det avlöser vartannat nu. Fröken särbo och jag sliter med våra almanackor. Det är ett evigt pusslande för att få ihop jobb med fritid, en fritid som vi vill spendera tillsammans.

När jag har någon strödag handlar det mest om att komma i kapp med allt på hemmaplan. Det går sådär ;)

Kennet och Mollie ska ha sitt. Jag älskar att kombinera saker. När Mollie tränar handboll tränar jag löpning och med mej har jag Kennet. Han blir aktiverad och mår med det fin fint.

När Mollie tränade stod temperaturmätaren på 18 grader. Jag tog premiärturen för året i småbyxor. 

Känslan var mäktigt när vinden mötte mina bara ben. Jag älskar denna tiden och jag är extra lycklig varje år att jag än en gång fått möjligheten vara med när naturen samlar kraft och trycker på GO knappen. Det är nu det händer liksom.

Jag har lyckats köra en del ved men än är jag inte klar, förhoppningsvis har jag fixar det nån vecka efter påsk men det går segt i år. Jag har prioriterat annat helt enkelt. 

Nästa år hoppas jag på att få hjälp av myset.

Hon hjälper mej med andra sysslor, att vika tvätt tillexempel, en syssla jag inte är nåt vidare förtjust i, men när vi gör det tillsammans går det betydligt lättar.

Våra odlingar vi planterat börjar växa sej höga och kraftfulla, nu väntar vi på att kunna sätt ut alltihop för att sen invänta skörden. Det är lika spännande varje år att se om dom klara flytten ut i det fria.

Jockarp.

Jag pilot.....

Framsidan....

Solcellspanelen är nu på plats, nu väntar jag bara på strömkillen som ska koppla in den. Sen ska jag leverera min egen ström. Det är lite häftigt när jag tänker på det. Eget avlopp, eget vatten och nu egen ström. Vad blir nästa projekt tro? Det känns i alla fall väldigt bra just nu. Lite att slippa sitta i klorna på någon elleverantör. Hej frihet.

Jag har kört drönare över mitt hem. Jag spelade in ett par filmer och tog lite bilder. Allt var i utbildningssyfte inför den kommande pilotutbildningen. Alltid bra att praktisera saker. Jag lär mej lättare så.

Att det var en supergrym maskin råder det inget tvivel om, det blåste 15 sekundmeter i byarna när jag flög och det kändes ändå väldigt stabilt. Bilder och film blev okej tycker jag. Nu väntar jag till det grönskar lite mer sen ska jag ta en flygtur till över mitt hem.

Mollie är inne i ett bakstim och drog till med en ny variant av kladdkaka. Hon gick banans i receptet och jag måste säga att den blev inte så värst bra. Jag frågade om hon följt receptet? Det hade hon inte. Jag fick ta ett snack med henne om hur det ligger till. När man bakar måste man alltid följa ett recept, när man lagar mat finns det betydligt större utrymmer för att freestylar. Jag tror att hon förstod.

Hon bjöd ner mormor och morfar på kakan och eftersom att dom älskar sitt barnbarn över allt annat på jorden så fick hon ändå beröm godkänt av dom på bakverket ;) 

Jag bara flinade och sköljde ner kakan med ett par rejäla koppar kaffe.

Och baksidan.....

Jockarp.

Ryttare.......

Fröken särbo har varit i byn och spenderat några dagar med oss. Fartfyllt som vanligt när vi drabbar samman ;)

Vi har varit på islandshästturridning och tänk att jag inte suttit på en häst på över 11 år.
Det är som att cykla har man lärt sej den så kan man det, men det var ändå ovant. Det är ju lite skillnad på halvblod och en islänning. Men det var en väldigt mysig tur, vi red i skogen och stannade för en fika i en glänta. Där släppte vi hästarna lösa medans vi avnjöt vårt kaffe. Vi galopperade på stranden och ja visst låter det romantiskt. 

Jag var grymt imponerad av fröken särbo som verkligen inte ha samma vana på hästryggen som jag, att hennes häst även tog beslutet att hoppa över en stengärdsgård och att hon satt kvar imponerade än mer på mej.

Mollie och Kennet har varit på hundskolan och det gick fint, han var helt slutkör efter en timme i hallen, Mollie var trött även hon. 

Vi har käkat väldigt god mat och vår egenbyggda pizzaugn levererade smarrig pizzor till oss. Frukt och glass till efterrätt var något myset fixade. Hon är grym på efterrätter.

En vandring på laxaleden, det var fint väder men det blev ännu finare under promenaden, solen sprack igenom och det slog mej när jag satte mej på en bänk intill ån att ibland behövs det inte mer än en bänk, sol och porlande vatten för att man ska känna att livet är fantastiskt.

Jag har fått slita en aning på hemmaplan också, allt är inte bara nöje i livet. Ved, ved och åter ved. Jag har kommit efter en aning med det jobbet. Men nu tog jag mej i kragen. Jag är inte klar än men jag är minsann på god väg. Pust.

Jockarp.

Kung Kennet 1år.....

Självklart fick han ett ben....

Tänk att han fyller ett år. Vår lille kille. Det skulle klart firas ordentligt. Det började med frukost sen var det uppvaktning av Mollie. Två paket fick han, en leksak och en flaska nytt hår schampo. Han blev väldigt glad över sin lilla leksak och började leka med den bums. 

Efter att vi lämnat Mollie i skolan tog vi en springtur på berget, vi höll oss på stigarna och det var slirigt och blött. Men det var galet sjukt att springa på stigarna helt omålmedvetet. 

När Mollie kom hem från skolan fortsatte firandet, glasstårta till folket och glass till hundarna. Efter det väntade handboll för lilla fröken V. Vi körde till Bromölla eftersom att idrottshallarna är stängda i vår kommun.
Vi sa hej då vid hallen och Kennet och jag tog en promenad. Vi gick inom en kär väns hus på vinst och förlust. Hon var hemma och inte sen på att följa med oss på en promenad genom kvällen. En timmes energipåfyllande. Samtal om det mesta, högt och lågt. Vi gick genom kvarter och kikade på hus och trädgårdar, förbi kyrkor och på vägar med utsikt över sjön. Vi var tillbaka precis lagom till Mollie slutade träningen.  Hon hade haft ett bra pass och jag en bra promenad, en bra kväll alltså.

Hem och Mollie i duschen medans jag brassade hamburgare och stekta potatisar. Det var snabba ryck som gällde. Det väntade nämligen nattjänstgöring i vedsvängen för mej.

Kennet var trött efter dagen och jag tror att han haft en fin första födelsedags. Det verkade så i alla fall.

Jockarp.

Hon och jag.....

I går var en speciell dag. Den 14 mars för 11 år sen var nämligen den dagen jag åkte till Danmark i hopp om att bli gravid. Jag hade gjort det fem gånger innan utan att det blivit något positivt resultat. Uppgivenheten var stor men hoppet fanns kvar. Och tur var väl det.
Jag hade fått se det lilla ägget dagen innan och allt såg helt perfekt ut.
Det visade sej några veckor senare att det hade varit en perfekt matchning mellan ägg och spermie.
Resultatet av den resan till Danmark såg dagens ljus den 22 November 2010 Och i dag är hon tio år fyllda.

Jag skänker donatorn en extra tanke den dagen. Han som gav mej möjligheten att få bli mamma. Det är verkligen inget som är självklart. 

Mollie är inte helt medveten om historien innan hon föddes och så ska det förbli några år till. När hon är redo ska hon få ta del av hur mitt liv såg ut innan hon föddes. Hon kommer kunna ta del av sin egen barndom och uppväxt. Men inte nu. 

Nu är hon ett barn och ska så vara, vuxenlivet kommer nog så fort. Var sak har ju sin tid.

Men hon har en helt annan möjlighet än jag hade, att få ta del av barndomen. Jag har en extra god dokumentation i form av denna sidan och av boken jag skrev. 

Jag är glad över att jag lagt in så mycket bilder här där hon kan få följa med på vår resa och se sin egen utveckling. 

Men innan hon är redo för det så fortsätter vi och leva och skapa historia tillsammans.

Hon och jag.

Jockarp.

Yr i mössan.....

En helg med arbete är nu avslutad, jag tog lite bonnpemis för att inte tappa familjelivet helt. Fröken särbo var ju på plats i byn och jag känner att vi jämt har för få timmar ihop. Därför försöker jag eller rättare sagt vi frigöra så mycket tid vi kan när vi ses. vi tog en promenad på fredagseftermiddagen och hämtade hem Van:en som stått på vinterförvaring. Det är snart tid för att åka i väg igen, hitta nya vackra plaster att besöka och uppleva. Men först ska vi bygga om den en aning.

Lördagskvällen var det funktionärs åk i skidbacken, det var stängt för allmänheten så vi hade tillgång till backen helt själva. Det var grymt skön, problemet var bara att det ösregnade hela tiden. Vi åkte några åk men när vi var totalt dyngsura körde vi vidare till några vänner. Där bjöds det på Taco och värmning av våra kylda kroppar.

Efter maten blev det kaffe i soffan och vi satt där och slötittade på mellon innan det åter var dags att hoppa in i bilen. Mot byn och sängen. Dom tidiga mornarna jag tvingas upp till är väldigt märkbara på kvällarna.

Under tre nätter har jag haft bekymmer med att jag vaknar med yrsel, jag har inte en endaste liten aning om varför det är så. Men jag antar att det är något tjall med öronen. Fortsätter det får saken undersökas lite närmre tänker jag.

Jockarp.

Sliter....

Från förr....

Det har varit några tuffa dagar jobbmässigt. och mer ska det bli innan veckan är slut. Det har inte funnits så mycket tid till annat vilket gör mej en aning frustrerad. Jag och Kennet har fått ta löpturer på berget i ottan. Rörelse är ett måste för oss.

Jag kom hem runt 22:00 och Mollie var vaken för det väntades studiedag, vilket betyder ledigt. Hon mötte mej i dörren med ett par papper i handen. Hon hade haft prov i skolan på dagen och tydligen hade hon redan fått det rättat. Hon hade dragit till med full pott. Hon är grym när det gäller skolarbetet, inget snack om den saken. Dock funderar jag på hur det ska gå den dagen när hon möter på motstånd, för den kommer komma.

Studiedags dagen körde jag henne till en kompis, dom två skulle sällskapa varandra under den lediga dagen och det verkar som om dom haft en fin dag. Mormor fick vara chaufför och hämta myset från kompisen och köra henne vidare till handbollsträningen. Även den hade gått bra och det hade tydligen tröttat henne en aning för när jag kom hem efter mitt pass sov hon som en liten griskulting under värmelampa ;)

Med endast en ledig dag i veckan skulle det prioriteras. Löpning i mördabacken med en vän och efter det lite häng i soffan smuttandes på kaffe och samtal om livet. Det är få dagar jag spenderar med vänner nu för tiden vilket gör det extra mysigt när det väl inträffar. 

En bra start på dagen och den kommer fortsätta glatt, idag kommer nämligen fröken särbo till byn.

Och så har jag nu skrivit på köpeavtalet gällande solcellspanel. Det känns bra och jag hoppas verkligen att det kommer funkar fint och att jag faktiskt gör något bra för miljön. 

Jockarp.

Bohusleden....

Jag inledde helgen med ett nattpass i vedsvängen, det gjorde att jag under lördagsförmiddagen var en aning seg.

Jag vilade en stund på soffan men Kennet medan Mollie satt och spelade spel med en kompis. På eftermiddagen lastade jag in lite bra att ha grejer i bilen och gjorde mej redo för att köra de 30 milen till fröken särbo. För dagen skulle Mollie slippa bilfärden och i stället bo över hos en kompis, så hennes väska packades den med. Mollies logistik med lämning och hämtning sköttes av mormor.

Jag tuffade upp till Göteborg och vi åt middag och tittade på ett par program av farmen sen var det godnatt.

Morgonen började med kaffe på sängen, en lyx jag kan vänja mej vid hur lätt som helst ;) jag låg kvar och läste tidningen och smuttade på mitt kaffe.

Fröken Särbo började bygga en soffa till balkongen, jag var för trött för att bygga så jag nöjde mej med att sällskapa henne i vårsolen.

Vi packade kaffetermosen och tog oss till den första etappen av Bohusleden. Det var helt perfekt att gå på leden, väldigt snålt med folk och det var torrt på stigarna. Vi gick en mil i en vacker miljö och slutligen kom vi fram till vårt mål Gunnebo slott. Det låg vackert på en kulle och solen strålade mot det vackra huset. Vi hade inte tid att stanna och utforska omgivningen, vi var hungriga och hemfärd för mej väntade.

Ett restaurangbesök med mat från Indien avslutade mitt dygn på västkusten. Mot byn och Mollie.

Dörren på palatset öppnades klockan nio sen var det bums i säng. Vi var trötta och nöjda båda två efter vår helg.

Jockarp.

Vårväder....

Tidigt arbetspass som avslutades runt 14 snåret. Mollie kom hem med taxin från en dag i skolan. Hon hade önskemål om att göra ischoklad. Självklart gör du det blev mitt svar. Hon är en fena på just ischoklad.

Jag och Kennet lämnade henne hemma själv och begav oss över till andra sidan berget. Det var dags för en promenad med vuxet sällskap. Vi tog nya vägar och vi svängde precis dit vi ville, vi stod mellan valen höger och vänster och valde precis det som föll oss in. En känsla av frihet. Samtalen om svårigheter i livet fick mej att känna mej ännu friare, jag mår bra och allt känns lätt. Den känslan är svårslagen. Jag passar på att njuta för jag vet att saker kan förändras på ett ögonblick. 
Vädret var vårfint och vi gick med solen i ansiktet, även det var en livshöjare. Jag har sagt det förr och säger det igen, livet är det bästa som hänt mej.

Jag tuffade hem full av energi över berget. Jag kom hem till myset som var sugen på mat, jag drog igång bums. Vi satte oss till bords och vi pratade om dagen, om skolan, om det kommande provet, vi pratade om Kennet om hur söt han är.

Jag log av tanken på att om någon hade kunnat sett på oss ovanifrån just den stunden så skulle dom varit väldigt avundsjuka. Det var en vacker stund och en vacker bild av vårt liv just här och nu.
Jag älskar verkligen stunden då jag får ta del av Mollies dag och liv. Det är väldigt betydelsefullt för mej.

Jockarp.

Solceller......

Hemma i byn igen och det var åter vardag. Mollie väcktes och skickades till skolan. Jag och Kennet tog en promenad i Näsums bokskogar ihop med undantagshusets boende. Skönt med lite omväxlande natur. På vägen hem fick Kennet lift med min mor och jag använde mina ben för att ta mej hem. En mils springning gjorde mej gott. 

Hem och det var dags att ta tag i måstena för dagen. Dammsugning och torkning av golv. Pust.
Bilen tvättades och jag fyllde på mer vatten i spabadet. En kaffe i söderläge unnande jag mej en stund men sen var det dags för att veckohandla. Det blev en massa extra saker för Mollie ska på uteskola och då krävs en rejäl matsäck. Men nu är vi redo.

Jag ska investera i solceller har jag tänkte mej. Det känns som helt rätt läge för denna investering och jag känner mej väldigt vuxen och ordentlig som ser till att jag kan leverera ström till mej själv. Självförsörjning känns helt rätt.
Just nu har jag fått in en del offerter och förhandling pågår, det är lite knivigt och det är en hel djungel av företag och olika paneler och växelriktare och så vidare och så vidare. Men på något sätt känns det ändå som om det är köparens marknad så jag har ett par företag som svettas lite extra nu för att kunna leverera så jag ska bli nöjd ;) Vad det blir får framtiden utvisa.

Kvällen spenderade jag i en gigantisk tvätthög, jag var helt förtvivlad när jag såg den och jag trodde aldrig jag skulle få se botten av högen. Men tja det gick det med, som väl var.

Jockarp.

Sportlov....

Jag behöll Mollie hemma några dagar innan sportlovet startade. Japp jag vet att det råder skolplikt i Sverige men just då kände jag att jag är faktiskt den som ansvara för min dotter.

Hur som helst. Det var lov och då skulle vi göra lite loviga saker. Vi körde till fröken särbo och där flyttade vi helt sonika in. Hon jobbade så vi fick roa oss själva lite emellanåt och det gick fint. Vi köpte hem pizza och satt vid tv och käkade, vi kollade på film och vi chillade.

När fröken särbo gått av sitt pass åkte vi till Ulricehamn och skidanläggningen, där var det snålt med folk. Barnen hade sportlov en vecka innan oss så ingen trängsel där inte. Det var varmt i backen och Mollie slängde av sej sin jacka och körde utan. Jag fortsatte att träna på min bräda och det känns bättre och bättre. Det medförde att jag hemkommen från backen åkte iväg och köpte mej en helt egen snowboard. Nu väntar jag bara på mina fina bindningar som ska komma med posten sen ska jag skruva ihop den och hoppet är att jag ska kunna premiäråka redan denna säsongen. 

Vi hämtade upp en kompis till Mollie som skulle spendera några dagar med oss. Vi packade fikaväskan med korv, kanelpinnbröd, kaffe och en varsin festis sen var det ute i naturen. Vi gick till en sjö, det låg is på sjön vilket medförde att vi hade lite isvettslektion. Det kändes bra. Vi eldade och grillade och kidsen lekte i skogen. Så härligt att se.

På kvällarna kollade vi på Bäst i test och Mellon, vi åt gott och Mollie gjorde en fruktsallad och bjöd på. Helt klart en bra ledighet. 
Vi var hemma sent och lilla fröken Vilhelmsson var en aning trött efter en händelserik vecka. Nu vardag med skola igen.

Jockarp.