Vårväder....

Tidigt arbetspass som avslutades runt 14 snåret. Mollie kom hem med taxin från en dag i skolan. Hon hade önskemål om att göra ischoklad. Självklart gör du det blev mitt svar. Hon är en fena på just ischoklad.

Jag och Kennet lämnade henne hemma själv och begav oss över till andra sidan berget. Det var dags för en promenad med vuxet sällskap. Vi tog nya vägar och vi svängde precis dit vi ville, vi stod mellan valen höger och vänster och valde precis det som föll oss in. En känsla av frihet. Samtalen om svårigheter i livet fick mej att känna mej ännu friare, jag mår bra och allt känns lätt. Den känslan är svårslagen. Jag passar på att njuta för jag vet att saker kan förändras på ett ögonblick. 
Vädret var vårfint och vi gick med solen i ansiktet, även det var en livshöjare. Jag har sagt det förr och säger det igen, livet är det bästa som hänt mej.

Jag tuffade hem full av energi över berget. Jag kom hem till myset som var sugen på mat, jag drog igång bums. Vi satte oss till bords och vi pratade om dagen, om skolan, om det kommande provet, vi pratade om Kennet om hur söt han är.

Jag log av tanken på att om någon hade kunnat sett på oss ovanifrån just den stunden så skulle dom varit väldigt avundsjuka. Det var en vacker stund och en vacker bild av vårt liv just här och nu.
Jag älskar verkligen stunden då jag får ta del av Mollies dag och liv. Det är väldigt betydelsefullt för mej.

Jockarp.