fredag 20 september 2013

Brev ska skrivas....

Liten bebis ;)


När jag började kila stadigt igen så kom jag och min sambo överens om att vi skulle skriva ett brev till varandra om vad som var viktigt i livet. Vad vi tycker är viktigt nu och vad vi ser för positiva och negativa saker hos varandra. Brevet ska sen inte läsas förrän nästa år och då får vi göra en utverdering om hur vi ser på saker och ting just då, om det är samma saker som är viktiga. Det brevet ska vara klart till den siste september.
Det går sådär för mej just nu. Jag har kommit fram till fem punkter som jag ser som viktiga i mitt liv. Men att föra över dom på hur dom stämmer eller inte stämmer det är svårt, jag vill gärna ha exempel på varje punkt. Utmaningsdags alltså :)

Vad jag kommit fram till det är i alla fall det att vara två vuxna är hälften så svårt och dubbelt så lätt.
Jag har alltid försökt att se det positivt med att vara ensam med Mollie, att vi haft vår frihet och att mitt ord varit hennes lag.
Och jag hörde faktiskt orden om att det är så enkelt att vara ensamstående med barn, så att jag skulle ha dåligt inflytande på andra kvinnor att dom helt enkelt skulle lämna sina män och vara själva med sina barn.
I det läget måste jag säga, att idioter finns det tydligen överallt. Kanske att dom som säger dessa märkliga saker borde testa själv.
För som nybliven sambo märker jag hur tufft jag faktiskt haft det innan. Livet är nämligen busenkelt just nu trots att det kommit in två barn till i mitt liv. Det är så enkelt så jag blir nästan lite skraj.
Det är två vuxna som hjälps åt med allt, jag är grymt ovan vid att komma hem och se hemmet nystädat, ovan vid att se att kylen är fylld med mat, tvätten tvättad och barnen kammade. Skulle detta utföras för en månad sen så var det jag som skulle gjort det. Jag skulle ha gjort det ensam. Nu är det annorlunda och jag är väldigt glad över det. Såna saker måste jag komma ihåg och uppskatta i vårt förhållande nu och för alltid.




Gårdagen innefattade en löprunda ut med Sölvesborgsbron, vissa dagar skulle jag kunnat springa hur långt som helst, i går var en sån dag. Winnerbäcks nya platta i öronen och soligt höstväder, vad mer kan man väl begära.
Men jag har annat som skulle styras med. Kristianstad väntade. Cd skiva skulle investeras och Ekohallen hade en massa bra att ha saker som de stod våra namn på.
Myset hämtades upp från tusenfotingen och schemaändringar gjordes, personalen är verkligen behjälpliga mot mej.
Eftermiddagsbus med studsmattehopp och såpbubblor, en eftermiddag som helt enkelt var ute. Jag gillar utomhusbus.
Småkyliga om fingrarna gick vi in och tog ett litet dopp i inomhuspoolen. Fantasin såg inga gränser, Myset började åka vattenrutschbana, en osynlig sådan :)
Trots en eländig Pms blev dagen hyffsat fin.


Jag bjuder på den ;)
Jockarp.

torsdag 19 september 2013

Zombie....

En dag på jobbet ;)


Utbildningsdags.
Jag har Sveriges farligaste jobb. Tydligen sker det flest arbetsolyckor med truck inblandat i Sverige. Det låter ju lite ruggigt med tanke på att jag känner mej väldigt säker i 80 tonaren.
Det var en förnyelse på truckkortet vilket görs vart femte år, det börjar faktiskt bli lite uttråkat.
Det är samma tragg varje gång och häftet med frågor ser ungefär likadant ut från år till år, men det ska göras och betalt får vi ju ;)
Fyra timmars utbildning sen var det lunchdags, jag fick en dejt till lunchen vilket var väldigt trevligt, jag uppvaktade dock inte med blommor, nån ordning får det allt va.

Eftermiddagen befann jag mej på bruket, en mysig stund då vi utförde ett arbete som vi sällan gör, under uppdraget kunde vi stå och småprata om sånt som händer i livet. De var kanon med ett arbetet som både var i tyst omgivning och där man kunde sällskapa sej.


Medans jag varit i väg hela dagen hade myset varit på tusenfotingen, för att fira att dagiset fyllde fem år så anordnades det ett lopp. Loppet hade barnen döpt till Zombiloppet, anledning till det vet jag inte.
Mormor hängde med myset in och stannade kvar under loppet, det gick fint och det verkar varit uppskattat. Kul initiativ tycker löparmamman.
Sambon hämtade hem myset och dom kamperade under eftermiddagen i borgen.

När jag kom hem möttes jag av ett mys som hängde på toan, hon var pigg och glad och blev som uppdragen av att se sin mor, det var ömsesidigt.
Vi drog ut och fick lite frisk höst luft i våra lungor vilket var behövligt, myset drog en repa med fyrhjulingen och det fnittrades högt och underbart.

Totalt kaos när hela stora familjen återigen samlades. Tre barn och två vuxna, ja dom vuxna var ganska lugna men det bägge små töserna hade saknat varandra vilket märktes tydligt.
Det lät som en galoppbana i palatset. Höga tjut och skratt som blandades med små barnfötter som toksprang över parketen. Ljuvligt ;)

Och så är den nu släppt. Lars Mattias Winnerbäck har gjort det igen. En ny skiva och för tillfället har jag den endast på spotify men innan denna dagen är till ända ska den finnas i min skivsamling, det är ett som är säkert.

Jockarp.

onsdag 18 september 2013

Rabiata män.....

Cykeltur i byn ;)


Tidig uppstigning i palatset.
Möte för sambon och fotografering för myset.
Jag körde in min dotter till tusenfotingen och lämnade henne där. Själv tog jag en löprunda ner om Skåne. Det var vackert och kyligt, tempen låg på futtiga nio plus, ovant.
Rundan tog fyrtio minuter och på vägen mot dagis mötte jag fotografen, dom var alltså klara.
Allt hade gått bra enligt fröknarna, de ska bli spännande att se hur lilla fröken blev på bild.

En sväng inom posten och upphämtning av Visakortet, lite blurrande med kända ansikten och sen bar det hem mot byn igen. Frukost, kaffe och lite mys i soffan.

Knäckebrödsbak.

Bamsegympa och denna gången slapp vi rabiata män i vår väg, män som hotar med att hångla upp flator.
Förhoppningsvis har poletten trillat ner om att han sätter mer på spel än vad jag gör. Jag räds ju knappast i att göra en anmälan om jag så behöver.
Och fortfarande ses kvinnor som mer utsatta i samhället än män.
Om så är fallet vet inte jag :)

Åhhhh hopp

Jag får väl be om ursäkt för mitt "vardagliga" liv. Det händer inte så mycket snaskigt just nu men med tanke på att besökarantalet på min blogg dom senaste veckorna eskalerat, så förstår jag ju att folk är nyfikna och hemskt gärna vill gotta i sej vad som händer i flatan från Jockarps liv.
Och jag bjuder på det :)
Läsarna variera mycket.
En del är min familj och mina vänner. Men jag vet att det även finns människor som anser sej ha rätt att och kasta skit, utan att egentligen ha någon som helst koll på vad som vare sej ha hänt eller vad jag menar i mina inlägg.
Det är inte alltid som sändare och mottagare uppfattar samma sak.
Vissa människor anser att det jag skriver är lögn, möjligt att det kan tolkas så, men det är inte rätt tolkat.
Jag måste säga att det är det jag älskar med min blogg och med hela yttrandefrihetsgrejen.
Jag skriver vad jag vill i mitt liv som pågår och hur andra tolkar det ger jag fullkomligt fan i.
Jag vet nämligen vad jag menar och hur det är att leva mitt liv ;)
Ni mottagare som väljer att skriva till mej om vad ni tycker är rätt och fel i det som skrivs här, till er kan jag bara tipsa om att ni kanske borde skaffa er ett eget liv, eller kanske en egen blogg.

Detta är min dagbok inte er....



Jockarp.

tisdag 17 september 2013

Solsken....

Smettjej ;)


Massvis med mjölk i kylen resulterar ofta i pannkaksstekning. Myset och jag slängde i hop en smet och två järn hölls heta på spisen. Provsmakningen var ett faktum och till dagen uteblev sylten, i stället smaskades det friskt i ketchup och senap. Ingen blandning jag skulle föredragit precis, men myset är en sällsynt dam ;)

Lite mer inomhus sysslor i form av fakturaskrivning och paketinslagning. Bibliotekstjänst har beställt ett antal böcker, vilket givetvis är kul.
Mollie hjälpte till även med det projektet, hon fixade med tejpen och jag slog in paketet. Hjälpsamma barn är mycket trevliga barn.
Hon var på ett riktigt solskenshumör under gårdagen. Härligt.

Paketen skulle postas, småsenil och förvirrad som jag är så glömde jag mitt visakort på posten. Den snälla kassörska var inte sämre än att hon hörde av sej till mej med informationen om det glömda kortet, jag hade nämligen inte en susning om att de låg kvar i stan.


Vi sanerade hela borgen och bytte sängkläder i alla sängarna, myset hjälpte till och vi pratade om alla möjliga saker som är av stor vikt i en snart tre årings liv. Jag älskar när hon berättar och har olika coola utläggningar om saker som sker.
Även det rutinmässiga hoppande i sängen skötte vi undan.
Mollie små naglar fick en schysst målning av min sambo, hon blev så stolt så hon hoppade i sina små foppatofflor och sprang i raket fart upp till mormor och morfar för att visa upp det. När hon sprang stod vi i dörren och hörde hennes små glädjetjut, händerna hade hon framför ögonen och stoltheten över dom rosa målade naglarna gick inte att ta miste på.
Hon var solskenet själv.

Middagsmaten i form av min paradgren gick inte av för hackor. Jag är grym i köket helt enkelt.
Kyckling, potatis och sås. Inget blev kvar vilket talar sitt tydliga språk. Ingen behöver alltså svälta i det Jockarpskapalatset.
Till kaffet avnjöts det chokladmuffins. Myset och jag frossade i oss :)
Oavkortat ner i braigadag asken med den dagen alltså.



Jockarp.

måndag 16 september 2013

Fel val....




Söndagsfrukost och uppvak att det var dags att rösta i kyrkovalet. Fram med röstkortet och avläsning av vilken tid som var möjligt att lägga sin röst. 09.00-10.00 var första möjligheten, den anammade jag på direkten. In i bilen och iväg. Snabbt och lätt la jag mina röster och funderade på om det var sista gången mån tro?
Resonomanget;
-Varför ska jag var med i svenska kyrkan? uppenbarligen är dom inget vidare fan av min klubb.
Dom gillar förmodligen dom sex pappen jag varje år donerar till dom i form av skatt, men mer är det är det nog inte.
Och jag funderade vidare på om det inte är så att jag även om jag inte är med i kyrkan ändå har rätt att hänga i kyrkan om jag så önskar. Visst är det väl så.

Slut funderat över det och in med alla i bilen.
Vi skulle söder ut. Kivik var målet och målet nådde vi, men innan dess blev det en tur till elgiganten med bil dvd:n, dom har varit kapput ett tag men nu när en ny tripp nalkas känns det som en mycket god idé att ha dom fitt fore.
In på giganten där dom informerade mej om att det omöjligt kunnat vara köpt i deras affär. Gaaah så förvirrad jag är, tydligen var den köpt på netonnet, en affär jag aldrig trodde att jag satt min fot i, men tydligen.
In i en affären men enligt datorn fanns det inte någon dvd på mej i deras register. Men med lite trix och fix så gick jag ut med ett par helt splirrandes nya dvd spelare. Jag kan om jag vill ;)
Grymt trevligt bemötande av personalen gör att jag nästa gång kommer att lägga mina ägg i netonnets korg.

Kivik ja, vi drog vidare och regnet öste ner men humöret var gott. Vi tog ett par avstickare och tittade på vackra hus och havet som såg isandes kallt ut. Vatten är bra vackert.
bures fick besök av oss och vi hade för avsikt att mätta våra magar. Jag valde för dagen fel på menyn och fick nöja mej med en något snål matupplevelse. Mitt sällskap däremot gjorde ett kanon val vilket hon påtalade väldigt många gånger, snäll som hon är fick jag smaka ett par bitar så att även mina smaklökar blev tillfredställda.

Musteriet blev nästa stopp och vi köpte med oss lite godsaker hem. Vidare tog vi ett stopp och snaskade i oss ett par glassar.
Lyxsöndag, precis som det ska va.

Söndagskväll och en tur med barnvagnen på berget, det börja så sakta skifta i höstens färger och i år ska jag inte missa det. Jag är vaken på ett sätt jag inte varit på många år. Jag ser nyanser, färger och formerna.

Jag är lycklig.
:-)
Jockarp.

söndag 15 september 2013

Underbara lördag.....

Småbönder ;)



Sådär ja, nu blir det ledigt ett par veckor från ordinarie tjänstgöring på bruket. Precis vad jag behöver känner jag ;)
Nu ska det njutas av sambo, barn och hem.
Och det börjades omgående. Ett mys hämtades hem från dagis 13,00 på lördagsmiddagen, vi drog till affären bums för att införskaffa godsaker för kvällens festligheter. Lördagsgodis till dom små och ostbricka till dom stora.
En sväng inom bolaget för att köpa ett par öl och en flaska rött. Alkoholfritt givetvis.
Sen bar det hem och mot potatisåkern.
Vi lastade flaket på king caben med barn och hackor och drog ner på vesan. Barnen uppskattade potatisplocket väldigt, vilket gladde mej oerhört. Jag hackade och dom plockade upp potatisarna och la dom i en säck. En varsin säck så klart.


Besök av polisen, det är minsann inte alla som gästas en lördag av den yrkesgruppen.
Samtalen varierade mellan det något turbulenta som hänt den sista tiden till barn, häktning och fängelse. Mycket växlande och intressant alltså

Grillen tändes och sommarkänslan var total, allt var helt perfekt.
Utomhuslek för barnen och dom njöt likt vi vuxna av kanske den sista sommardagen.
Barnen i badkaret så grus och damm från potatisåkern kunde skuras av.
Torkning och nattning, vilket gick snabbt. En dag ute och ett dopp tar musten ur småtjejer ;)

Kvällen slutade inte där. Nepp.
Ljus tändes på altanen och ostbrickan togs fram.
I väntan på min fina kvinna la jag mej på soffan och tittade på en stjärnklar himmel, jag andades in höst och tänkte på den kommande våren. Ljusa underbara tankar.
Osten åts upp och vi avslutade sen kvällen under en filt i varandras armar.
Om någon skulle sett oss utifrån just den stunden skulle det endast kunna uppfattas som ren skär lycka.
Lättlevt.


Jockarp.

lördag 14 september 2013

Vad hände?

Provligg ;)


Bråk innan sju på morgon är sällan kul. De skedde dock, Mollie ville absolut inte klä på sej innan dagis, ej heller spatsera ut till bilen.
Efter diverse pockande och lockande med förenade krafter i familjen gick hon ut till bilen och satte sej i sin stol. Vi lyssnade och sjöng med i Karlsson sången. Livet blev med ens mycket enklare.
Avlämningen på tusenfotingen var åter klockren, inga som helst problem med den biten alltså, men det kan förändras, jag vet.

Hem och i bingen, sovning till middag och sen blev det kaffemys på altanen i dom nya fina möblerna.
Mollie hämtades och hon var pigg och glad och jag passade på att ge feddback till fröknarna att jag såg det som ett väl fungerande ställe för myset att vara på, vilket jag är super glad över.

Hem och mer kaffe, nattjobbet genererar ofta i att mängden svart dryck slutar i väldigt hög konsumtion.
Barnen lekte fint och det i emballaget från möblerna, det lektes kök, affär, lillahus och stora hus. Endast fantasin sätter gränser och det gör den uppenbarligen inte.

Jag hoppade i springskorna och med det fick jag utantid från familjen och tid för reflektion och tankarna fick busa fritt. Jag gillar det. Ibland känns det som att jag tänker på allt under mina löprundor allt från världssvälten till vad för middag som ska serveras i borgen.
Vissa dagar när jag vill tänka så säger det stopp, inget kommer upp i huvudet som behövs tänkas på. Jag gillar dessa tillfällen lika mycket.
Under gårdagens tur flög tankar förbi om att man faktiskt förmodligen bara har ett liv och att det då ska levas.
Tankar om att människor orkar bry sej så väldigt mycket om sånt som kanske inte egentligen är viktigt för deras liv.
Att det blir ett surrogat för att deras egna liv är något trista och inrutade i rutiner, att man trampar runt i den där cirkeln och inget nytt händer. Jag har själv varit där men det var bra längesen.
När myset kom in i mitt liv så förändrades allt det. Mitt liv är väldigt lite inrutat och mycket icke rutiner finns i vårt liv. Det hinner liksom inte bli tråkigt.
Jag har däremot märkt sen vi blev en större familj att tiden går så vansinnigt fort. Jag hinner det jag ska det är inga problem men jag vill ändå ha mer tid. Vips så är klockan sju på kvällen och jag undrar vad tusan det var som hände.

Badning av fröknarna och middagsmaten slöks i en raslig fart. Det var den kvällen det :)



Mysets morgonhumör typ....
Jockarp.

fredag 13 september 2013

Uppvaktas......



Efter nattarbete och dagislämning så skulle jag inta ryggläge på ovanvåningen.
Kläder av och nedkrypning i sängen då jag plötsligt ser något liggandes vid kudden.
Helt underbart, leendet höll på att snurra runt huvudet på mej. Jag har världens bästa människa i mitt liv.
Det låg en fin present med tillhörande kort till mej. Lycklig.
Vem kan somna då?
Inte jag i alla fall.
Nej, ner till ordinarie sovrum för att berätta om min glädje och lycka över den godhjärtade handlingen.
Tryggt la jag mej i famnen och var inte långt från att somna där. Livet är bra vackert ibland.

Jag tycket mer om att uppvakta än att uppvaktas så efter myset hämtats på dagis så blev det en vända inom blomsterbutiken i stan.
Åtta stora vackra röda rosor står nu på vårt köksbord för att fira att livet är lättlevt ;)
Jag älskar blommor så det var minst lika fint för mej som för mottagaren.

Hela palatset fylldes av vackra damer med tillhörande barn under gårdagseftermiddagen. Det är så underbart att höra hela huset fyllas av liv, barnskratt (även lite gråt) och samtal blandades upp .
Barnen lekte men myset var på sin vakt, vissa saker är inte tänkta för andra än henne själv, allt enligt henne då ;)
Det är spännande att lära känna nya människor och det händer allt för sällan när man är vuxen. Som barn sågs det enklare på något sätt, undra varför?

Vi tog en liten hund och barn promenad genom vår undersköna by. Det är alltid roligt att visa upp och göra reklam för vår del av världen.
Promenadavsluning och jag och myset lämnades ensamma en stund.
Åh så äntligen kom våra nya trädgårdsmöbler.
Märkligt ändå att man kan längta så mycket efter något man aldrig haft.
Hem kom dom i alla fall och kartongerna blev med ens en lekplats för ett litet mys.


Balansgång ;)

Min dag.....

Jockarp.

torsdag 12 september 2013

Möte, häst och häng ;)

En vacker dag ska jag ha det såhär ;)


Vissa saker slutar och andra saker tar sin början.
Jag gillar starten på mitt nya liv.
Jag har sällan mött människor som känns så rätt för mej som jag gör just nu, det känns så väldigt bra.
Tryggheten växer dag för dag och mitt lilla mys har inga som helst problem med att dela mej med någon annan.
Allt känns självklart.

Vi åkte till tant N under gårdagsförmiddagen vilket var mer än behövligt. Mycket har hänt i våra liv och det var tvunget att bubblas om.
Även försök till att synka våra fulltecknade kalendrar med en tredje vän gjordes, vi får se om vill lyckas.
Jag fattar inte hur det är möjligt att kalendrarna är så proppfulla jämt. Livet?

Inom stan och en puss på torget sen var det dags för ett möte på bruket. Myset fick hänga hos mormor och morfar till hennes stora förtjusning.
Det var som vanligt väldigt högt i taket på mötet och många skratt avlossades under de fyra timmarna. Kaffe, macka och frukt stod på menyn, han sköter sej minsann vår hövding.

Trots det trevliga mötet längtade jag hem till min borg och dom personer som det innefattar.
Min tidningsdelerska hade jag knappt sett under dagen och ja jag längtade efter att se henne och höra hur hennes dag varit.
Middag lagades och det blev en mysig måltid där myset åt som en liten häst. Hon är stor i maten det säger dom till och med på dagis. Duktig tjej.
Saga som luktade kräk lästes sen var det godnatt för mitt mys.
Jag myste lite jag med innan det var dags för nattjobb ;)
Långa dagar och jobbiga jobbnätter det är tydligen min vardag denna veckan. Men jag mår bra, väldigt bra.

På väg från mötet ;)


Jockarp.

onsdag 11 september 2013

Hångelhot....



En härlig höstdag.
Heldag hemma i palatset med människor jag tycker väldigt mycket om. Vi tog det i varligt tempo.
Vi började med att baka en kaka vilket alltid är lika trevligt, två damer stod och hängde över smeten och ville smaka, ett litet mys och en betydligt äldre dam, båda tillgodosågs.
Vedkörning stod sen på schemat och kaffepauserna var täta, så såg stora delar av dagen ut. Arbetet utfördes i linne, underbart, September är en fin månad minsann.

Lantbrevbäraren levererade i går ett hjärtformat brev till mej.
Ja, det är ju inte utan man blir glad över att människor uppskattar att läsa min bok. De stod så många fina rader på hjärtat så tårarna var inte långt borta.
Okej jag är flata och jag är stolt över det och för mej är det inte längre konstigt, men jag förstår ju att andra människor tycker att det är starkt det jag gjort. Att jag berättat så öppet om vad som hände och händer när man kommer ut som gay.

Flata ja, jag har aldrig förut hört ordet flata negativt laddat, inte rakt riktat till mej i alla fall, möjligen av tredje person.
Men så i går skedde det. Kanske lika bra det ;)
Jag och Mollie hade varit på bamsegympan och som dom små hurtbullar vi är så cyklade vi in till stan.
När vi efter den trevliga och roliga gymnastiken var på väg hemåt på vår snabba tvåhjuling så kommer det en man som inte riktigt är nöjd med sitt liv just nu. Han genar med sin bil mitt framför mej och Mollie så jag fick göra en snabb undanmanöver för att vi inte skulle sitta i sidan på bilen.
Han hoppar ur bilen och skriker efter mej;
-Stanna din jävla flata.
Flatan stannade.
Mannen reagerade på mitt blogginlägg under gårdagen om att män inte kan behaga vissa kvinnor. Jag upplyste mannen om att om självaste Brad Pitt stått framför mej och sett söt ut skulle jag inte vilja ta i honom med tång. Så är det.
Ja nu är kanske inte pitten den snyggaste mannen just nu, men jag är ju lite till åren kommen ;)
Mannen hotade mej med att om inte Mollie skulle suttit på cykeln skulle han ha hånglat upp mej. Jag tror kanske inte att han skulle göra slag i saken, men jag kände ett obehag över det.

Flatan var arg och cyklade hem till byn, det blev ett fint träningspass.
Hon åt middag med den undersköna sambon och den helt fantastisk dotter.
En fin avslutning även på den 10 September alltså.


Idag fyller min granne år, grattis.

Jockarp.

tisdag 10 september 2013

Noll Likheter.....

Egenhändigt komponerade tolkningar är alltid intressanta.
Och just nu går jag under människors egenhändigt komponerade sanningar.
Jag trodde aldrig att jag skulle behöva förklara det fina som hänt i mitt liv, men vissa människor är verkligen tröga.
Jag har blivit kallad feministragatan som aldrig kan ha fel.
En mycket intressant formulering och den stämmer.
Så länge jag är kvinna vill jag givetvis att kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter ska vara desamma som mäns.
Varför är feminism negativt laddat?
Och jag felar ibland, men jag väljer oftast att se det som en lärdom och utgår därifrån, det kan kanske uppfattas som att jag är ofelbar, men det är ingen.

Vidare vad som snurras om mej just nu är tydligen mitt val av partner.
Jag jämförs tydligen med min ex fru och hennes handlande.
Detta ser jag som mycket intressant.
Ni människor därute som anser att jag gjort likt min ex fru, er skulle jag vilja höra det i från och det öga mot öga.
Jag skulle vilja se reaktionen i era ögon när jag förklarar för er att jag inte varit otrogen mot någon, jag har heller inte lämnat någon i sticket höggravid och nygift.
Jag har inte heller skitit i mitt barn eller låtit bli att ta ansvar för det barn jag satt till världen.
Jag undrar var ni ser likheterna?

Vad jag däremot gjort det är att jag fallit för en då gravid kvinna som separerat från sin man. Det kan tyckas moraliskt oriktigt att jag lät det ske. Men det slutliga beslutet fattades av min partner, inte av mej.
Jag besitter nämligen inte styrkan att förändra en människa från hetero till homo.

Och ja, jag tycker faktiskt synd om hennes ex.
Att vara man och inte kunna ge sin kvinna det hon behöver måste vara påfrestande.
Jag minns orden som Niklas Strömstedt sa när Efva lämnat honom för Eva.
-Det var bättre att hon lämnade mej för en kvinna och inte för en annan man. I detta läget hade jag inte en chans.

En kvinna vars tankar är på en annan kvinna kan aldrig tillfredsställas av en man.
Så en uppmaning till er där ute som tycker att ni ser likheter med min ex frus handlande och det som nu skett är att om ni inte förstått ovanstående rader kom till mej och berätta det så ska jag gärna utveckla det och försöka med andra ord förklara så ni förstår.

Likheterna är nämligtvis noll.

Jockarp.

måndag 9 september 2013

Äntligen....



Hela frukostbordet fullt med folk och jag kan omöjligt låta bli att sjunga här dansar herr gurka sången när jag skivar upp gurkan till barnen.
Dom säger att dom vill ha en bit gurka sen sitter dom förväntansfulla tills jag drar igång med mitt skönsjungande.
Alla skrattar vilket är en behaglig start på dagen.
Påklädnad och utgång, ved skulle köras in i källaren och två små fröknar skulle vara behjälpliga. Det var dom inte och det slutade med att dom satt och kollade på Teletubbies och åt majskrokar.

Förmiddagsfika och det blev en väldig massa mammor på palatsets altan. Fyra stycken närmare bestämt.
Det var viktiga möten och jag hoppas att alla inblandade kände att det här kommer att bli toppen, det var känslan som fyllde mitt inre efter besöken i alla fall.

Eftermiddagen befann vi oss på andra sidan berget närmare bestämt i Vånga på skördemarknaden. En fantastisk marknad. Och kontraster så det smäller om det. Det var allt i från smakprovning av rabarbermarmelad till karusellåkning. Jag gillar det.

Vidare till affären, snabbshopping och sen ut i bilen igen, två av tre barn ballade ut och började lipa, det tredje skulle absolut inte göra som det blev tillsagt. Hej hopp så är livet som barnfamilj ;)
Vi rådde bot på eländet med sjörövar Fabbe, den gick på repeat vilket var lagom latjo.

Väl hemma åkte min springskor på och 13 km avverkades. Jag sprang över den fina bron och jag kände mej pigg som en mört, min skugga så dock lite sliten ut. Den brukar annars se piggare ut än vad jag faktiskt känner mej. Ja, så kan det va.
Smarrig torskmiddag och kaffe på det gjorde kvällen väldigt lyxig och skön.

Vid midnatt när jag låg och såg på min sambo som sov lugnt och tryggt så kunde jag inte låta bli att låta tankarna få lite frihet.
Det fanns en tid i mitt liv då jag hatade att vakna på morgonen, jag hatade att gå till sängs på kvällen och jag hatade även all tid mitt emellan.

Efter sol kommer regn....Dom orden höll jag på att kräka över så fort jag hörde dom och det var ofta.
Men regnet har försvunnit och solen strålar över Jockarp.
Just nu är jag inne i en tid då jag älskar att vakna upp på morgonen, jag älskar att gå och lägga mej på kvällen och jag älskar allt där mitt emellan.
Äntligen.
Snurr, snurr :)


Jockarp.


söndag 8 september 2013

Bus i borgen...




Mot stan med två blonda flickor. Lekplatsen var målet. Vi var helt ensamma så gungorna intogs. Jag gungade vartannat gung på den ena gungan och vartannat på den andra, jämställt och jämnlikt.
Det kom en kvinna med sitt barnbarn och dom gungade dom med, efter en stund sa hon.
-Leonora visst?
-Japp sa jag, vi tog i hand och hon presenterade sej och sen började en dialog om byarna vi bodde i och om min bok. Mycket trevligt.
Avhoppning från gungorna och lite annat bus sen bar det av mot bibblan, det var ett måste med tanke på att tiden höll på att rinna iväg för oss men datumen.
En snabb vända och nya böcker lånades i en hast. Inget mys i kuddhörnan alltså :(

Vi tog en tur in till bokaffären för att stämma av efter boksläppet och hur det såg ut på försäljningsfronten. Det så fin fint ut vilket var kul.
Jag köpte faktiskt med mej en bok hem för ett litet kommande projekt jag har i veckan.

Pannkakslunch för små och kaffe på altanen för stora.
Barnen stod för ett och annat psykbryt under dagen med som vanligt när man summera dagen så har det varit betydligt mer sol än regn och väl är väl det.

Fiskbilen kom förbi en snabbis och levererade för dagen torsk. Den ser jag framemot att den ligger på min tallrik en dag och simmar runt i en smakfull sås.

Hela familjen samlades för och middag och det blev altanhäng med allt vad det innebär. (Flugor)
Kusinerna busade med dom små så taket på borgen höll på att flyga bort. Det var barnskratt och givetvis en och annan tår.
Äppelkakan intogs inomhus efter att solen slutat värma och smygit sej ner bakom berget.
Det var en fin dag och kväll som avslutades på rygg i sängen med trevliga och intressanta samtal.


Idag blir det förmodligen en sväng på skördemarknaden ;)

Jockarp,

lördag 7 september 2013

Tre rätter....


Förrätt....


Uppstigning i en okristlig tid, det efter att jag legat sömnlös ett antal timmar under natten. Anledningen vet jag inte men jag tycker att det är en trevlig syssla jag ålagt mej med på sistone. Jag gillar att vakna mitt i natten och se en annan människa ligga bredvid och sova. Jag ler och jag känner på naken hud. Varm, len och verklig.
Ensamheten har nog plågat mej mer än jag förut förstått.

Bruket väntade mej och jag var grymt trött redan efter ett par timmars jobb. Ihop bitning av tänderna och jobbet utfördes.
14,30 anlände jag till tusenfotingen och till mitt lilla mys. Hon var glad i hågen och babblade på om vad som hänt under dagen i hennes liv. Härligt att höra.

Lite kaffe på altanen och sen åkte löparskorna på. Hett som tusan var det när jag gav mej av för en 6 km runda.
Jag känner mej lite slö nu. Hösttrötthet kanske.
Löpningen gick bra och när jag kommer hem med svetten rinnandes över hela min kropp så ser jag en supertjusig tjej i köket.
Jag fick titta en extra gång för att uppfatta vem det var.
Min sambo var uppsnoffsad som tusan och anledningen till det var att jag hade bjudit ut henne för ett restaurangbesök. Barnen hade jag fixat barnvakt till med diverse mormor och morfädrar.

Efterrätt....


Jag hoppade in i duschen och vidare lämnade vi av barnen, sen bar det av. Dejtdags och mot restaurang
Oj säger jag bara.
Förrätt, huvudrätt och efterrätt stod på menyn.
Tre sorters Italiensk ost, Oxbiff med risotto och slutligen beställdes det in en pizza med nutella.
Gosse vad gott det var.
Det var en helt otrolig känsla att sitta ner och prata utan att hela tiden bli avbruten. Vi kunde samtala långa meningar och det var väldigt konstigt men lättlevt.
Sen hemfärd och dom små nattades.

Nu blir det helgmys med allt vad det innebär ;)


Jockarp.

fredag 6 september 2013

Spruta....

Gårdagens syssla ;)



En dag hemma. Hur underbart är inte det då. Helt ljuvligt att ta det piano med uppstigningen, att ligga kvar en stund och mysa i en säng som är överfull av små kroppar.
Frukost och mera mys.
Därefter åkte röjsåg fram och jag njöt i full drag. Att inte behöver fixa med barnvakt för att kunna utföra detta arbete var dunderskönt och ovanligt.
Jag tror nog att jag kan vänja mej vid den känslan.
Jag körde ett par timmar och det blev så fint så fint. Det är ordning på palatsets grönområden just nu.

De var dags för spruta nummer två för myset och mej vad det gäller vaccinet för TBE, vi fick en tid direkt så vi fick kasta oss in i bilen och köra in till stan.
Hela vårdcentralen var upp och ner. Total renovering pågick visst.
Jag fick sprutan i armen och myset fick sin i låret. Jag fick ont i min lilla arm, men myset var fit for fight omgående.

Fem damer kom på besök, ibland är framförhållning för god. En vecka för tidigt kom dom, men vad gör väl det. Det var väldigt trevligt och det är intressant och se hur olika barn kan vara. Vissa blyga och andra som skenade tåg. Det var barn i åldrarna 14 månader till fem år, jag gillar det. Det är väldigt mycket barn i våra liv just nu.

Vi går i väntans tider vad det gäller våra nya utemöbler, var är dom liksom? hoppet står till att dom anländer under dagen så vi får en helg sittandes och njuta i solen i dom sköna stolarna.
Men gårdags kaffet efter middagen fick alltså åter avnjutas i dom gamla beprövade stolarna.
Gamla eller nya stolar, det var en mangefikt afton, lite småfuktigt blev det men sittandes under en filt med ett mys i knäet spelade det en mycket liten roll att hösten är på gång med stormsteg.

Rätt kläder på fel ställe ;)

Jockarp.

torsdag 5 september 2013

Pratglad....

Bokläsning :)



Tanken på att lasta hela bilen full med barn och åka till Öland och en stuga i några dagar väcktes. Suget är stort efter utflyter.
Men efter moget övervägande och funderingar kring att Öland är en sommarö och utbudet vad det gäller barnaktiviteter är fattigt under höst och vintermånaderna ombestämde vi oss.
Nu väntar storstads besök i stället.
Det ska bli så grymt mysigt med tre nätter utanför Jockarps gränser och en massa skojigheter i stora stan. Barnen kommer lätt att uppskatta det, det är jag övertygad om.

Vi hade besök i borgen under gårdagen. Med ny partner i huset så kommer det även in andra nya människor i våra liv, vilket är trevligt.
Besöket var i form av en mycket pratglad kvinna. Jag funderade över om det inte var så att hon faktiskt kunde prata på både in och utandning, det är en konst det.
Det pratades om heminredning, tyger, naglar och jul. Detta är ämnen som jag har penetrerat sparsamt i mitt liv.
Det var mysigt att sitta och lyssna på samtalen och givetvis flika in lite här och där med någon fråga i just ovan nämnda ämnen.

Ett åttatimmars pass på bruket som blev helt förvirrat, skiften framöver kastades om och nu ska jag jobba pass som jag egentligen skulle vara ledig på och vise versa. Ett väldigt bestyr blev det med tanke på att dagischemat också måste stämma överens med resten.
Jag fick ringa till tusenfotingen och berätta mina tanka, efter att jag virrat ett tag och ursäktat mej och den röra jag ställde till med sa den grymma personalen sa bara;
-Vi har koll på det nu så du kan släppa det.
Tack var ett bra ord som jag använde.

När jag kom hem var palatset upptänt och delar av familjen vaken, så sjukt mysigt att komma hem till någon som väntar en.
Lättlevt.

Arbetsoutfit....

Nu ska det röjas lite i palatset.

onsdag 4 september 2013

Världens starkaste björn...

Ja....


Att jag vakna upp på morgon, öppna ögonen och får möta ett par leende läppar, det gör nu livet så väldigt vackert och lätt.
Varje dag hittar jag nya saker som jag tycker om hos min nyblivna sambo.
Det är saker som jag tror mej vara ensam om att lägga märke till.
Saker som jag skulle knäppförklara mej själv för egentligen. Men nu gör jag inte det. Nej jag dela med mej av mina tankar och känslor till henne och det känns så otroligt bra.
Att för istället tycka att jag är en märklig tjej som lägger märke till dessa små besynnerliga saker, så ser hon det som ett tecken på att jag är intresserad, uppmärksam och kärleksfull.
Jag blir kallad för omtänksam.
Det är ett ord som är av stor betydelse och förmodligen har jag lärt mej väldigt mycket på min resa dom senaste åren.

Komplimanger är något jag ser som självklart att ge, alla är dock inte vana mottagare.
Min nya kvinna säger;
- Jag blir bortskämd av alla dina fina ord om och till mej.
Ja det är möjligt, men jag tycker det jag gör och det vill jag dela med mej av.
Och fina ord och en kärleksfull smekning på kinden kan väl aldrig vara fel....

Gårdagen bestod mer än av leende och komplimanger.
En löprunda innan jobbet när Mollie lämnats på dagis. 8 km i ett underbart höstväder avverkades. Gott.
Kaffe på altanen innan jobbet och åter infann sej känslan, det är så det ska va :)
Lättlevt.

Jobbet gick hyffsat, lite problem med bemaningen, men det löste sej med flexibla medarbetare, bra där.
Medans jag var på jobbet hämtade mormor myset och for till gympahallen. Nu var det äntligen dags för bamsegympa. Som hon längtat.
Det var viktig att byta kläder i omklädningsrummet, både före och efter. Själva gympadet gick toppen enligt mormor. Samling och namnlekar varvade med kullebyttning.
Underbart att höra och givetvis är jag lite avis för att jag inte kunde vara med på hennes första aktivitet.
Men fler tåg går ;)



Jockarp.

tisdag 3 september 2013

Baka, baka liten kaka....

Vispslickning ;)


Tråkmånsväder betydde lite bak med tjejerna under förmiddagen. Muffins av choklad blev det. Väldigt mysigt när alla är med och hjälps åt. Det mättes, räknades och vispades. Formarna sattes upp på plåten och kakorna åkte in i ugnen.

Mollie envisas med att vara nonchalant vad det gäller blöjavvänjningen. Efter baket när jag frågade henne om hon var kissnödig svarade hon nej. Två sekunder senare stod hon och kissade på mattan i vardagsrummet.
Ja, jag blev förbannad. Ibland känns det som hon gör det med flit. Arg som ett bi lyftes hon in i badrummet och blöja åkte på.

Jag blir även väldigt beretad över att det är en envis dyngspridare som tycker sej ha rätt att skriva en massa skit till mej via kommentarsfältet i min blogg.
Ni som tror att ni är anonyma. Ni är inte det!
Men med tanke på att ni tror att ni är det så förstår jag ju att ni inte vill stå för skiten ni skriver.
En uppmaning till dej som håller på just nu och spinner i gång på min lycka om kärlek...Lägg ner!
Inget kommer att publiceras utan namn.
Och jag tar mer än gärna en diskussion fejs to fejs med dej, om det nu finns tillräckligt med stake i dej för det.
Jag är idel öra ;)

Från dyngspridare till en mycket mera behaglig stund i det Jockarpska palatset. Symaskinen togs fram och det syddes gardiner till tjejernas rum.
Finns det något vackrare än en kvinna som sitter vid en symaskin? Ja förmodligen, men den var en oerhörd vacker syn i hemmet där det inte varit en symaskin framme de senaste 20 åren ;)

Mer trevlighet i form av blombud, vilka helt underbara människor jag har i mitt liv. En stor bukett liljor med tillhörande kort kom hemkörda till palatset. Glad.
Jag fick även en hel del feedback på min bok. Sms, fb, twitter och samtal från människor som uppskattade och tyckte att boken var bra. Glädjen är givetvis stor :)

Eftermiddagspass på bruket och lite distans. Det är en skyddad plats. Allt utanför försvinner när man är mitt uppe i jobbet. Bra och dåligt, men det är väl det som kallas för att leva i nuet.....



Jockarp.

måndag 2 september 2013

Djurpark....



Jag lämnades hemma med ett par damer i treårs åldern. Allt är inte frid och fröjd men jag tycker att jag löste det ganska bra. Påklädnaden var en historia för sej själv men efter ett tag var vi alla ur nattlinnet och i kläder som var passande för att angripa en ljuvlig höst dag. Vi tog en vända och tittade till hästarna och tjejerna klappade dom fyrbenta på mularna och sen fnittrades det. Barnfniss är ju underbart.

Mera djur, vi for till skånes djurpark. Vädret var inte på topp precis och dom små damerna somnade i bilen på väg ner. Vi beslutades oss för att dom skulle få sova en stund. Regnet passerade och alla lastades in i vagnen och en skrinda hyrdes för packningen.
Vi var hungriga och satte oss i ormhuset och åt vår medhavda matsäck. Ägg och sill mackor till stora och ostmackor till småttingarna. Kaffe och bulle till eftermys.
Sen drog vi ut på djurspaning. Sälmatningen hann vi med men himlen öppnade sej och regnkapporna åkte på.
Vad som skedde med min dotter vet jag inte, men hon gick nästan hela rundan själv, nu gick vi förvisso inte hela runda utan genade lite här och där, men björnberget gick vi på för det är Mollies favvoplats i parken.
Björnarna visade upp sej från sin bästa sida och det precis intill staketet. Roligt.
Vi kollade in fjällrävarna och halvbjörnarna. Mina favorit lokatterna syntes inte till, varför vet jag inte, kanske var det vädret som gjorde dom osynliga.
Älgkalven låg i hagen och idislade ihop med sina föräldrar, Mollie passade på att kissade ner sej intill stängslet. Byxor, sockar och skor blev totalt dyngsurt. Det hade jag kunnat vara utan liksom.


Nu kör vi :)


Hem och tillagning av soppa. Jag konstatera glatt att min mat uppskattas och visst är det väl en trevlig upplevelse, att vara uppskattad.
Jag hade ett förtroligt samtal med min kärlek om att jag tyckte att livet var behagligt, att det var skönt att längta och att vara efterlängtad. Det är ju så det ska va.
Lättlevt.

Balanserar på björnberget :)


Jockarp.

söndag 1 september 2013

Kär....

Ett mys i bokaffären ;)


Att fokusera på det positiva och det roliga har nu blivit ännu viktigare i mitt liv. Jag vill vara glad och ingen kan göra något åt det mer än jag själv.
Boksläppsdags och det var pirrig med det var bara positiva tankar som snurrade.
Ingen har skrivit Under regnbågen- i skuggan av lagen- bättre än jag, så är det.
Redan på morgonen ringde en kvinna och berättade att hon sprungit ner till bokhandeln i tron om att jag skulle vara där när den öppnade, men det var jag ju inte. Hon kunde inte komma senare på dagen utan bad mej istället att signera en bok till henne som hon kunde hämta på måndag.
Givetvis fixade jag det.

Det var mycket folk som kom och ville prata och köpa boken, det var väldigt trevligt. Jag surrade med dom flesta men vissa perioder var det för mycket folk för att jag skulle hinna med alla. En liten tjej som köpte en bok om halvan ville att jag skulle signera även den. Så klart jag gjorde, söta unge.
Söt unge var klart mitt egna lilla mys med som kom med mormor på släppet, vilket gjorde mej oerhört glad.
Även att mina nya svärföräldrar kom gjorde mej glad och tacksam. Tacksam för att dom mottagit mej med öppna armar och även respekterat min partners val om hur hon valt att leva sitt liv, (med mej alltså)

Tant N kom med en blombukett vilket även det gjorde mej glad och tacksam, jag har fina människor i mitt liv.

Jag träffade en intressant dam som jobbade på arbetsförmedlingen hon kallade Sölvesborg för Blekinges kulturhuvudstad. Intressant formulering tycker jag. Vi samtalade om andra saker också, bland annat det om hur privat och personlig man vågar vara till exempel i text och bild.

Efter bokminglet blev det husvisning och fika i ett hus på den äldsta gatan i stan. Ett litet trevligt hus med lagom trädgård. Barnen lekte och plockade vinbär. Lättlevt må jag säga.

Hem och hopp i löparskorna. En liten runda i ett härligt regn. Ja jag njöt.
Det mesta är väldigt bra just nu. Nästan för bra om det nu kan vara det ;)
Okej jag är kär, väldans kär.


Jockarp.