Rännstensungar....

Pang. Och där gick jag in i jobbväggen. Nu får det vara bra för denna veckan, fyra dagar får räcka.
Jag stämplade ut vid fyra och begav mej till undantaget för att hämta mitt mys som redan kommit hem från dagis. Hon var på toppenhumör och hon pratade på likt en radio. Vi tankade bilarna och gjorde dom redo för några dagars ledighet, man vet ju aldrig vad det bär hän.

Vi fick frågan om vi var hungriga när vi kom innanför dörren. Svaret blev nej. Pärlplattan drogs fram och där satt hon.
Jag bytte om och gjorde mej redo för utfärd. Myset lämnades hos morfar och fröken flickvän och jag körde till Norje för att gå på teatern Rännstensungar. Det var många kända ansikten på plats och självklart pratades det löpning. Det är helt klart en bättre isbrytare än vädret. Alla kan liksom likadant med vädret relatera till löpning. Det är så himla roligt att det är så lätt att prata med allt och alla.

Pjäsen var hyfsad, det var lite segt i början men när den väl kom igång var den bra. Det var trevliga inslag med musik i form av allsång. Jag gillar konceptet.
Det var paus i mitten och även då samtalade jag med en massa folk. Super trevligt. En social afton helt enkelt.

När vi åter kom hem till byn fick vi rapport om vad myset och morfar gjort. Dom hade grävt efter mask till kommande fiske och dom hade planterat ett träd och dom hade ätit chips. En helgreat kväll även för dom alltså.
Vi åkte hem och det var bums hopp i lopplådan för myset. För mej blev det löpuppladdning i soffan med en skål pop corn.

Nytt träd...

Jockarp.

Brott och sjöar...

Brottet...

Ännu en dag på bruket som avslutades redan vid tre på eftermiddagen avverkades. Jag körde till dagis för att hämta myset. När jag stövlade innanför dörren fick jag en bamsekram av en av fröknarna. Anledningen var att det var en av mina gamla dagisfröknar. Faktiskt den fröken som jag som liten plutt tyckte allra bäst om. Det var så himla roligt att se och prata med henne, hon berättade om likheterna mellan mej som liten och hur myset är nu ;)

Vi drog hem och jag började laga mat, dom andra startade genast upp med att pärla på plattorna igen. Att dom bara orkar.
Efter den delikata måltiden så fick jag ett infall. Jag ville åka och kolla in Vånga stenbrott. Myset och jag drog iväg utan att riktigt veta var vi skulle. Vi körde förbi Bäckaskogsslott och vi kikade över till Ivö. Det var en vacker kväll. Vi svängde in lite på chans på en grusväg, när vi kört en bit stod det stenbrott på en hemmasnickrad skylt. Kan det verkligen vara rätt detta tänkte jag. Vi fortsatte och plötsligt såg jag en vägbom på höger sida. Jag beslutade att det skulle vi kolla lite närmre på. Upp för backen gick vi och det vi såg när vi kommit över krönet var otroligt vackert. En lite sjö som bildats efter att man brutit i berget. Det var super häftigt och även lite kusligt. Vi kikade runt en stund sen gick vi åter mot bilen. Vägen hem blev ett äventyr även det. Raka spåret är inget för oss, En skylt där det stod Skinsagylet triggade nyfikenheten i oss. Jag har sett skylten många gånger men inte fortskat närmre i vad det är, men det har jag gjort nu.
Skinsagylet är ett naturreservat som innehåller en sjö på 2 ha. Tydligen är det en mycket speciell sjö eftersom uppehållstiden av vattnet bara är 2-3 veckor. Till och frånflödet är extremt snabbt vilket då resulterar i att allt vatten har bytts ut på dessa få veckor, Intressant. Sjön såg vi dock inte denna gången men jag kommer att köra dit i närtid och utforska stället lite noggrannare och då tar jag med mej fröken flickvän och en termos kaffe.

Trött av äventyr...

Jockarp.

Stenbrott....

Äventyr...

Jag har åter stämplat in på glädjefabriken, det är extremt lugnt på bruket just nu. Den stora massan har semester, men inte jag.
Det har funkat fint trots att det varit lite ensligt på kontoret.
Jag har haft besök från Tjeckien och från Finland vilket var trevligt. Vi pratade om Östersjön och om vad det finns för fisk, jag fick ju bjussa lite på mej själv så jag visade glatt upp fotot på mej med världens minsta fisk. Dom flinade och visade med armarna vilken bjässe dom tyckte att det var jag dragit upp. Jag flinade jag med ;)

Ett litet frö sattes på helgens kalas och det var ett litet pärlfrö, detta lilla frö har under veckan växt sej större och större och det har levererats pärlplattor på löpande band i palatset, all ledig tid så sitter det flickor runt pärlplattebordet.

Jag fick ta en promenad under pärlandet en dag, det kliade i hela kroppen på mej, jag måste ge dom en stor eloge att dom klarar sitta timme ut och timme in och pilla med dessa små färgglada pärlor.

Mollies kusin kom och gästade oss till middagen i går och när tallrikarna slickats så började de pärlas igen. Hua.
Jag tog en löptur på berget som innefattade mördabacken, jag var grymt stark och jag hade kunnat fått en rekord tid om det inte vore för att jag träffade på lite kändisar på vägen.

När fröken flickvän skulle på ett träningspass så tog vi tillfället i akt att köra till ett ställe jag länge velat utforska, ett gammalt stenbrott.
Det ösregnade när vi kom till platsen så vi stannade kvar i bilen en stund. När det lättade gick vi stigen fram och på plankor täckta med hönsanät balanserade vi sen. Kusinen tog täten och efter kom myset och jag. Det var spännande och längs vägen kastade jag ut lite chokladguldmynt som myset hittade på vägen tillbaka. Hon blev helt lyriskt över mynten. Vilken skatt :)
Vi hade en riktig superkväll som avslutades med att myset stupade i säng av trötthet efter en dag på dagis och kvällsäventyret.

På väg...

Framme....

Jockarp.

Bad och Indianmat......

Fingerfärdig....

Vem bryr sej om att regnet öser ner? inte vi i alla fall. Vi lastade in oss och körde till Växjö och till dess äventyrsbad, det var helt perfekt, vi låg i flera timmar.
Vi åkte forsen och vattenrutschbanorna, vi hoppade från kanten och vi simmade ut utomhus. Vi plaskade lite i bebispoolen och vi simmade. Efter tre timmars bad fick vi vuxna nog, barnen hade förmodligen orkat plaska några timmar till.

Vi tog en fika på cafe sen körde vi vidare mot hotellet. Där checkade vi in och lite häng på rummet innan det var dags att göra stan. Vi promenerade och kikade på restaurangalternativ längs vägen. Inget föll oss i smaken, inte förrän vi såg en skylt med Indisk text. Där slog vi läger, vi fick uppleva en helt fantastisk måltid. Barnen åt kyckling och ris och det gjorde även jag, men jag valde ett något starkare alternativ.

På vägen hem gick vi inom en Ica butik och ett varsin chokladrulle köptes och betalades av dom små. Vi vuxna var mätta och nöjda och hoppade chockladinvesteringen.
Nattningen blev lite fnittrig då två små tjejer skulle dela dubbelsäng, det var spännande och det triggade till bus.
När dom somnat kollade vi på teve vilket är något som är väldigt ovanligt, det var riktigt mysigt. Jag somnade i fröken flickväns armar vilket självklart var ännu mysigare än själva tevetittandet.

Morgon efter bjuds det på en riktig brakfrukost och efter den begav vi oss hemåt. Jag hann med en löptur och en dusch innan vi skulle på kalas.
Kalaset blev lyckat och det bjöds på fantastiskt goda och fina kakor till det var det trevliga samtal och inspiration gällande pärlplattning. En fin helg helt enkelt.

Fullt röj....

Jockarp.

Trösktävling....

Mums....

Fröken flickvän började med en löptur och efter att den var avslutat blev det min tur. Jag tog rundan över bron och den slutar ofta på 12 km. Det var svettigt som tusan så jag beslutade mej för att springa inom stortorget och fylla på med lite vätska från vår urmoder och urfader i den nordiska mytologin. Ask och Embla bjöd mej på en uppfriskande klunk vatten, jag snackade lite med gubbarna som ofta sitter på parkbänkarna och filosofera. Vi önskade varandra en fin dag sen sprang jag hem mot byn.

En kopp kaffe på altanen och planen för dagen lades upp. Den innehöll en vända till stan för att meta en stund, det blåste kraftigt så vi avslutade utan fångst för dagen och gick i stället bort till lekplatsen en sväng. Myset var på lekhumör.
Vi cyklade en tur upp i byn och tog följe av min bror på en promenad. Vi fick pausa för att äta av alla skogshallon som frestande hängde på buskarna längs vägen.
När vi mumsat färdigt gick det i full rulle hem igen, väl hemma på gården upptäckte vi att trösket var i full gång på åkern, självklart tog vi en liten extra cykeltur. Myset tävlade med tröskan i nedförsbacken och flinade högt när hon insåg att hon skulle vinna.
Jag undra vad allt detta tävlandet kommer i från?

Tjohooo

Arbetet med badrummen fortgår och snart har vi gjort allt som står på vår lista att göra. Listerna togs ner och förmodligen ska dom målas, vi är inte riktigt överens om det än ;)
Lite putsande återstår sen ska vi luta oss tillbaka och se på när allt blir nytt och fräscht. Det ska bli härligt med lite nytt i palatset.

Middagen intogs på väggas fiskrestaurang med goda vänner. Myset var i sitt esse och skojade och busade. Hon åt glatt och tallriken tömdes på ett vips. Efterrätt intogs i form av regnbågsglass. Hon har god smak de lilla fröet ;)

Hmm undrar vad kobenet ska användas till?

Jockarp.

Myggan...

Hopp....

Vi har agerat hundvakt några dagar till mormor och morfars hundar. Morfar fyllde 60 år i går och befann sej på hemlig ort. Kamphundarna är snälla och lättskötta för utom att den ene lille busen hoppar över altanstaketet och drar ut på egna äventyr på palatset borggård. Han är i häststallen och tror att han är den största som finns mellan dom fyra väggarna, det är han inte.

Sigge lille har varit behjälplig i nattningen av myset, han har hoppat upp i hennes säng och parkerat sin lilla kropp nere vid hennes fötter, det kittlas.
Vi har tagit promenader i hop och myset har berättat vad dom gillar och inte gillar. Tydligen gillar dom all frukt utom päron, om det stämmer vet jag inte.

En dag till poolområdet blev det, eller rättare sagt en halvdag, det blåste kraftigt så det blev väldigt kyligt efter badandet. Men nu har vi smidigt nya planer för att kunna bada lite. Är det sommar så ska man ju bada ;)

Myset, hundarna och jag tog en vända till blåbärsskogen, jag blev väldigt tilltuggad av mygg, jag frågade myset om hon blev biten. Nä svarade hon och plockade glatt vidare av dom små blåa bären. Jag såg de som märkligt att hon skulle klara sej från bett.
Det visade sej senare under dagen att hon inte alls hade klarat sej. Hela ungen var full av stora röda bläbbor orsakade av dom små blodsugande odjuren. Det kliade nu än mer vid nattning. Både myggbett och Sigge kittlades.

Prinsessan i blåbärsskogen...

Jockarp.

Fiskelycka....

Innan fisket...

Förvisso om man lägger sej efter tio på kvällarna så borde det ju bli konsekvenser dagen där på. Och på Månsagården är det inget undantag. Halv nio drog jag upp rullgardinerna och kröp ner till mitt lilla mys och frågade om hon fortfarande var trött. Hon nickade halvslött. Jag fortsatte att småprata med henne, jag pillade i hennes hår och jag pussade på hennes bara skinn. Det hjälpte föga. Hon var en slagen liten hjältinna.
Halv tio tyade jag välta ur henne ur dvalan och de med lockning av att ta en cykeltur till mormor.
Jag hoppade i löparkläderna och nog hade jag psykat mej själv ordentligt alltid. Jag hade spelat upp ett scenario och en känsla som var bra mycket jobbigare än när jag ska angripa mördabacken.
Den nya skönheten jag skulle bemästra och som jag trodde skulle bli väggkänsla på visade sej vara en liten walk in the park. Att tro att man inte ska klara av något men ändå vara fast besluten om att göra ett försök och att det sen visar sej var betydligt enklare än man förväntar sej. Det är till att spela psyket ett ordentligt spratt.
Rundan blev inte mer än på 6 km men det räckte gott och väl.

Vi cyklade vidare i livet och när regnet kom drog vi hem igen. Några timmar pysslande följde sen. Morfar ska snart fylla år och när myset fick nys om det så började förberedelserna till 100% . Det kliade i hela mej så medan hon pysslade med sina pysselsaker så röjde jag i huset. Vissa saker behöver ju inte alltid vara framme liksom. Det blev mer plats och luften blev med de betydligt enklare att andas. Jag ogillar skarpt att ha en massa saker framme som man inte använder och att springa och plocka upp efter små majestäter tillhör inte precis mina favorit sysselsättningar. Men nu så, nu är det bättre men inte riktigt bra :)

Fiskebrottning...

Hehe, jag kan knappast titulerar mej storfiskare...

Eftermiddagen vigdes åt fiske. Morfar fixade med mask så vi kom till dukat bord kan man säga. Vi körde in till innerhamnen och där formligen kokade det av fisk. Mollie blev helvild när morfar drog upp abborre efter abborre, för mej tog det lite längre tid innan jag ställt in utrustningen ordentligt. Men så fick jag en liten torsk, en mört och en abborre och mångfald berikar ju vårt samhälle och då även vår fiskespann ;)
Vi höll på i tre timmar och hade inte masken tagit slut hade vi nog hängt kvar ett par timmar till, det var så mysigt.

Myser med morfar...

Kan själv...

Dagens fångst...

Kvällsmat i mysets mage och sen var det god natt, det är tufft att vara fiskare.

Jockarp.

Barnens gård.....

Mjukare än Sigge :)

I bland blir det inte som man tänkt sej och väl är väl det. I bland kan det faktiskt bli tusen gånger bättre.
Jag hade dagen inrutad till att följa en hel hög med andras viljor. Så såg det ut när jag klev upp i alla fall. Det förändrades och har man semester så har man och då ska man kunna göra saker spontant.

Så i stället för att jobba med badrummen och sätta staket i hästhagen, vidare att köra till miljöstationen och lyssna på en massa gnällig barn så stängde jag dörren om palatset och körde några mil till östra Blekinge. Närmare bestämt till barnen gård.
Vi checkade in och hade en fantastisk dag. Vi klappade kaniner och getter, vi kastade ägg, vi åkte hölasset och vi badade.

Det kom en liten uppfriskande skur vilket man vant sej vid att det gör sommaren 2015, då passade vi på att gå in i målarhuset och där levererade vi teckningar på löpande band.
Myset åkte vattenrutchbanan och jag trodde aldrig att hon skulle våga, men hon visade sej vara en riktig liten tuffing.

Tuffing....

På väg hem somnade hon i bilen och med det räknade jag med att kvällen skulle bli längre än vad jag planerat. Så när vi kom hem kunde jag sätta fart och göra lite av det som jag skulle gjort mitt på dagen. Vi satte staket i två timmar så halva palatsets hagar är nu uppiffade och det gjordes till en underbar solnedgång, inget att klaga på där alltså. Enkelt.

Vi blev sittandes i soffan innan nattningen och det var en skön och avslappnad stund. Inga måste, inte just då.
När myset somnat tog jag tag i badrummen igen och det var en skön kvällssyssla.

Morfar får konkurrens...

Jockarp.

Utebliven fiskelycka...

Nya hjul ska på :)

Vi kickade igång dagen med att sätta på stödhjulen på mysets cykel igen och det blev minsann en nytändning. Hon cyklade över kullerstenen hemma på gården som en liten tok. Fram och tillbaka fram och tillbaka.
Jag stod nöjt och lyssnade på hennes glädjetjut när det gick fortare och fortare. Helt underbart att se.

Storfiskaren ;)

Vi har pratat om att fiska tillsammans och nu gjorde vi slag i saken. Metspöet och majsen packades ner och efter lite expert hjälp från morfar fick vi kroken i vattnet. Mollie hann inte mer än kasta ut förrän hon frågade mej om när fisken skulle komma och sätta sej på kroken, där och då funderade jag över om inte detta var fel sysselsättning för dagen ;)
Tappert fiskade vi på ett tag till och myset roade sej med att äta på agnet, jag flinade åt henne och jag kände mej väldigt lycklig där jag stod med spöet i näven och småflinade åt min underbara lilla tös. Det var bara hon och som upptog min tid, min tanke för ett litet ögonblick och jag älskar dessa ögonblick.
Vi for hem utan fisk och vi bestämde ny dag för fiske, denna gången tänkte vi ta med morfar för att få lite extra hjälp och hoppas på att det ska hjälpa oss att fixa middags fisken.

Hemma körde vi lite ved, mest för skoj skull med tanke på att källaren nu är sprängfylld med härliga vedpinnar i goa rader. Jag gillar att gå ner och titta på travarna, jag får en härlig tillfredsställelse i kroppen av att veta att årets ved är bärgad.

Ju högre upp desto bättre ved ;)

Kvällen var vigd för Ljungbackstämman i Ebbalycke. Tanken var att vi skulle cykla dit men vädret var lurigt så vi tog bilen. Vi hade filt och god sallad med oss som vi smaskade i oss.
Musiken var blandad, vissa var bra andra var mindre bra.
Myset busade med sina kusiner som också var på plats och hon hittade några andra små söta väninnor som hon hängde med stora delar av kvällen. Det är så skönt att se att de socialaspelet fungerar på de lilla grynet.
Det blev en sen kväll och klockan hann bli tio innan myset låg i sängen nöjd, glad och belåten över dagen.

En stund i soffan diskuterades med fröken flickvän om vad ryktesspridning kan få för konsekvenser för människor avslutade min söndagskväll. Ett tungt och allvarligt ämne.

Tuffing...

Jockarp.

Röj....

Ännu en sovmorgon som heter duga. Jag fick väcka myset halv nio. Dagarna får inte sovas bort.
Fröken flickvän drog på träning och jag och myset angrep toaletterna. Allt ska blåsas ut, det är en uppgift vi är helt rätt tjejer för. Jag hade en vass kniv myset en något slöare sen öste vi på.
Mattan slets ut och tapeterna drogs ner. Vi småpratade lite under arbetet och Mollie berättade hur bra hon var på att jobba från stegen. Hon berättade att hon skulle bli brandman när hon blev stor för att dom använde stegar. Om inte den karriären skulle kännas rätt skulle hon bli badrumsrenoverare :) Vad bra sa jag då kan du ju komma hit här och renovera. Toppen.

Fröken flickvän angrep målningen av elementen ännu en gång och jag passade på och pausa med en löptur på berget.
Jag var inte helt i form det kände jag men ju fler fotnedsättningar och kvicka uppdragningar av fötterna på dom steniga stigarna ju piggare blev jag. Jag brydde mej inte om km tiden eller hur långt jag sprang, jag sprang sakta och jag sprang på känsla.
Där det lutade uppför sprang jag sakta sakta och där det gick nerför sprang jag lite fortare. När jag kom upp till Ryssbergsstugan var jag helt slut, jag fick ställa mej och dricka och blöta ner mitt heta huvud. Med iskallt vatten rinnandes nerför ansiktet drog jag vidare, jag kvicknade till. Jag sprang ner mot Jockarp men i stället för att springa hem tog jag en annan väg. En väg som är nybyggd. Jag testade den nerför och den var helt vansinnigt lång och brant. Jag vet att jag kommer att angripa den från andra hållet men än är jag inte där, inte i huvudet. Denna skönhet till backe kändes värre och grymmare än mördabacken, jag undrar om detta kommer bli min nya favorit, det återstå väl att se det.

Jag kom hem efter en mils löpning och lite middag slank lätt ner i magen. Myset och fröken flickvän lämnade hemmet för att hälsa på några goda vänner. Jag blev hemma och angrep det andra badrummet. Jag slet som ett djur och svetten öste av mej, men bra det blir det.

En lite promenad med min dotter resulterade i lite plock av vildhallon och en titt på en liten snok. Det var ett intressant inslag i vardagen.

Till middagen fick vi besök vilket var väldig trevligt. Tjejerna satt vid eget bord, dom ville inte sitta med oss tråkiga vuxna ;)

En liiiten snok.

Jockarp.

Gurkan och konst.....

Gurkinläggning...

Det är nu cirka två år sen jag släppte min bok och fortfarande får jag kommentarer om den, detta känns stort. Senast var det en kvinna som hörde av sej och berättade om att hon blivit tipsad och även fått boken av sin syster som sagt;
- Läs denna.
Hon hade suttit på stranden och läst ut den på tre timmar. Jag blir så oerhört stolt och glad över att människor hör av sej när dom läst den och delar med sej om vad dom tycker.

Vad det gäller boken är jag nu mogen för att själv ta upp den och läsa den. Jag har inte varit redo innan men nu känns allt så avlägset. För att avdramatisera känslorna lite till så läser jag den som ljudbok. Det är fröken flickvän som läser högt ur den.
Vi har kommit ett par kapitel in i den och det känns väldigt bra. I bland får jag nypa mej i armen över att jag faktiskt genomfört och skrivit en bok som i bland i mitt tycke har otroligt intressanta meningar och formuleringar. Jag gillar mitt sätt att skriva helt enkelt ;)

Lite annat vad som hänt i livet är att gurkorna nu äntligen blivit inlagda efter diverse strul.
Mollie tyckte att det var superkul att dela gurkorna och blanda i senapsfrön och dill.
Hon fick lägga in sina i egna burkar, det på grund av att storleken på gurkorna varierade väldigt.

Och så har vi nu äntligen enats om vilket golv och vilka tapeter vi ska ha i två av dom tre badrummen. Vi körde till badrumsaffären och styrde upp det hela. Roligt med det var att vi nu är klara med uppgiften golv/vägg men roligt var också att det var ett annat flatpar i butiken som höll på att piffa till sitt nya hem. Det slog mej då om hur vardagliga vi är. Många tror att homosexuella lever ett annat slags liv än heterosexuella. Men där i butiken slog de mej alltså att vi gör saker precis som andra och andra gays gör det samma som vi. Det var så himla roligt.

Fröken flickvän drog igång att måla lite element och jag satte mej i solstolen. Mollie började måla lite konst. Det blev en riktig behaglig och slapp dag vilket man självklart ska unna sej ibland.

Kvällen bestod av festivalande. Östersjöfestivalen är i ful gång och självklart var vi tvungna att ta en sväng dit. Vi träffade mina föräldrar bland karusellerna och myset och morfar åkte hennes favoritkarusell Larven. Morfar bjöd oss sen på glass.
Aftonen blev sen och sängen stod redo vid tiosnåret när vi kom hem. Myset somnade bums :)

Jag målar mej själv mamma :)

Jockarp.

Överraskning....

Fröken flickvän hade kokat ihop en överraskning till mej och den skulle innefatta det mesta. Du ska vara klar klockan elva och bilen ska vara tankad, så löd order.
Bästa att lyda och för att vara på säkra sidan tvättade jag bilen också.
Första hållplatsen blev hos min mor och far där skulle myset hoppa av.
Vi körde vidare till Valje och där hämtades tant N med sambo upp sen bar det iväg. Vinet öppnades och samtalen var många. En supertrevlig biltur ner till Malmö blev det.
Vi visste inte vad vi skulle och inte vad vi skulle göra. Det är något jag uppskattar svalt. Jag gillar att ha kontroll, men här fick jag vackert släppa lite på det.

Vi checkade in på hotellet mitt i stan, en liten snabbvisit på rummet sen gick vi till vårt resesällskaps rum och där hade det dukats upp med godsaker i form av en ostbricka.
Mer vin och mer samtal. Så mysigt, så vuxet och så enkelt. Att ligga i en säng och käka ost och ha fina vänner och sin stora kärlek som samtalspartner det är väldigt lyxigt det.

Vi tömde brickan och gick ut. Stan gjordes och det var i sakta mak. Sakta, sakta men så lagom. Vi var nära varandra hela tiden, en arm runt en nacke eller en hand att hålla i. En smekning på ryggen och en puss på munnen när helst vi ville. Det var verkligen tid vi behövde ihop och vi utnyttjade den till fullo.

En tur till hotellet för mys och uppfräschning sen var det time för den planerade middagen, jag var säker på att det skulle bjudas på Indiskt och såg med det framemot middagen väldigt. Men nepp, fel tankar, i stället hamnade vi på en jättemysig restaurang vid ett avskilt bord där inget störde. Jag fick känslan av att det bara var vi där.

Vi avslutade besöket några timmar senare och valet var karaoke eller hotellet ;)
En promenad genom stan på jakt efter sötsaker sen strandade vi på hotellet.
En helt underljuvlig dag var till ända och jag var väldigt tacksam över att den hade ordnat så fin för oss. Att vi bara fick vara liksom.

Hotellfrukosten vältes ner dagen efter och efter det väntade hemfärd och även den innehöll intressanta samtal.
Ett tack till alla inblandade är på sin plats. Tack :)

Jockarp.

Krondill.....

Piggelin....

Jag vet inte riktigt vad det är men något är det. Jag skulle på en löptur med en av mina löparkompisar och jag blev helt förstörd.
Vi drog i väg klockan åtta på morgonen och redan efter dom första stegen kände jag att jag var tung i benen. Vi hade ett lugnt tempo men jag svettades som en gris och andningen skedde väldigt ofta. I en backe orkade jag inte hålla tempo utan släppte min kompis, sakta tog jag mej upp över krönet likt en slagen hjälte. Uppe på toppen passerade vi stället för Ljungabäckastämman som ska leverera skönsång i form av Casa-Lisa Åkerström på söndag. Det ska jag åka och kolla på.
Vi  började rulla nerför och min andning återhämtade sej och började kännas stabil och likt den som jag bruka ha.
När allt kändes bättre så började magen och spöka, ett par kramper som jag ignorerade och sprang vidare ifrån. Detta var väldigt bra kom jag fram till lite senare under dag. För tror kroppen att den ska kunna krampa lite och sen slippa undan fysik aktivitet så är risken stor att den tar till det knepet oftare och oftare. Jag har ju faktiskt inte haft problem med kistan sen mitt första marathon lopp vilket har varit glädjande.
Jag fick några glas vatten av min kompis och några minuters vila gjorde susen, jag hade tre kilometer kvar tills jag var hemma och dessa gick faktiskt ganska enkelt. Så efter en tuff runda så avslutade jag ändå på ett sätt som gör att jag tror att jag har några fler lopp att springa innan jag lägger dojorna på hyllan.

Mat i magen i form av frukost, en vätskeersättning och lite extra vätska sen var jag på banan igen. Jag drog i gång röjsågen igen och gick en stund runt husknutarna.
Efter det lagades middag och alla åt som vanligt friskt av kyckling potatis och sås.
Maten smältes under parasollen på altanen i sällskap av en bok och en kopp kaffe.

Vi har haft problem med att hitta krondill för att kunna lägga in våra gurkor. Tydligen finns det inte att tillgå någonstans i kommunen, men den som söker den ska finna, eller den som har kontakter den får hem sin dill.
Jag fick köra till bjärraryd för att hämta den men det gjorde mej inget, nu kan det läggas in Gurkor ;)

När jag kom hem efter min dillutflykt var det besök i borgen, en liten tjej busade glatt med mitt lilla mys, vinet hade korkats upp och det så väldigt trevligt ut i soffans hörn.

På kvällen stod bio på att göra listan. Myset åkte upp till kusinerna och hon var superlycklig över att få busa där medans vi var borta.
Vi gick på systemet innan bion för att bunkra upp inför lite äventyr. Det känns lite konstigt att vara i den butiken när man inte själv ska ha något. Fröken flickvän var gullig nog att låta mej betala så att jag skulle känna mej delaktig i äventyrsplaneringen ;)

Bion var trevlig, ingen superfilm men trevlig.
Myset hämtades hem efter protester, hon ville så gärna vara kvar lite längre. Men nepp nattningen var ett faktum.

Nu väntar utflykt.....

Jakten är över :)

Jockarp.

Svettlöken....

Iskall :)

Aktiv som bara den. Den sista veden kördes in i källare i ett hett och kvavt väder. Jag svettades enorma mängder. Men nu är det minsann fullt inför den kommande vargavintern.

Det var lika bra att fortsätta svettas. Jag hoppade i löpaskorna och tog en liten tur på 6 kilometer. Jag var pigg i starten och allt kändes lätt. Det varade inte så länge, värmen slog till och svetten forsade av mej, tinningarna pulserade och benen var tunga. En helt vanlig sommarlöpning. När jag kom hem var kroppen helt fylld av blåsor, detta är baksidan på löpningen, det är väldigt äckligt att vara helt knottrig på hela kroppen. Möjligt att jag får införskaffa någon slags kylväst.

Den lilla bonnen :)

Jag var inte klar med dagen än, nepp. I jobbarbyxorna och ut med röjsåget, det jobbade jag med under två timmars tid. Jag blev lite jalu, jag hade blivit av med massa vätska och matintaget var inte det bästa. Skärpning.

En sval dusch sen väntade det gurkplock. Här ska läggas in gurkor. Myset var den enda som ville hänga med mej ner på Vesan. Vi slapp att krypa i raderna, istället tog vi och plockade i gurklådan direkt.
Full fart hem, vi skulle till miljöstationen och till affären. Miljöstationen för att dumpa saker och till affären för att köpa nya, visst är det lite komiskt.

När vi handlat klart enades vi om att äta ute, det var tillbaka i gamla banor igen. Det där med semester och laga mat går inte precis hand i hand. Det får bli skärpning även på det området.

Lätt plockat :)

Jockarp.

Golf....

Vi fortsätter i samma gamla anda. Sovmorgon till åtta. Det är gött det.
Kaffet slank ner på altanen och det kändes som om det skulle kunna bli en hyfsad dag vädermässigt.
Vi hade inget planerat för dagen, mysets önskemål har dock varit att få spela golf någon dag. Det skulle kunna funka denna söndag.

Vi skulle vara hundvakt hela dagen så vi roade oss med kamphundarna under förmiddagen, vi borstade dom och myset bjöd dom små på ben. Det gillades skarpt.

Vi åt lunch hemma (vilket inte tillhör vanligheterna just nu), sen bar det av. Mot golfbanan i Valje, vi fick trevligt sällskap av tant N med familj.
Vi spelade elva hål sen blev det en glasspaus.
Mollie informerade mej om att man skulle ha böjda knän och vicka på rumpan när man skulle spela golf. Jag log åt hennes förklaringar.
Hon lyckades sen med konststycket att slå en spik. Det är inte dåligt att klara av den bedriften i den ringa åldern.
Jag spikade jag med men så levererade jag även ett par 10:or väldigt ojämn med andra ord, inte ok.
Alla höll humöret på topp även om slagen ibland svajade rejält.
Jag är grymt imponerad av myset som hängde på hela rundan som varade i närmare tre timmar. Hon gillade det och var en god kamrat, hon gladdes med oss andra. Så betedde inte vi vuxna oss riktigt :)

Hem och middagen lagades och efter det blev det ett mycket behövligt bad av myset. Med kommunens renaste lilla bak satt hon sen under täcket i soffan och tittade på lite barnprogram.
Vi summerade dagen och den hade varit, lugn, rolig och mysig. En toppendag helt enkelt.

Jockarp.

Varbergs fästning.....

Vi gjorde ett stopp vid en strand ;)

Från snårigt öliv till underbar stadsmiljö.
Vi drog hemifrån på förmiddagen och vi hade en hel hög med mil som skulle avverkas innan vi nådde målet Varberg.
Resan gick fint, myset satt i baksätet och spelade spel och sjöng med i låtarna från radion.
Nummerlappen hämtades ut sen sa vi hejdå. Myset skulle på teater med mormor, pjäsen handlade om Pettson och Findus.

Jag angrep banan vilket faktiskt var den första milsbanan jag sprang. Då med mål att bli så stark så att jag skulle klara av en halvmara i Newyork. Det fixad jag galant.
Jag mindes banan som otroligt vacker, det jag inte mindes det var att den var väldigt kuperad, förvisso var bansträckningen ändrad något men på de stora hela var den detsamma.

Det var hett och det blåste kraftigt på sina ställen, jag blev seg i benen vid fem kilometers skylten men piggnade snabbt på mej. Vi nio km kom nästa dipp och den varade ända in i mål. Hela min kropp var fylld av vätskefyllda småblåsor när jag kom i mål. Jag var överhettad. Jag ogillar verkligen att springa i varmt väder. Ja fyra timmars ösregn likt det på Stockholm marathon är lite mer min melodi.

Jag mötte upp teatertittarena och dom hade haft en fin stund på Varbergs fästning. Vi lufsade tillsammans mot bilen och vi småpratade om hur färden hem skulle angripas. Först mat och sen en lekplats löd planen.
Maten intogs på en gourmerestarang och vidare började bestyret med att finna en lekplats till myset. Jag körde in i Halmstad och letade förbrilt, det kändes som jag körde på varje förbjuden gata och ändå hittade jag inte rätt.
slutligen frågade jag ett par med hundar i societetkvarteren om det fanns någon lekplats.
Rakt över ån ligger det en blev svaret. Vi parkerade och äntligen fick myset leka lite på en lekplats.

På grund av det lilla stoppet var vi inte hemma i byn förrän efter nio på kvällen. Det blev en vända med tandborsten och sen bums i säng för lilla fröken Vilhelmsson.
Jag måste säga att starten på denna semestern varit väldigt fin, mysig och aktiv. Det gillar jag skarpt det.

Jockarp.

Tärnö/Snårö.....

I sakta mak började dagen, vi klev upp vid åtta och intog frukost. Vi pysslade lite och packade vår utflykts väska.
Kaffe, fika, badkläder och lite fredagsmys packades ner.
Vi lastade in mormor i bilen sen for vi iväg mot Matvik. Därifrån skulle vi med en båt. Båten hette Anemon och hon gick fint på böljan den blå.
Vi satt inne i båten, vi satt ute på båten och vi klättrade upp på taket på båten, ja vi var helt enkelt på hela båten.
Myset åt lite vindruvor på överfarten det var under den tiden hon var still, all övrig tid var hon förvildad.

Vi tackade kapten för liften och tog oss i land på Tärnö. Middag intogs i form av köttbullar för myset och mormor korv blev det för mej. Vi åt upp all mat och sen väntade äventyr.
Jag stötte på en husägare på ön som jag kände, honom blarrade vi med en stund sen gick vi vidare. Ner mot vattnet gick vi och vi fick ganska omgående börja ta oss fram genom att hoppa på klipporna. Det blev mer och mer oframkomligt men vända fanns inte på vår karta.
Mormor fick ta ryggsäcken och jag fick ta myset på ryggen. Vi gick genom snårigskog, snårig skog och snårig skog, det var helt fruktansvärt men vi trampade på. Vi såg ingen bättring på eländet och jag skrattade hysteriskt rakt ut över hur komiskt allt kunde te sej bara genom att man valde en väg framför en annan, precis så som det är i livet.

Efter en timme snårspatsering tog jag upp gps:en för att kolla vad vi var. Vi var nära nu vilket var skönt, snåret växlade till gräsäng och äntligen såg vi ett hustak.
Vi parkerade oss på en bänk och drack kaffe och pratade om vår "lilla" tur.
Klockan fyra tog vi båten hem.
Vi lagade en god middag sen drog vi upp till kusinerna för lite bus. Bror och jag drack kaffe, myset och kusinerna hoppade studsmatta och åt hallon och vinbär. Det var en äventyrlig dag och en mysig kväll.

Nu väntar ännu en fullmatad dag. Hej semester ;)

Jockarp.....

Ny klänning....

Första semesterdagen började med sovmorgon till halv nio. Super mysigt att inte ha några måsten man ska upp till.
Mollie stannade kvar i sängen en stund och kollade på pyssel på paddan. Jag satte fyr i pannan och donade lite med tvätten.
Hon kom upplufsande och vi drog i gång med aktiviteten fin fem fel, hon älskar att lösa dom små uppgifterna på stenciler som jag skrivit ut till henne.

Jag klädde på mej mina löparskor och drog ut på en tur, tanken var en liten lätt runda men allt kändes så underbart så benen gick av sej själva och dom slutade inte förrän efter tolv kilometer. Lite väl långt med tanke på att jag har ett lopp att springa på lördag, men det gick inte att hejda, löpning när den är som bäst.

En dusch sen var det dags för en tbe spruta på vårdcentralen. Vi har tagit ett antal sprutor men just denna dagen var det lite småtjurigt från mysets sida. Närmare bestämt hysteriskt.
Här fick jag användning för min utomordentliga förhandlingsteknik. Efter femton minuter var vi sprutade både jag och lilla fröken. Löften ska hållas så hon fick välja en ny klänning i polar och pyret  butiken. Vi fick även en ny baddräkt med oss hem, mormor tog vänligt hand om notan till oss. Tack för det.

Hem och lite mat i magen sen var det mysande i soffan resten av kvällen. Super mysig start på semestern.

Jockarp.

Teater....

Fina kostymer....

En sista tidig morgon, det var tufft att ta sej upp och tuffare var det att få fart på myset.
Jag fick locka och pocka men slutligen satt hon söt som en sommaräng i bilen och pratade med mej.
Jag lämnade henne på dagis och sista arbetsdagen skulle avverkas.
Det var ödsligt på kontoret, rummen gapade tomt efter alla semesterfirare. Tiden gick långsamt när samtal uteblev, det var mest häng vid datorn.
Jag skrev på tavlan vilken vecka jag skulle återkomma sen stängde jag dörren om mej och stämplade ut.

Underbar natur....

Jag körde till Karlshamn för middag med familjen. Myset och jag tog samma rätt på den fina fiskrestarangen. Vi tömde glupskt våra fat.
Vidare väntade det en liten båtfärd ut till kastellet och där stundade det teater. En helt fantastisk flummig uppsättning av Alice i underlandet. Den var underfundig med snabba repliker, högt tempo och helt hysteriskt roligt. Jag skrattade i princip hela föreställningen. I pausen tog vi en vända på den lilla ön. Det var en härlig plats som gärna åker till en dag med picknickkorgen packad.

Vi fick ta båten tillbaka till fastlandet efter att applåderna tystnat, vi var hemma i byn vid 22,00 och myset slocknade en halvtimme senare. Det blev en lång dag men det funkade.

Och en liten clown ;)

Jockarp.