Insändare…..

Ja nu har jag gått här hemma och irriterat mej över hur barnen i vår familj blivit behandlade i sommar. Jag skrev en insändare och skickade iväg den till lite olika ställen.

Vidare körde jag till den arbetsgivare som det var tänkt att min dotter skulle arbetat hos i sommar. Jag kände mej vuxen i samtalet när jag hade förståelse för om dom inte ville anställa min dotter, men att inte köra med öppna kort och låta veckorna bara gå utan återkoppling retade gallfeber på mej. Det informerade jag tydligt om. Att hon inte heller fått betalt för sitt ”provjobb” såg jag som ännu mer oprofessionellt vilket var något jag också lät dom förstå. Jag informerade även om att om pengarna inte fanns på min dotters konto på lönedagen skulle jag kontakta facket. 

Insändaren kommer här.

Vi säger ofta-”Dagens ungdom”. Detta då i en negativ klang.

Många barn och ungdomar är lata och ovilliga till att göra något. De använder sina föräldrars bankkort eller ber om en Svish när de behöver en slant. 

Det finns dock ungdomar som vill komma ut i arbetslivet några månader varje sommar, som har ett driv och en nyfikenhet inför framtiden.

Många arbetsgivare gör det idag dock svårt för dessa ungdomar, samt omöjligt för dem att att förstå hur en arbetsplats ska fungerar.

Respektlöst är ordet jag väljer att använder mig av. 

Vår familj har under våren och sommaren stött på två typer av arbetsgivare, och jag ska beskriva båda.

Arbetsgivare nummer ett.

Har ett möte med 2 ungdomar i Mars. Provjobb för ungdom 1 i början av Maj. Ungdomen får ingen återkoppling.

Ungdomen tar kontakt med arbetsgivaren och informerar om att denna kan jobba i början av juni. Arbetsgivaren svarar då ”Jag ska ha dig i åtanke”.

17 juni skickar ungdom nummer 1 åter ett sms till arbetsgivaren och frågar om schema inför sommaren. Arbetsgivaren skriver då att denne väntar på det fina vädret (vilket det redan var).

Sedan blev det tyst. Ingen återkoppling. Ingen lön har kommit för provjobbet som skedde mellan 17-22 en fredagskväll i Maj.

Ungdom nummer 2 börjar jobba i en glasskiosk. Inget kontrakt skrivs. Schema sätts. Ungdomen har ett pass mellan 11-18, cyklar milen till arbetsplatsen och är på plats 10:50. Denne får då ett SMS om att hon kan få ledigt (obetalt) pga vädret. 

Detta fortsätter under hela sommaren.

I juli får ungdomen sitt anställningsavtal där det endast står lön, antal kronor i timmen och att ungdomen ska jobba deltid. Inga timmar, inga arbetstider, ingenting.

De inställda passen för ungdomen handlar om cirka 10000 kronor och en sommar som är förstörd.

Ni arbetsgivare som anställer ungdomar på säsong vill att dessa ungdomar ska söka jobben själva och ta kontakt med er.

Att föräldrar inte ska involveras i dessa samtal och kontrakten som sker mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Börjar förstå varför. Det är inte för att ungdomarna ska visa på driv, vilja och mod. Nej, Detta är för att ni ska kunna köra över dem och slingra er från skyldigheten ni har.

Efter att jag i sociala medier lyft det inträffade och bad om hjälp, så fick jag många meddelande tillbaka. Ungdomar som likt våra blivit behandlade på samma sätt. Alltså verkar detta vara något som är vanligt förkommande under sommartid. 

Vad som var glädjande i detta var att ungdom nummer 1 fick kontakt med annan arbetsgivare.

Kontrakt skrevs och ungdomen började sin anställning. Precis som det ska gå till.

Jag uppmanar er vuxna till att hjälpa era ungdomar, se till att korrekt anställningsavtal skrivs ( är personen under 15 ska alltid vårdnadshavaren skriva under avtal).

Och glöm inte. Det finns inget som heter ”gratis provjobb”

Till er arbetsgivare som inte har läst lagen. Läs på och fundera över vad det är våra ungdomar möter. Ni är deras första möte med arbetsmarknaden, låt det bli respektfullt.

Jockarp.

Snuvad på jobb…..

Mollie hämtades hem från sin språkresa och hon hade haft det fantastiskt.

Tanken var att hon skulle börja jobba bums efter sin vistelse i Tyskland. Men oseriösa människor finns det överallt och kanske var jag dum som inte ordnade ett avtal med företagaren gällande hennes jobb. Men ja man tro ju alla om gott.

Men snuvad på sitt jobb blev hon och det stället lär aldrig få besök av mej eller min familj fler gånger. Så är det med det.

Men efter lite hjälp från Facebook stod hon med ett kontrakt i handen om ett städjobb på ett gym i stan. Jag var tacksam för ordningen på företaget. Avtal och schema i näven och hon började jobba dagen efter. Efter en veckas jobb säger hon att hon älskar sitt jobb. Det är minsann ett bra betyg. Hon sköter sej själv och hon tycker det är trevligt med alla som gymmar på morgonen när hon är där. 

Hon körde till jobbet klockan sex på morgonen för att bli klar så vi kunde ta en utflykt. Utflykten gick till den lilla ön Ven. Den ligger mellan Sverige och Dannmark så det var en härlig blandning av skandinaver. Vi hyrde tamdencykel. Benen var fulla med olja från kedjan och den var trög så efter några kilometer bytte vi cykel till den vanliga sorten i stället. Det blev genast friare.

Det blev en mysig heldag på ön med god (dyr) mat och glass.

Jag och frun tog en sväng till östersjöfestivalen, inget jag uppskattar nåt nämnvärt och när det även hängde en gul lapp med siffran 900 kronor på bilen när vi skulle hem. Tappade jag sugen helt. Jag tänker inte återkomma.

Jag har varit hos ögonläkaren på återbesök. Allt visade på att operationen lyckats. Jag är nu glasögonfri och ögonen kommer att bli bättre och bättre under ett år framåt. Jag känner mej galet lycklig över att jag gjorde operationen. Enligt läkaren har jag ögon som en 25 åring och förmodligen kommer jag aldrig behöva glasögon igen ;)

Jockarp.

Saknad och lugn….

Efter att landat några dagar hemma i borgen kom saknaden över mitt barn. Hon har två dagar kvar på sin språkresa i München. Allt har gått bra och hon har fått nya vänner. Hon har upplevt massor av staden och jag längta efter att får höra om allt.

Och tänk så orolig jag var att hon inte skulle komma iväg. Hon har ingen längtan hem eller efter mej (konstigt)

Jag har roat mej i växthuset och i trädgården. Det händer sjukt mycket på en vecka så det var lite att ta igen. Jag har sprungit ett par små pass, det gäller att ta det lugnt, pulshöjning ska man vara försiktig med efter ögonoperationen. Även tunga lyft så ja jag sköter mej.

Att plocka gurka, tomat och luktärtor varje dag är ett rimligt hårt arbete.

Just nu behöver jag inget mer än just hemma. Jag mår bra och är lycklig. Just det berättade jag för min fru. Det där om att jag är lycklig, att allt känns lätt och enkelt. Att allt med henne är underbart och jag är lugn och trygg med henne och vårt gemensamma liv. Hon la sin kloka syn på det och orden löd. Skulle du känt nåt annorlunda så är det fel.

Mm det är inte fel. Det är så sjukt rätt i mitt liv.

Jockarp.

Norra Italien…….

För en dryg vecka sen lämnade jag av min dotter på Kastrup. Hon skulle till München på språkresa. Jag visste inte om hon skulle vara redo. Men ungen vinkade och hoppade på planet. Jag var imponerad.

Vi sprang från hennes gate till en gate som skulle ta oss till Pisa. Allt klaffade och vi for iväg. Vi landade och fixade en hyrbil. Sen startade en magisk resa. Jag har sett och upplevt så mycket den senaste veckan så det är svårt att ta in allt och att får uppleva det med min fru var så klart pricken över i:er.

Vi började i Pisa. Tog oss vidare ner till Saturnia för att bada i dom varma källorna. 37 grader i vattnet och det samma i luften.

Vidare mot Siena, med ett par stopp på vingårdar i Toscana. 

Siena en stad jag aldrig haft nån längtan till men nu gav det möjlighet för ett stopp. Och det var värt det.

Den stora hästkapplöpningen skulle äga rum i staden och det var sjukt häftigt, allt handlade om detta och det var en enorm stolthet som dom olika distrikten visade upp. Och det snäckformade torget där det skulle äga rum var förberett för kamp. Vi lämnade Siena efter en åskande natt.

Vi tog sikte mot Florens, vi gjorde några fina stopp längs vägen, mer vin, mer bergsbyar i Toscana.

Florens var mäktig. Vi bodde precis intill torget med den magnifika kyrkan Santa Maria del Fiore. Vi strosade ner till Ponte Vecchio. Den enda bro som överlevde andra världskriget. En speciell bro på många sätt.

Och kvällarna i Florens var svårslagna. Musik i varje gathörn, människor som dansade och sjöng. Jag blev lycklig av det.

Vidare mot Bologna för ett snabb stopp. Detta är Italiens mathuvudstad. Vi åt en lunch där men blev inte imponerade. Vidare mot Ravenna, Dantes stan eller en av Dantes städer. Men det är just i Ravenna han ligger begravd, detta till Florens stora förtret. Även Ravenna imponerade stort på mej med sin historia och sin mosaik.

Mot Rimini. En badort som min fru vistats mycket i som barn, det vill jag uppleva. Vi bestämde oss för lite bad och vila så där stannade vi två nätter. En lite typiskt turiststad.

Vi tuffade sen vidare med vår lilla Fiat Panda mot Verona men vi hann trycka in ett besök även i Ferrara. En mysig stad med mycket historiska byggnader och galet med kullersten. Jag gillade det skarpt.

Mot Verona, där lämnade vi bilen och kvällen i Verona var även den magisk. Historia, Romeo och Julias balkong och så Dante. Denna stora poet han gör sej påmind överallt.

Vi lämnade Verona med tåg. Sista stoppet blev Milano. Alltså att gå upp från tunnelbanestationen Domo och möta den gigantiska kyrka gav mej gåshud över hela kroppen. Duomo di Milano var bland det mäktigaste jag har sett. 3400 statyer finns på kyrkan och varenda en av dom har sin egna historia. Storslaget må jag säga.

Flyg hem och hjärtat fyllt med känslor och minnen. Wow vilken ynnerst att kunna få uppleva allt detta vackra.

Jockarp.