God jul.....

Myset fotade mej och jag henne när hon testade löpaklockan ;)

2,4 mils slitande under förmiddagen. Fy, efter 17 km öste svetten av mej och jag såg på klockan att pulsen steg avsevärt. Det kändes inte helt ok. Men med vätskeersättning och ett par druvsocker i kroppen började allt stabilisera sej.
Jag var ändå väldigt sliten när jag kom hem.
Myset som var i hyfsad form var hos mormor och dom hade fixat fika till mej och min bror.
Kyckling macka och kaffe efter ett stort glas vatten såg till att min kropp normaliserade sej efter utmaningen.
Jag konstaterade under den tuffa löpningen att varje km över 17 km är kämpig, det kan ju vara bra att ha med sej i bagaget till Dublin.
Förvisso sprang jag något över det tänkta tempot, det kan ju göra sitt till. Men jag räknar nog ändå med att det kommer bli enormt påfrestande och kroppen kommer att smärta.
Men det är ju så att hjärnan säger stopp långt innan kroppen gör det och min hjärna har hittills inte sagt stopp. Det är bara magen som sagt ifrån ett par gånger ;)

Klipp, klipp :)

Myset var pigg men hon kändes varm så jag tog tempen och den stod på 38,1 så tyvärr blir det ingen simskola denna veckan. Hon fick ett glas oboy med en alvedon i, jag vill inte riskera den grymma smärta som hon hade dagen innan.
Vi pysslade lite med papper, sax, lim och självklart tejprullen. Hon klippte och klistrade och resultatet blev mormor med som Mollie sa Tjocka ögon, jag flinade åt henne. Vad får dom allt i från.

Jag fick ett samtal från hövdingen på jobbet med informationen om att jag ska ut två pass nästa vecka. Det kan väl vara lagom att börja den nya tjänsten med en vecka på 16 timmar ;)
Jag vill ju inte jobba ihjäl mej, speciellt inte när man inte behöver det.

Vill du smaka?

Fredagskvällen var det tänkt att vi skulle ut på lister för ett kalas, men med tanke på mysets svajiga hälsa så fick vi tråkigt nog vara hemma. Men that's life. I stället för kalas gick vi en promenad på vesan, under denna promenad fick fröken flickvän ett mycket glädjande besked angående hennes arbete. Det går minsann väldigt bra för oss just nu.

Efter en tre rätters middag som vi lite spontant snodde ihop så nattades myset. Under tiden sydde fröken flickvän en ny klänning till mej, bara sådär liksom. Tyget hade jag valt själv och denna gång blev det Scobby doo, cool som tusan ;)
Efter det köpte vi oss en julklapp. Jag älskar dessa inköp. Upplevelse är det bästa man kan ge/få. God jul på oss.

Nya strassen ;)

Jockarp.

Öronvärk.....

Kattkammning ;)

Fortsatt arbete i projektet och för dagen stod det riskworkshop på agendan.
Myset fick lift med fröken flickvän till stan och till dagis. Lämningen gick toppen vilket är glädjande.
Sittningen på jobbet var både lättsam och allvarsamt, upplägget var bra och jag tycker att vi var grymt effektiva. Grupparbete fram till lunchen och diskussion efter.
Jag blir glad och väldigt nöjd när jag är med på dessa sittningar, alla se det som väldigt viktigt.
Jag skulle kunna tänka mej att det på mindre företag bara är en enkel axelryckning åt allt detta som vi jobbar stenhårt med just nu. Japp jag är stolt över firman.

På eftermiddagen var tanken att jag skulle få en genomgång över min tänkta anställning och framtid på bruket, men ett samtal från dagis ändrade drastiskt på det.
Informationen som nådde mej från en av mysets fröknar var att hon hade ont i örat. Jag vet att hon är en liten tuffing som sällan gnäller utan anledning så mötet med personalavdelningen ställdes in av mej och jag satt i bilen på fem röda.
Hon var ute när jag kom och när hon fick syn på mej kom hon med gråten i halsen springandes mot mej. Hon berättade att det gjorde ont och att hon inte hade ätit något mellis. Oj då, riktigt allvarligt ;)
Vi kramades en stund sen hoppade vi in i bilen och körde till vårdcentralen.
Jag funderade lite på om anledningen till öronvärken kunde hänga i hop med vår mystid i badhuset dagen innan.
Vi hade i alla fall tur på vårdcentralen, vi fick komma in på direkten och det utan tidsbeställning. Gilla på det.
Öronen undersöktes men det syntes inget vilket givetvis var glädjande.
Vi bestämde att om det inte var bättre till i dag och om hon fick feber så skulle vi återkomma.

Smärtan kom stötvis under kvällen men hon vägrar smärtlindring. Jag gav henne alternativen och det var att antingen ha ont i örat eller ta lite alvedon, hon valde alltså smärtan. Envis som mor sin ;)

Glassbilen tutade och det hörde vi, vi stoppade den och köpte glass och med det piggnade hon till.
Men en timme senare sov hon i soffan i min famn.
Jag bar in henne och stoppade om henne i sängen, hon såg så liten ut min lilla tjej.
Sömnen varade inte så länge, en kvart senare vaknade hon och hade fruktansvärt ont. Vi försökte med  alla knep att få i henne lite medicin men det var stopp.
Fröken flickvän kom på att Mollie hade låtsats att actimel drickyoggi var medicin så hon drog in till stan och köpte detta. Under tiden tröstade jag mitt lilla mys så gott jag kunde. Hon drack upp den lilla flaskan i ett visps och i den låg en liten upplöst tablett och den gjorde susen.
Hon sov sen som en stock. Skönt.

Jockarp.

Tiden går....

Specialklädsel i pannrummet ;)

En helt orörd härlig dag tornade upp sej för mej och myset. Den skulle vi fylla rejält.
Efter frukost packades badväskan och vi körde till Karlshamns badhus. Det var skolbarn på plats för att lära sej simma, vi störde dom inte utan höll oss i den lilla poolen och i poolen där det ska vara stilla och lugnt, det var inte vår grej det precis. Mollie lekte valross och delfin i denna lugna pool.
Men lite folk gjorde att jag lät henne hållas.
Hon dök och var mer under än över vattnet. Hon flinade och sprutade vatten om vartannat.

Vi bastade en liten stund sen blev det duschen och påklädnand. Självklart hade hon en liten burk innehållande riskakor med sej. Dom satt hon och snaskade på när jag klädde på mej.
Vi tackade för oss och åkte in mot stan, vi hade ett uppdrag. In på gröna skylten för att investera i en flaska. Priset på den var över två hundra kronor. Champagne är minsann dyrt ;)

Myste var sugen på mat och hon valde gula M :et, mej spelade det kvitta. Hon blev nöjd och det var ju skönt det.
På vägen hem somnade hon i bilen helt slut efter badandet och den delikata måltiden.
Jag var sliten jag med så jag hällde mej på soffan en stund. Myset lekte med lera och gjorde korv och glass till mej.

Klockan började dra ihop sej till att fröken flickvän skulle sluta jobbet och vi hade planer för kvällen. Tanken var att myset skulle med men vi mötte mormor på vägen in mot stan och där lämnade myset mej och åkte hem med henne.
Upphämtning av flickvän, inom en vända på kommunhuset och avläggning av röster inför valet, pust nu är det gjort vilket är skönt.
Rösten föll som vanligt åt höger, inget annat alternativ finns för mej. Inte just nu i alla fall ;)

Vi drog vidare till bibblan och dumpade av några böcker och sen var det skåneland som var målet. 25% rabatt i tygaffären, herregud, vi gick fulständigt bananas där inne och räkningen blev lite väl saftig, men vi svalde undan och gick glatt därifrån men påsen full av tyger.
Vi tog ekohallen när vi ändå var igång, den notan blev inte kuligare den precis, men kostar det bara pengar ska man väl vara glad ;)

Middag lagades och matlådor las. Läsning för mitt lilla mys och så var den dagen slut.
Herregud vad tiden går.

Lika som bär ;)

Jockarp.

Gympa dags.....

Kullebyttad ;)

Jag vaknade av att min dotter fnittrade, det väckte min nyfiken, varför så fnittrig klockan sju på morgonen.
Jag fick mitt svar snabbt. Hon kom inhoppandes till mej och berättade att när hon fyller år ska hon trycka sitt ansikte i tårtan precis som Pippi gör. Hon berättade det med en sån inlevelse och hon kunde omöjligt stå stilla, det kröp i hela hennes lilla goa kropp.
Hon lugnade sej och vi kunde ta oss ut till frukostbordet gemensamt. Till frukost ville hon ha en kokt potatis. Ja, varför ska man snöa in på gröt och yoggi ;)

Fröken flickvän tog henne till dagis och jag körde åt andra hållet, mot bruket.
Jag hade en mycket givande dag och en sittning med NCC som ska bygga delar av vår nya fina fabrik. Vi hade goda samtal och dom liksom vi ser på säkerheten och arbetsmiljön på ett mycket allvarligt sätt. Inget ska ramla mellan stolarna gällande personsäkerheten.

Mormor tog med myset hem när hon slutat jobbet och förberedelserna för gympan startade omgående. Som hon längtat efter bamsegympan och nu äntligen var det dags.
Jag var sen så jag hann inte träffa mitt mys innan gympan men jag snörade på mina skor på direkten och sen sprang jag en sväng som avslutades i gympahallen.
Hon såg så himla stor ut och hon såg så vansinnigt lycklig ut där hon sprang och gjorde banan varv efter varv.
Mormor var glad hon med ;)

Hemma stod maten på bordet, delikata laxburgare, potatis och sås. Nytt recept och nya smaker, goda smaker.
Fröken flickvän sa hej och så var det dags för hennes träning. Hon ligger i hårdträning vilket jag tycker är bra. Förståelsen ökar för varandra när båda ser det som viktigt att hålla sej i form och träna det som får en att må bra. Vi gillar måbrakänslan.
På tal om det så anmälde jag mej till ett halvmaraton lopp i Bromölla om ett par veckor. Formen ska vässas ;)

På kvällen var det nagellacksmålning för fröken flickvän i soffhörnet och jag satt där och bara njöt. Det är så fruktansvärt mysigt när hon sitter och fjotlat med sina naglar. Det är så tjejigt och så ogayigt. Jag älskar det.

Upp och ner ;)

Jockarp.

Barnfridag och social......

Så färggran ;)

Barnfridag på dagis. Ja, jag orkar inte ta strid i ärendet just nu, men den dagen kommer förmodligen. Det är helt galet att barnen ska behöva byta dagis och personal för en enda dag.
Fröken flickvän fick vackert vara hemma och ta hand om dom små, lilla mini är precis nyinskolad och det känns direkt olämpligt att låta henne vara på en ny förskola när allt är så nytt.
Det var den andra förälderns dag och med det även ansvar, men han ser inte riktigt likadant på det där med att sätta barnen främst. Så med 300 föräldradagar på kontot så tvingade han indirekt fröken flickvän med noll föräldradagar att vara hemma med barnen. Just snyggt det.

Mollie fick vara hos mormor medans jag var på ett möte på jobbet, det var dom nöjda med båda två.
Mötet gick bra och jag fick reda på saker som för mej varit helt okänt. Spännande.
En lunch sen åkte jag hem.
Socialen skulle komma på hembesök och dom kom samtidigt som jag och myset kom hem. Fullt hus.
Tjejerna var trevliga och lät våra små tjejer busa på som vanligt. Det måste vara svårt att prata med små barn som har siktet inställt på lek ;)
Mollies kusin kom på ett spontanbesök och tjejerna är så grymt impade av henne.
Vi spelade lite spel, studsade studsmatta och det byggdes koja.

Jag drog på mej löpdojorna för en tur på 8 km. Seg som gummi dom första fyra men sen lossnade det. Det kändes väldigt bra i slutet av rundan. Det börjar dra ihop sej och nu har mitt startbevis för maran kommit. Det är grymt stort det.
Duschen efter löpningen sen blev det veckohandlig för myset och mej. Detta är en syssla som fröken flickvän bruka fixa men hon skulle köra hårdträning och för att inte kvällen skulle bli alltför sen så tog vi tag i uppgiften. Det är minsann riktigt trivsamt att gå och handla ibland, speciellt när man har hjälp av en liten söt tjej, myset hade en liten axelväska med sej i affären, kläderna var rosa och lila. Sockersöt.

Middagen lagades och mys i soffan. Kvällen blev lugn och skön.

Startbevis....

Jockarp.

Familjedag....

Operation gris...

En tur på berget med ett par tuffa kamphundar fick bli min motion, jag behövde sträcka ut musklerna en aning efter långloppet. Myset trotsade och skulle inte följa med vilket jag inte brydde mej så mycket över. Jag gick i mina egna tankar. När jag nästan var hemma igen hörde jag myset och mormor, dom kom för att möta upp mej.
En förmiddags kopp innehållande kaffe slank ner sen var det dags att bege sej till city.

Familjedag med kommunalfacket väntade oss. Spänningen och förväntan var stor. Vi hade hört om hoppborg. Det gillas ju skarpt. Fröken flickvän var med och arrangerade det hela så henne fick vi inte störa hela tiden, men nästan ;)

En rejäl fin hoppborg stod mitt på gårdsplanen när vi kom dit. Ögonen blev stora på ett par damer från Jockarp. Det killade i benen så skorna åkte av och hoppandet såg sen inga gränser. Dom enda pauserna från borgen var när dom skulle ta en vända på hästarna som stod till förfogande. Mat var en annan paus och en liten tipsrunda, annars var det hoppborgen som gällde.
Det var så roligt att se dom när dom höll i hop i borgen. Det bägge små mot resten av världen typ ;)

Maten var god som det bjöds på och alla åt friskt. Jag och fröken flickvän fick efter omständigheterna äta senare än resten av gänget, det slog oss då när vi satt och åt att vi var helt ensam. Det förvandlades från en familjedag med alla barnen till att vi satt mitt över varandra med en tallrik mat och inga barn som kallade på uppmärksamheten. Dom var självklart i hoppborgen på hejade av fröken flickväns syster och mamma.
Snacka om spontan utantid från barnen, konstigt.

Nu blir det åka av ;)

Kaffe på altanen och tvättning av bilarna följde där efter. Lite nytta får man minsann göra.
På kvällen kom det en ny häst till palatset, inskolningen gick utmärkt och dom gamla damerna verkade trivas fint i varandras sällskap. Dom sprang fort ett par varv men det var tydligen inte så överkul så springandet avtogs omgående.

När jag kom in satt hela familjen och åt. Hur underbar den synen var går inte beskriva. Det är såna där små ögonblick i livet som man bara känner och man känner starkt.
Mat sen bad. En timmes plaskande vilket gav mej lite tid till att röja undan dagens leksaksbus och även ta en tur med lilla dammsugaren. Väldigt avslappnande.

Tjoho...

Jockarp.

Surströmming....

Dagen startade med att småfröknarna sprang upp på övervåningen och väckte fröken flickvän syster. Dom små tycker att det är super kul, systern tycker det inte.
Gröten i magen sen gick jag ut, lilla ponnyn skulle byta hem. Den nya ägaren kom och lilla ponnyn gick rakt upp i vagnen och åkte från Månsagården.

Jag hoppade i mina dyrgripar och gav mej av på en långtur. Jag tog en ny runda som jag inte sprungit förut och var då med det osäker på hur lång turen var.
Jag låg i ett lagom tempo och det kändes fint.
Rundan slutade på 2,2 mil. Perfekt lördagstur.

Innan duschen tog jag en vända med gräsklipparen. Värmen har gjort att det fått ny fart. Grönt, frodigt, härligt grönt gräs. Det doftade ljuvligt.
Mat i magen och en tillpiffning sen bar det iväg mot badhuset.
Simskolan skulle testas.
Jag tycker det gick ganska bra, lärarna var inte dom mest pedagogiska personerna och det kan ha att göra med deras unga ålder.
Tjejerna tycket i alla fall att det var spännande och roligt, ända fram tills det var dags att leka tjuv och polis. Ingen av dom uppskattade denna leken och minst gjorde Mollie det som började gråta och kom upp till mej.
Efter att hon blötat ner hela mej i världens största kram så var hon på banan igen och hoppade i plurret. Hon dök ner och hämtade saker som lärarana slängde i vattnet och det var väldans kuligt ;)

Från badhuset mot lister och surströmmingsfest.
Det var en trevlig tillställning och till årets begivenheter var även mina föräldrar inbjudna. Det känns så himla bra att våra familjer kommer så väldigt bra överens. Högt i tak, ärligt och rakt. Precis i min smak.
Gällande fisken så åt vi, Mollie tog en liten bit, sen var hon nöjd. Jag tog en liten jag med. Vissa åt mer och vissa åt mindre. Det är härligt med valmöjligheter.
En fin kväll blev det i alla fall.
Barnen slocknade enkelt även denna kväll. Det är tuffa dagar för dom nu.

Vi vuxna hängde i soffan och småpratade med snaskande på godsaker. Lättlevt.

Öppningsdags av surströmmingen...

Jockarp.

Sim,sim....

Inbjudan....

Dagar fyllda med möten och diskussioner. Dom sista eftermiddagsskift är nu historia, det har varit långa dagar. Jag har förvisso fortfarande inte skrivit på något kontrakt, (vilket jag väntar på) men dagtid från nästa vecka gäller.
Myset har varit på dagis hela veckan och det har förmodligen aldrig hänt förut. Det har gått bättre och bättre för varje dag och i slutet av veckan var hon helt på det klara med att det var dagis som gällde. Hon slog upp sina pliriga ögon och sa;
- Idag ska jag ha den blommiga klänningen på dagis.
Rutiner är onekligen bra.

I hemmet har det inte skett så stora saker. Lite röjande med röjsågen för att hålla ordning runt knutarna har gjorts, för övrigt har tempot varit lågt.
Löpningen har även den varit sparsam, tanken är att dra ut på en halvmara under dagen. Jag måste få lite tryck och känsla. Knappt femtio dagar kvar till loppet.

Myset fick ett litet brev på posten och hon blev överlycklig. Hon hade blivit bjuden  kalas hos en liten tjej som går på hennes dagis.
Hon sprang runt med inbjudningskortet och läste det för alla som ville lyssna ;)

Jag har nu lyckats med konststycket att få med myset på simskola. Det har minsann inte varit det lättaste. Fulla barngrupper och väntetid är det som mött mej under min väg, men. Skam den som ger sej.
Första lektionen är i dag och det är en prova på gång. Vi får prata med simledarna om hur det tänkta upplägget ser ut och höra om vad dom tror att dom små kan få ut ur lektionerna.
Jag är lite skeptisk till om dom är lite för små ännu, men samtidigt säger fröknarna att det bör funka så får man väl lita på det.
Och testa det måste vi ju självklart göra.

Idag väntar en överaktiv dag i palatset och i afton ska surströmmingen ner ;)

Jockarp.

Guldkorn....

Mums ;)

Dagtidarbete både för mej och fröken flickvän, det är en helt ny vardag som kommer oss till mötes.
Vi har knappt jobbat någonting under vårt förhållande och nu ska det alltså ändras på det.
Lite i alla fall.
Jag har ännu inte skrivit på några papper angående min nya tjänst så än så länge är jag alltså skiftare. Men vi vet vart det lutar.
Barnen samåker nu till dagis och det funkar bra, Jag lämnade härom dagen och fröken flickvän har lämnat myset massa gånger så där är det oftast inga problem.
En stor bamse kram av fröken bonus och vi skulle självklart vinka i fönstret på varandra. Så mysigt och självklart liksom :)

Jobbet ja. Ja det är full fart nu efter att alla kommit tillbaka från sina semestrar, det är möte dagarna i ända.
Roliga och intressanta projekt på gång både stora och små. Idag ska det fortsättas med ett arbete gällande en inspirations dag. Så himla skoj att få åka med på detta tåg.

Vi får inte bara fokusera på jobb, vi har en stor härlig familj som älskar att hitta på saker tillsammans. Efter avslutat arbete i går tog vi hela gänget och drog upp till Grundsjön för att grilla. Mina föräldrar och svärföräldrar var också med vilket givetvis höjde stämningen.
De var en helt fantastisk kväll, sjön var så otroligt vacker när solen lyste upp delar av den, fiskarna slog och gjorde ringar på vattnet och lille kamphunden Sigge lurade i vassen.
Korv, kaffe och kex. Så enkelt, primitivt men helt perfekt. Lättlevt helt enkelt.
Vi vände hemåt efter ett par timmars utflykt och barnen var trötta efter en hel dag på dagis och vid sjön.
Lite tillpiffning en bok om mumintrollen en puss på kinden sen sov myset som en stock. Helt slut.

I soffan bjöd jag fröken flickvän på lite fotmassage under samtal om hur dagen varit. Den tiden tillsammans är så oerhört viktig för oss. Att sitta ner och hinna reflektera över hur dagarna är och hur alla mår.

Våra mammor och våra barn :)

Jockarp.

Politik....

Litet mys på stor gräsplätt.....

Efter avslutade jobbenätter med för lite sömn är man möjligen lite extra känslig. Så är det nog. Men vissa dagar känner jag mej som Don Quijote att jag slåss mot väderkvarnar. Demoner som inte är där och moln som hopar sej som inte alls är så mörka som jag just då ser dom.
Ibland ser jag svart där det faktiskt är ljusgrått.
Men jag har svårt för saker som kommer i min väg som egentligen inte rör mej. Men att jag blir ofrivilligt indragen i det. I bland känner jag att jag inte är redo för att ta fighten, att jag helt enkelt inte orkar. Vissa dagar är det som väl är helt tvärt om ;) 


Jag lyssnade på ett mycket intressant radioprogram i går och det var på Radio Blekinge. Dom hade utfrågning av alla partierna i Sölvesborgs kommun inför valet. Inför detta program var det fritt för allmänheten att ställa frågor. Givetvis tog jag chansen.
För ett tag sen skickade jag ett brev till alla partier i stan med frågan om vad dom tänkte göra i de norra kommundelarna om dom fick möjligheten till att förändra efter valet.
Min specifika fråga gällde cykelbanor ut mot dessa delar.
Svars sekvensen va något sval på mitt mail men nu blev det fart.
Redan på eftermiddagen i går fick jag brev från kommunalrådet med ett förtydligande om hur tankarna går angående cykelbanan hit ut.
Tre andra partier svarade även dom på mitt mail men med avsaknaden av löfte om när cykelbanan ska byggas står jag fortfarande och stampar.
Tilläggas ska göras att jag erbjöd kommunen delar av min mark till att bygga på. Det känns mycket bra ;)
Kampen går vidare och det är för en mycket god sak det kampas om.

Jag tog en snabb och kort löprunda, 5 km tillät jag mej att njuta, jag måste hålla igen lite. Överträning mår nog ingen bra av, även om jag inte tror att det är någon risk. Men min plan är att låta bli långturerna denna vecka. Vi får väl se hur det går ;)
Myset lekte lite i trädgårdsslangen och sprang naken på nyklippt gräsmatta. Äntligen är hösten som en fin förhöst bör vara.
Vi hälsa på kusinerna och storkusinen höll på med glosläsning. Jag fick lov att förhöra honom. Det var så himla roligt och jag tänker givetvis mej in i om hur det kommer att vara om några år när det är mitt lilla mys som jag traggar dom engelska orden med.

Vi studsade lite studsmatta och plötsligt säger Mollie;
- Jag ska har 14 barn när jag blir stor, när jag får barn då är du död mamma.
Jag höll på att tappa hakan alldeles. Var får barn allt i från. De lät hemskt när hon sa det för det kan ju faktiskt bli så. Hua.

Middag åts glupskt, barn nattades och fröken flickvän drog i väg på ett sent grittpass. Jag som fått lite snålt med sömn de senaste dygnen tog även jag och hoppade i lopplådan väldigt tidigt. Behövligt.

Var är hon nu då?

Jockarp.

Lådbil....

Väldans tjusig....

Vilken händelserik natt jag hade på jobbet.
Jobbet gick samma gilla gång som vanligt, men middagsrasten blev något mer händelserik än den brukar.
Det stektes köttbullar i köket så att brandlarmet sattes i gång. Detta larm är kopplat direkt till brandstationen så branbilen kom.
Detta var tydligen andra gången det inträffade sen vi fått tillgång till vårt nya manöverrum och kök.
Utryckningarna är inte gratis så en översyn och kanske en flytt av branlarmet vore nog lämpligt.

Myset hade sovit hos mormor och henne skulle jag lämna på tusenfotingen, hon satt och åt stekt falukorv när jag kom innanför dörren. Här snackar vi hotellfrukost ;)
Hon blev gnällig när det gick upp för henne att hon skulle till dagis, det var inte poppis alls.
Hon blev lite mildare när vi fick stanna för att tre rådjur skulle passera vår väg.
Lämningen blev lite utdragen men tillslut var hon vid gott mod så att det kändes bra att köra hem och lägga sej ett par timmar.

Jag träffade på fröken flickvän som hastigast innan läggdags, vi har inte setts på hela helgen så självklart blev det ett kärleksfullt möte.
Hon drog till jobbet och jag i bingen.

Jag hämtade mitt lilla mys mitt i melliset på dagis och hon var på toppen humör. Dagen hade varit perfekt. Vad som hänt vet jag inte men någon hade uppenbart pratat om lådbil med henne. Hon var helt insnöad i ämnet och jag kände att detta blir en kreativ eftermiddag.
Mycket riktigt. Lådbil byggdes, jag lyckades styra bort en stor bil och dom små gick med på att bygga en liten som dom kunde köra emellan sej. Jag fick ofra några gamla Mr musik skivor för ändamålet, men det var det ju helt klart värt.
Resultatet blev lysande ;)

En cykeltur i byn efter middagen fick avsluta barnens kväll. Mollie slog dit utan saga, en puss på pannan sen sov hon gott min lilla ängel.

Rally....

Jockarp.

Storfiskaren...

Lite småotäckt ;)

07,00 satt vi i båten på väg ut för att kolla kräftburarna.
Myset var förväntansfull. Vi pratade om kräftorna och hon sa att deras färg var röd. Jag förklarade så pedagogiskt som möjligt för henne att dom inte blir röda förrän dom blivit kokta. Svårt att förklara en sån sak minsann. Men de skulle väl ge sej tänkte jag.
Vi drog upp den första buren och det var en hel del i. Vi släppte dom lösa i båten så vi skulle kunna få en ordentlig titt på dom små godingarna ;)
Mollie var inte helt tillfreds utan lyfte upp sina gummistövelbeklädda fötter ovanför båtens botten.
Jag tog tag i ett par busar, dom små var snabba och ilskna men de större höll sej lite mer i schack.
Vi drog upp alla burarana och alla kräftor åkte åter i plurret.

En badding...

När vi kom hem hade mormor fixat frukost till alla storfiskarna. Kokt ägg och stekt korv serverades.
Mollie åt klupskt och berättade med inlevelse om hur hennes morgon varit.

Kusinen kom på besök så det blev lite bus innan det var dags för mej att snöra på mej löpardojorna för sista gången i veckan. Jag avslutade veckans tuffa pass med en sväng i mördabacken. Jag hade en ruggit bra tid på milen, med tanke på att den då innehöll mördabacken.
Jag körde med min nya pulsklocka och det var spännande att se förändringen. Vilopulsen startade på 55 slag, mitt i backen bankade det på med 175 slag för att sen stabilisera sej kring 165 resten av turen. Detta ska bli väldigt spännande att hålla kolla på framöver. Vilka finesser va.

Duschen och upphämtning av min bror för vidare färd ner till Krokås. Vi mötte upp mormor och myset som hade befunnit sej på hästtävling medans jag var ute och kollade hjärtslagen på berget.
Fiskerian var siktet inställt på. Villet trevligt ställe må jag säga. Gott, billigt och mycket trevlig personal, allt i ett liksom.
Spätta och mos för mej och myset och efter det bjöds det på kaffe och kärleksmums. Vilken dag.

Lite mys i soffan sen var det dags för nattjänstgöring för min del. Myset inhystes hos mormor, vilket hon sett fram emot.

Så enkelt, trevligt och mysigt....

Jockarp.

Ösa på.....

Lunch fixaren :)

Vi fortsatte dagen i samma anda som föregående dag.
Full rulle.
Vi började med havregrynsgröt, banan och kanel, en delikatess på morgonen.
I regnbyxorna och stövlarna sen var vi redo.
Fikaväskan packades av mormor sen gav vi oss i väg på beget.
Målet var att fixa lite lunch och det gick fint.
En liten spann med kantareller plockade myset och dessa stektes givetvis av svampstekningsexperten morfar när vi kom hem. Det smakade himmelskt.

Redo för att kasta loss :)

En liten vilostund i sängen efter lunchen sen bar det vidare i livet. Biotime i Kristianstad. Filmen hette ett småkryps liv.
Det var en söt liten film och även jag som vuxen fick behållning av pjäsen. Det var vackra miljöer och det gör det alltid intressant tycker jag.

Vi sitter i samma båt ;)

Middagsbestyren sköttes undan när vi var hemma igen och sen var det dags igen.
Kräftfiskedags.
Myset, morfar och jag tog båten och rodde iväg. Burarna las i till stor förtjusning.
Jag är så glad över att myset får vara med om allt detta. Alla olika saker som sker i hennes barndom tror jag rustar henne för vuxenlivet.
Inget är omöjligt och få saker är farliga att prova på.
Vi hade självklart ännu en toppendag.

Klart att "fröken kan själv" ska ro..

Jockarp.

Aktivafamiljen......

Promenad....

Nog är vi ett sällsynt bra exemplar på hur man ska aktivera sej myset och jag, vilket team.
Vi började dagen med mannagrynsgröt och det rustade oss för en promenad på berget med min bror och sex hundar. Det var en fantastisk höstmorgon, doften var underljuvlig och solen värmde på ryggen där vi gick.
Myset höll en liten kamphund i kopplet hela rundan och hon såg på sitt uppdrag med största allvar.

Kamphunden är tålig ;)

Efter promenaden körde vi till stan och köpte lite godsaker till fredagsmyset. En liten tanke som blev till handling efter affären det var att köra till golfbanan.
Det gjorde vi. Vi skulle hälsa på greenkeepern.
Det tog en stund innan vi lokaliserade gräsklippamannen så vi tog en sväng till lekborgen som ligger i anslutning till restaurangdelen.
När vi var där så kom han plötsligt. Myset blev överlycklig och sprang glatt fram till sin morfar.
Självklart fick hon sej en provtur av den stora gräsklipparen.

Mot Jockarp igen och lunchen lagades. Jag åt fläskfilegryta och myset valde falukorv med potatis. Skönt när man har val man kan göra i livet.

Tjohoooo...

Jag tog en löptur på 2,2 mil, vilket kändes bra men jag kräktes åter igen en timme efter avslutad runda. Och jag som trodde att jag fått bukt på detta kräkandet. Mollie kom in till mej under själva uppkastandet och hon undrade om jag var sjukt. Jag stod lite risigt till just då så när jag var klar tog jag henne i famnen och förklarade att det inte var någon fara utan det var bara för att jag hade sprungit lite för långt lite för fort.
Hon köpte det och sen myste vi till det ordentligt.
Ett härligt varmt bad i badkaret och sen blev det lite mat för mej. Det var behövligt. Myset hade redan ätit på undantaget så hon fick lite fredasgodsaker.
Vi satt i soffan och tittade på stadens hjältar, jag pumpade på med proviva och myset drack vatten. I bland undrar jag om hon inte borde blivit en kamel i stället ;)

Min lilla greenkeeper :)

Jockarp.

Gräsänkling....

Hygieniska vantar på ;)

Två dagars projektjobb med endast avbrott för andra möten. Det har varit mycket nötande och blötande. Lite hetsiga diskussioner hör ju till för att komma framåt. Och framåt har vi kommit.
Det är många människor inblandade i detta projekt och det gör det väldigt spännande. Alla vill att allt ska bli perfekt och spaden har inte ens satts i marken än. Det är ett långt projekt och det är givetvis väldigt viktigt för brukets framtid.

Mollie har varit på dagis och det har varit lite svajigt, det går nog lite långt mellan gångerna och nu har hon varit på plats i sju timmar, det är lite väl länge för en fröken som brukar hänga fem-sex timmar max.
Men jag tror att det i framtiden kommer bli lite mer struktur på dagisgåendet.

Gårdags kvällen blev en pratig afton, myset snackade oavbrutet hela kvällen. Hon var helt uppe i varv.
Hon hjälpte mej med middagen och vi gjorde chokladpudding och det tyckte hon var spännande. Det babblades givetvis en hel del om just det.
Svärmor var på besök och hon hade stickning med sej som hon roade sej med i soffan en stund. Väldigt hemtrevligt må jag säga. Hon bjöds självklart på puddigen när den stelnat.

Jag drämde iväg några mail härom dagen till bestämmarna i Sölvesborgs kommun. Det var ett svalt bemötande men skam den som ger sej.
Efter tips från en mycket god och klok vän skickade jag ett mail till radio Blekinge med min fråga. Det ska nämligen vara en politikefrågestund den kommande tisdagen på furulundskolan där dom kommunala politikerna ska ställas mot väggen inför valet av just radio Blekinge.
Nu väntar jag självklart med spänning på svaret på min fråga :)

Och så är vi ensamma i palatset.
Fröken flickvän reser till London idag så nu är jag minsann gräsänkling, det tillhör inte vanligheten. Jag räknar dock med att myset och jag ska klara roa oss själva i några dagar ;)

Mums....

Jockarp.

Lyx på hög nivå.....

Bus....

Ett spontanbesök på mormors jobb gjordes, mysets klänning diskuterades. Diego, alla vet inte vilken killen är.
När diskussionen tog fart angående klänningen tänkte jag på hur enkelt det är att börja en konversation med människor jag aldrig träffat.
Det räckte med att en kvinna sa:
- Vilken fin klänning du har Mollie, vad är det för en liten kille som är på tyget.
Omgående var samtalet i gång. Det är intressant tycker jag.

Efter snabbesöket hos mormor körde vi till lekplatsen och lekte lite. Vi gungade lite sen lekte vi kurragömma. En mysig stund.
När vi tröttnat på det tog vi en vända till biblioteket, lite nya barnböcker fick följa med hem. Det blev ett snabbt besök även där.
Under vår förmiddag på tu man hand fick jag samtal från bruket. Arbete väntar två dagar i rad och det på dagtid. Jag har varit ledig länge nu så det ska faktiskt bli skoj.

Jag köpte mej en ny löparklocka, denna gång tänker jag testa Tomtom cardio multisport. Denna sägs vara vattentät till 50 meter och med det borde den ju klara av mina kroppsvätskor under träningen, det gjorde ju uppenbart inte min förra.
De fina med denna lilla juvel är att pulsmätaren sitter i klockans armband, man slipper alltså att ha ett band under bröstet.
Jag har aldrig kollat pulsen under träning så det ska bli en ny intressant upplevelse. Nu är längtan stor att få ge sej ut och testa. Men givetvis stod det vila på schemat. Det var nog behövligt.

Spontanbad....

Efter lunchen tog vi tag i trädgårdslandet, det behövde ett upplyft. Morötterna plockades upp och vi välte runt all jord, en kratta drogs över den nyvända jorden. Det blev rent och snyggt. Lite gödsel på och sen väntar vilar till våren.
Av morötterna som vi skördade snodde vi ihop en morotskaka. Myset tjatade om den där kakan i en timme, så det var bara att ställa sej att börja baka ;)

Kvällen stod för överraskning. En trerätters måltid var beställd på ett ställe jag aldrig varit på.
Jag älskar att besöka nya platser och ingår det någon god mat blir det extra lyckat.
Att fröken flickvän uppskattar mina små utflykter och påhitt gör ju även det att det är roligare att lägga ner lite energi för att få det så bra som möjligt.
För dagen föll valet på ett ställe som heter Bodelsson by the sea.
När jag bokade bordet skrev jag i förfrågan om det var möjligt att få ett bord lite avsides och romantiskt. Kvinnan svarade mej att vi var hittills dom enda inbokade den kvällen så nog blir det romantiskt.
Jag svarade henne med att det lät helt i vår smak med tanke på att vi har det bra livat i hemmet med tre barn.

Jag vet inte hur jag ska kunna förklara och formulera mej på ett korrekt sätt för att beskriva vår kväll. Men jag försöker.
Det var ett enastående vackert och rofyllt ställe inte så långt hemifrån. Det var ljust och lugnt och vi placerades vid ett fönsterbord.
Vi var ensamma hela kvällen och fick med det en enormt bra service av en kvinna jag kommer att minnas länge. Hon var rak och nyfiken, jag kände igen mej i henne och det var skönt ;)
Att hon lagade grymt god (Köttig) mat till oss trots att hon själv var vegetarian var väldigt intressant.
Jag tror inte att någon som inte själv upplevt det vi upplevde i går kväll förstår hur oerhört lyxigt det var. Vi satt helt ensam och lyssnade på ljuv, lugn Music som saknade sångare. Det var sådär lagom högt.
Vi satt och pratade och inget annat störde. Ingen som tappade besticken på golvet, ingen som hostade, ingen ofräsching som pillar i näsan på bordet jämte. Inga bullrande jobbiga skratt och inga fnissiga damer som blivit lite luriga på vinet.
Nej det var inget som störde oss, det var bara hon och jag och vi blev serverade maten i rätt tid med precis lagom uppehåll. Det kändes som vi satt hemma och fick allt serverat.
Jag var lycklig och helt tillfreds när vi åkte hem tre timmar senare och jag kan varmt rekommenderar detta stället.
Jag fick en helt perfekt kväll med min tjej, tack för det.

På väg till resturangen...

Jockarp.

Potatisplock....

Min lilla indian ;)

En resorb till frukost sen åkte löparskorna på. Det var dags för rekordsättning.
Myset gick till mormor och hon hade längtat. Jag sa att dom skulle räkna med att jag var borta hela förmiddagen, sen vinkade jag hejdå och drog i väg.
Första milen gick enkelt, jag höll nere tempot precis som jag tänkt och jag låg runt min tänkta maraton fart.
I början på mil två dök fröken flickvän upp på sin cykel. Hon hade med sej förnödenheter till mej så där slank det ner ännu en vätskeersättning.
Mil två gick även den fint, vi småpratade och jag kände mej pigg. Oförskämt pigg för att sprungit två mil.
Jag fortsatte glatt och i början av min tredje mil kände jag mej ruggigt stark. De resulterade i att det blev min snabbaste mil på rundan som slutade på 3,4 mil.
dom sista 8 km räknar jag med att jag ska klara på ren vilja om så skulle behövas.
Magen höll sej i schack tills jag nästan var hemma, det hände en liten olycka men jag bryr mej föga om det ;)
Glad var jag att jag klarade turen utan att kräka av utmattning. Och självklart var de en lycka att jag inte heller efter rundan var tvungen att kräka. Jag tror jag börja hitta rätt uppladdning.

Resten av dagen gick i makligt tempo. Jag kände av min löptur givetvis, konstigt vore väl annars.
Jag gav vika en liten stund för min dotters önskemål att studsa studsmatta med henne. Hon älskar när jag gör det och om myset älskar något så vill jag ju vara där och ställa upp såklart.

Vi tog en tur ner på vesan och plockade potatis, alla uppskattar denna aktivitet och det är bra lärande. Jag drar upp blasten och hackar sen upp potatisarna, myset räknar dom och lägger dom i säcken. Varken hon eller jag ville sluta plocka, men efter två säckar fulla med fantastiska potatisar hoppade vi upp på flaket och åkte hem.
Myset ville skala på direkten så det pysslade vi med en stund. Hon nöjde sej liksom inte med den mängden som behövdes för dagens middag, nej jag tror att vi skulle kunnat förse hela byn med kokta potatis. Det blir till att steka under dagen ;)

Kvällen bestod av uteaktiviteter. Vi hängde i sandlådan och det gjordes pannkakor i grus, smarrigt värre.
I lekstugan hängde vi till solen gick ner sen blev det ingång.
Ännu en fin dag, dom duggar tätt nu. Härligt.

Den som hackar den ska....

Finna...

Jockarp.

Astrid.......

Bäbä Lilla Lamm....

Lördag eftermiddag lämnade vi palatset och körde upp i dom småländska skogarna till en jobbakompis till mej.
Det lilla lammet som hade fått sätta livet till dagen innan snurrade nu så fint över glöden.
Det var ett tiotal barn på plats så det blev en livlig och glad tillställning.
Lammet snurrade i fyra timmars tid och det smakade väldigt gott när det väl låg på tallriken.
Fröken bonus bad om att få berättat för sej om hur lammet hamnade där. En barnvariant bads det om från oss vuxna och det kom.
Först bedövades lammet sen somnade det och blodet rann ut, efter det kläddes ullen av och magen tömdes. Så enkelt. Hon nöjde sej med den informationen.
Efterrätt stod det pannakotta med bärkompott på menyn och den slank enkelt ner.
Runt tio snåret tackade vi mätta, glada och trötta för oss och körde dom fyra milen till Växjö och tog in på hotell.

Ibland är man pigg...

Ibland är man mindre pigg ;)

Uppstigning och hotellfrukost sen satt vi i bilen igen. Nu väntade en heldag i Astrid Lindgrens värld.
Tjejerna hade en helt fantastisk dag och dom höll ihop och tog hand om varandra.
Vi tittade på teater och busade tillsammans. Mollie var grym på att gå på -inte röra marken banan-
Ja, det gick bra för henne både före och efter vattenhindret, där slank båda fötterna ner i det kalla vattnet. Hon bara flinade och sa;
- Det gick bra mamma jag var varm om fötterna.
Mattisborgen tyckte hon var läskigt så den teatern missade vi tyvärr. Den första hon såg i borgen var SkallePer och det sabbade liksom allt.
En favorit var helt klart när vi hälsade på hos Nils Karlsson Pyssling. Det uppskattade vi allihopa.
Saltkråkan var även det en mycket trevlig upplevelse. Jag och lilla bonus satt fram och fröken flickvän satt bak i vagnen med dom andra bägge. Det var så roligt att vända sej om och se hur storögda dom var.
Det var sol och fint väder vilket säkert hjälpte till att ge oss den fina upplevelse vi fick.  En helt fantastisk dag helt enkelt.
Vi gick ut lite innan parken stängde och körde in till byn och åt middag.

Hästar och grisar....

Väl i bilen igen tog det inte många minuter förrän alla sov sött. Detta ihop med bra vägar och lite trafik gjorde att körningen hem gick på två timmar och 30 minuter. Det kan man ju inte gnälla på precis.
Vi bar in alla barnen i sina sängar sen gick även vi och knöt oss. Det hade varit en lång helg. Härlig helg.
Tack alla ljuvliga för den.

Jockarp.