Let`s dance....

Vilken morgon ;)

Morgonlöpning, ja nu var jag redo, det var ljust tidigt så det var bara till att dra ut. Mössan var på men den fick jag vackert ta av mej under resans gång, det var en ljummen morgon. Underljuvligt.
Jag kunde inte på något vis låta bli mördabacken. Den stod där och väntade på min morgonpigga kropp. Jag laddade och drog på full gas uppför. Vilken morgon.
Väl hemma pussade jag på min dotter lite innan jag gick in i duschen. Hon var redo för skolan och jag var redo för mitt liv.

Min dag var blandad, jag träffade massor av människor och det blev många härliga skratt, det blev även några tårar under dagen, hemskt vad jag blivit känslig på gamledar ;)
Jag hade ett trevligt lunchsällskap och även där skrattades det hysteriskt. Jag har lätt till skratt just nu och det är jag lycklig för. Jag känner igen mej själv nu igen.

Jag träffade en helt fantastisk man, en man som har ett helt skilt liv mot mitt eget, men samtidigt är våra liv så otroligt lika. Det var skrämmande att höra honom berätta sin komma ut historia. Så mycket stämde överens med min egen.
Det var många år sedan jag hade några känslor över min egen komma ut process. Det är historia för mej, men att lyssna på någon annans historia som träffar så mitt i prick gjorde att jag åter kom i kontakt med mina komma ut känslor. Ja det var jobbigt men säkert väldigt bra. Bra att reflektera över hur bra mitt liv faktiskt blev, att inga i min närhet har några som helt problem med min sexuella läggning. Jag är väldigt tacksam över det.

Jag körde för att hämta mitt mys på fritids och jag var både fylld av energi och helt tom inombords, det var en ovanlig känsla. Jag fick analysera det lite i min ensamhet.
Myset var på toppen humör och hon visste att det var simskoledags. Det gillar vi båda två.

Simningen gick väldigt bra, jag hoppas nu bara att vi inte blir dissade från vidare kurs för att hon är för bra, vi gillar det och jag vill att hon ska vara superbra  och trygg innan vi slutar kurserna.

Vi drog hem och åt middag och för dagen tog vi det vid soffbordet, hon är stor nu fröken Vilhelmsson och det är mysigt att kunna sitta lite mysigare i bland, utan att riskera att behöva sanera soffan efteråt.

Sooo Gay :)

Jockarp.

Sova räv...

En måndagmorgon som började slow, det är skönt att ibland inte bry sej om tid och rum. Jag la mej i mysets säng och vi småpratade lite. Vi valde kläder och slutligen klev hon upp. Alla morgon bestyren styrdes upp och lugnt tog vi oss ut i bilen och vidare till fritids. Vilken start på dagen. Lyxigt värre.

Jag checkade in på jobbet och det var snålt med folk på plats, en kaffe och lite snack sen var det dags att ta tag i uppgifterna, lite provtagning av småäckligt vatten, en tur på cykeln ner till andra änden av fabriken för vidare analys. Lite socialiserande och diskuterande om saker som sker runt om oss. Goda samtal, viktiga samtal.

Hemgång tidigt, jag har blivit en riktig glidare och visst det är ännu viktigare nu när jag åter är själv med myset att ta mej hem i tid. Och nu har jag möjligheten och den missar jag klart inte ;)
Hon befann sej på undantaget, jag hämtade henne där och sen drog vi över berget till min icke kaffedrickande vän. Glädjen var stor att åter ses, det var inte längesen men saknade fanns där. Våfflor och ja, det är inte lätt att blanda en korrekt smet när det står en radio (Läs Leonora) och sänder hela tiden om allt som händer ;) Jag tyckte det var sjukt kul att smeten blev tunnare än vatten och eget recept fick användas, hej mjöl :)

Efter våfflorna gick vi ut och gjorde byn och jag blev faktiskt imponera, det fanns bollplan, basketkorgar, gungor, lekplatser med klätterställningar och ja sen fanns ju vi också. Vi lirade lite basket med barnen och syskongnället satte igång, dom är så söta när dom gnabbas. Mammorna styrde upp det hela och sköna avslappnande samtal under puttninga av glada barn på gungor tog över gnället. Så väldigt mysigt och behövligt, jag behöver vuxna människor och samtala med, det är viktigt för mej.

Kvällen blev kylig och vi vuxna ville gå in, barnen hade andra funderingar och ville kasta mer med bollen, vilket förvisso var bra, men nä förhandlingen avslutades och in gick vi. Lite gnabb om bollspelet sen landade vi slutligen i soffan. Precis vad som behövdes efter en aktiv dag.

Vi tackade för oss och körde över berget och jag älskar det. Jag gillar berget på dagtid men när det är kolsvart så är det ändå något som kickar mej. Det känns stort, vilt och mörkt. Det blir en annan känsla helt enkelt. Mollie somnade i bilen, eller hon sov räv men jag spelade med och bar in henne, hon var som en stor säck potatis, omöjlig att härbärgera. Men in kom hon och efter lite bestyr låg hon i sängen, men gosse vad tung hon är.

Jag hoppade i sängen jag med, ingen mening att vara uppe när myset ändå sover :)
En braig dag...

Match ;)

Jockarp.

Bakis...

Söndagschill....

Vaknad klockan tre, lite tidigt kan jag tycka men det skedde av någon anledning. Förmodligen handlade det om saker som inte gick att hantera i sovande tillstånd. Lite småtjurig och sliten gick jag upp och tittade mej omkring, nä jag ville inte ta tag i något av det som kom i min väg.

Löparskorna på fötterna och ut. Det var en frisk morgon och temperaturen visade minus. Mössa på och sen i väg över stock och sten. Solen steg och jag hade den i ryggen den första biten, jag såg min skugga och log. Den svarta skuggan såg så sjukt pigg ut där jag sprang. Jag vände om och fick solen i ögonen, den bländade mej fullt men jag njöt. Med solblinda ögon sprang jag och hoppades på att jag inte skulle dra rakt in i ett träd. Jag slapp den upplevelsen men upplevelsen av fyra vackra rådjur fick jag vara med om. Det gillar jag skrap, det är mycket vilt ute när man är uppe på berget tidigt. Jag var hemma innan klockan slog åtta och det kändes fint.
Jag drog omgående till stan för att styra upp lite smått och gott. När jag kom hem beslutade jag snabbt att något mer ska inte göras under dagen, helga vilodagen typ.

Eller ja, lite hade jag att pyssla med, Palatset var i behov av sanering. Det var ett måste. Sopning av chips och ostbågar, sugning av hela huset och golvtorkning. En dusch på det sen attackvilade jag i soffan.

Mollie var sliten hon med efter festen. Hon pysslade klart en del vilket fick mej att känna uppstötning av bara tanken att hjälpa till, hon bad mej inte. Tack för det.
Hon chillade lite i soffan med att titta på pysselvideo.

En kära vän kom och det var som vanligt mycket att samtal om, det händer så väldigt mycket i våra liv. I mitt är det positivt i hennes är det inte riktigt lika uppåt. Jag tror att hon uppskattade att skingra tankarna en stund med att bygga lego med ett mys, jag låg på soffan och tittade på tacksamt över att jag slapp.
Jag vet fördelarna med att ha personer i min närhet att prata med när livet känns svårt. Nu var jag där själv och lyssnade, det är viktigt att finnas till för andra.
När livet är svårt ska man bara se det som en parantes, men det kan vara svårt ibland.

Till middag blev det Pizza, vi hade lite över som vi gluffsade i oss.
Nattningen skedde ovanligt tidigt, men det var behövligt.

Pyssel, klök.

Jockarp.

Hur tänkte jag där?

06:15 dörren stängdes bakom mej, löparskor på fötterna och musik i öronen. Jag var redo för berget.
Regndropparna träffade mitt ansikte och blandningen av regn och hudkräm bjöd på doften av sommar. Jag flinade för mej själv och sprang på i en lövgrön sommarskog. I allafall i tankarna.
22 km och jag var totalt dyngsur när jag spatserade in innanför dörren.
Av med alla kläder och en kopp varmt kaffe i halsen sen var jag på banan igen.

Vi tog en vända till Mjällby kött och video för inköp av lite bra att ha till festen som stundade. Och ja nog funderade jag på vad som gått snett när jag lät min dotter bjuda in 33 stycken 6-åringar ;)
Vi chillade lite på soffan och tack gode gud för det.
Festen började 17:00 och varade till 20:00 och ja, det var nog blad det sjukaste jag varit med om dom senaste fem månaderna. 27 barn blev det och 27 barn är väldigt många barn om man har dom hemma i sitt egna hem märkte jag.

Jag lärde mej flera saker under festen och en sak var att 6 familjepizzor är tre för mycket för 27 St 6-åringar, jag lärde mej även att ansvara för alla dom själv hade varit mer än tufft. Tacksamt hade min icke kaffedrickande vän förbarmat sej över mej och stod redo för att sanera och hjälpa ledsna skadade barn, en sjuksköterska kommer väldigt väl till pass i festlägen i Jockarp :)

Det sociala spelet var väldigt intressant och jag behövde inte analysera så väldigt mycket för att lära mej grupperingarna och vilka som stod med taktpinnen i dom olika grupperna, det var spännande.
Skor och kläder i mängder blir det med huset fullt av barn, ångrar att jag inte tog en bild på alla skor som stod i farstun.

Ännu en lärdom var att det var helt meningslöst att städa innan fest med så många barn, hela palatset är åter i behov av sanering. Gör om gör om gör om typ.

När alla lämnat undrade vi nog lite vad som faktiskt hänt. Det var ungar överallt under tre timmars tid efter dom timmarna satt det två lugna barn kvar i soffan. Från kaos till lugn på fem minuter, tack för det.
Vi käkade lite pizza och andades ut.
Mollie var nöjd och hon somnade som en stock när jag väl kröp ner till henne under täcket.
Jag pussade henne lätt på kinden och log, leendet kom efter tankar över att det är nog så att jag gör vad som helst för min dotter. Men jag la till ett litet MEN i mina tankar. 27 ungar lär dröja innan hon får lova att bjuda in igen, det är en sak som är väldigt säker ;)

Vi funderade på såna här ett tag ;)

Jockarp.

Småstadsprat....

Galning...

Jorå. Gymmet, shit vad jag levererar. Formen är fin inget snack om den saken. Men jag är sliten efter en lång arbetsvecka, kvällar med att göra listan och tidiga mornar för att få till mina träningspass, men ja det är värt det så är det.
Mollie skulle ha frukt och gympaskasse med sej, det skulle fixas och helst inte glömmas. Vi klarade även det denna veckan. Tummen upp till oss ;)

Jobbet var skiftande, lite ute och lite inne, lite haveri och lite lösningar. En bra blandning alltså. Skratt i massor och god fika. Fredagarna är extra piffiga. Lättlevda liksom.
Utstämpling redan 15:00 för att jag kunde.
Jag tog en tur till city, Mekonomen och investering i oljefilter till suven och jag slog även till med nya torkablad. Jag älskar rodtripper och jag kan tänka mej att det ligger några på lur framåt vårkanten. Kan vara förnämligt att se ut då.

Hem och dusch för myset, håret kammades och klänning åkte på. Hon valde skjorta till mej. Vi var redo för festligheter. Myset kusin fyller år och det ska ju firas så klart. Vi drog in till stan för restaurang besök. Vi tryckte i oss varsin pizza och sen blev det tårta hemma i byn. Kvällen blev sen men myset var på bettet.
Vi tackade för oss och hemma var vi inte förrän 21. Tandborste och saga. Vi har börjat läsa mycket igen vilket jag tycker är bra. Det är viktigt med ord och förståelse.
Innan vi släckte sa hon till mej att hon längtar till nästa dag. Jag flinade och kände igen mej själv i hennes ord. Jag längta nästan alltid också till något annat.
Jag gillar att flytta framtiden bakåt. Att jag är förberedd på vad som ska hända.

En ny låt av Gessle och Mister Winnerbäck har släppts. En låt som heter småstadsprat, huvudet på spiken, igenkännande faktorn är hög även där. Ibland är det svårt att bo i en småstad. (Men oftast ser jag det som lätt.) Låten lyssnade jag in under kvällen, jag gillar att lyssna på nya låtar som jag tycker om, jag gillar att analysera dom och bilda mej en egen uppfattning om låten, det blir en historia bara för mej vilket är bra. Jag skapar mej minnen till musiken. Egna minnen.



Kalasredo....

Jockarp.

Lysande....

Rysligt pigg 06:30...

Pang. Löpbandet, det kändes bra, jag var pigg och såg fram emot att springa. Den första kilometern är lite seg innan kroppen fattat vad som händer men hjärnan var med och det är A och O.
Jag hade svettats hela natten eftersom veden är inkörd och pannan har en sjukt grym kapacitet, detta medförde klart att kroppen var i det närmsta tömd på vätska. Jag hinkade i mej några glas innan kaffet intogs nyduschad och fräsch som en nyponros ;)

Det var studiedag på skolan så myset hängde med mormor hela dagen. Dom pysslande med en av deras paradgrenar. Shopping, dom är suveräna på det och ja, jag är mer än tacksam över att slippa kasa runt i affärer, det är inte riktigt min favvosyssla det där.
Polan och lilla pyret levererade vår kollektionen. En ny fin röd jacka som jag inte ens vill veta prislappen på och en liten söt aprikos tröja. Myset var så lycklig när jag ringde hem under dagen för att höra hur hon hade det. Hon berättade om kläderna och att hon och mormor varit på restaurang, Spätta hade intagits av myset. Jag log tacksamt över hennes rapport. Det är så ljuvligt att höra hur bra hon har det.

Jobbet, ja jag skrev faktiskt på ännu ett anställningsavtal under gårdagen. Jag har en hel hög i min pärm som är märkt Privat. Det kändes bra och ett samtal med chefen mynnade ut i att förändringens vindar kommer att blåsa på efter min föräldraledighet i sommar. Jag ser nyfiket fram emot det ;)
Jag tog en sen eftermiddagsfika och begav mej till ett fackligt möte. Det var också en intressant tillställning. Maten hoppade jag över, jag ville hem fortast möjligt till mitt mys.

Väl hemma blev det mannekänguppvisning, tandborstning och hopp i bingen. Jag kröp ner jämte henne och vi läste en bok. Hon började att läsa första raden; Det var en gång. Sen blev det för jobbigt med alla små bokstäver så jag tog över. Men jag är glad att hon försöker.
Hon hade blivit tillsagd i skolan att hon inte fick lov att hjälpa dom andra eleverna med läsningen, det hade tydligen skett. Orden dom skulle läsa var MOS och MUS. Det fixade klar lilla fröken Vilhelmsson galant och ansåg sej behöva hjälpa sina vänner på traven. Detta berättade hon för mej under vår sagostund. Jag älskar dom stunderna när hon berättar om vad som händer när vi är ifrån varandra. Det är så otroligt viktigt för mej.

Lyckligt lysande ;)

Jockarp.

Sportbil....

Alla dessa val...

Jag trodde att tiden för morgonlöpningen utomhus var inne, men nepp. Det var fortfarande för mörkt. Jag vågar mej inte ut på landsvägen och springa i trafiken under gryningen. Vägen är för smal och lamporna är för få. Jag börjar känna mej redo att åter börja trampa på lite i kommunhuset gällande cykelbana ut till dom norra delarna av kommunen. Jag känner mej het igen, het på att förändra. Det är ett jäkla ruter i mej just nu och ja, jag bara älskar den sidan av mej själv. Lättälskad :)

Istället för långabrallor och vind i håret blev det småbrallor på löpbandet. Det funkade det med, jag har ju faktiskt överlevt hela vinterns veckodagar med att springa på det där gummibandet. Det har fått mej att överleva kriser, så nä jag tänker inte klaga och gnälla över att jag fick vara inne ännu en dag.
Svetten öste åter av mej, om jag frågade mej här om dagen hur mycket skratt det finns så frågade jag mej nu när det bara sprutade svett om mej. Hur mycket svett finns det? Det blir säkert ungefär samma svar skulle jag tro.

På jobbet slapp jag dock för dagen att vara inne, vi fick ett generalstopp i våra vattenkanaler och där såg jag min chans att ta en yttretjänst. Det var härligt, lite fysiskt jobb och goa arbetskamrater, det är allt vad man kan önska sej.
Givetvis var det ännu en dag med massor av skratt, axelklappar och vänskap. Jag ler i skrivande stund över vilken enorm röta jag har vad det gäller arbete och arbetskamrater. Det är världsbäst.

Min bil skulle besiktigas och det styrde min käre far upp, detta resulterade i att jag fick låna hans bil. Den är tvåsitsig och nog klassas väl det som sportbil va? ;)
Sportig eller inte så körde jag för att hämta mitt mys, jag var sen så jag kom in på brekas klockan 16:00.
Vi drog hem och lagade en mycket smarrig soppa. Jag föreslog vid middagen att vi skulle ta en tur till Ekohallen för att styra upp inköpen inför den stundande festen. Gosse vad vi handlade, vi gick all in.
Min dotter fick något som heter Shopkins och det var svindyrt, ännu en gång kunde jag inte bry mej mindre, kostar det bara pengar är det billigt. Lycklig som en Lärka blev hon och bara det är ju en underbar upplevelse för en mamma. Och jag är mamma. Den bästa för myset :)

Hem och in med alla pinalerna, Mollie drog i sej en tallrik soppa till innan läggdags, hon är stor i maten vilket är bra.

Jag var småtrött så jag dök i bingen tidigt jag med och på tal om sportbil. Jag har alltid sagt att när jag blir stor ska jag köpa mej en Mustang cab, jag börja känna mej stor nu. Så jag roade mej lite med att kolla in dessa skönheter på nätet innan släckning av lampa. Men sömn är viktigt, det kallas ju inte skönhetssömn för inte, så jag fick vackert ta ögonen ifrån dom vackra muskelpaketen och det är ju ett par månader till sommaren, så jag hinner nog hitta mitt sköna muskelbygge ;)
God natt typ.

Sportbil som sportbil ;)

Jockarp.

Fluffiga fröknar....

06:00, min dotter ber mej ringa upp hennes morfar. Jag ringer numret, hon sätter på högtalaren. Morfar svarar, Mollie sjunger ja må du leva, hon hurrar sen sju hurr. Allt detta för att morfas lille kamphund Lasse fyller sju år. Hon är så enormt empatisk den där lilla tjejen jag har. Alla ska bli firade, det finns inget annat i hennes värld.

Ännu en morgon med morgonfritids. På vägen in pratade vi om fröknarna och att Mollie kramar dom ofta, jag blir glad över att höra sånt halv sju på morgonen.
Hon berättade att när hon börjar krama fröknarna kommer det alltid fler barn som vill kramas. Hon berättade även att hon tyckte att fröknarna var fluffiga. Jag log åt hennes ord. När jag kom till jobbet skickade jag ett mail till fröknarna och berättade att min dotter mår bra i deras omvårdnad, jag berättade ju klart även att Mollie tyckte dom var fluffiga ;)

En ny fröken som var på fritids som jag aldrig träffat visade sej komma från samma by som jag var uppvuxen i. Det visade sej även att jag stått på potatisupptagaren med hennes far. Verkligen en liten värld jag lever i ibland. Vi tog i hand och pratade om lite allt möjligt. Trevligt att känna att det finns tid till det trots att klockan är mycket. Det är ju självklart viktigt att jag har god kontakt med människor som är i min dotters närhet.

Arbetsdagen var lite annorlunda, jag hoppade in på en annan avdelning och styrde upp lite skyddsarbete, väldigt roligt då det är helt andra människor, helt andra risker och samtidigt ser man vilken samsyn man har trots dom skilda avdelningarna.
På min avdelning kan man ta på allt, allt från veden till flisen, du kan pilla på kilrep, motorer, skruvar och pumpar. Den avdelning jag gästade är allt inneslutet i rör och cisterner, allt är osynligt fram till om det skulle smälla, då blir konsekvenserna förödande. En helt annan värld alltså, men ack så spännande. Jag är glad över möjligheten som ges mej.

Myset Vilhelmsson hade blivit upphämtat tidigt av mormor och dom hade kört till djuraffären för att köpa gåvor till kamphundarna. Mollie hade självklart slagit in allt i paket och hundarna hade ett väldigt bry med att få ut själva leksaken.
Dom hade festat på glass, både tvåbenta och fyrbenta. Lika för alla.
Jag hämtade upp henne och det var dags för simskola. Ännu ett märke togs till samlingen. Stolta körde vi hem till byn och åt middag och chillade i soffan.
En bra och enkel dag var till ända. Även en dag utan träning vilket kändes lite märkligt :)

Jockarp.

Ge upp....

Isfritt på sjön ;)

Måndag och morgonfritids. Häromdagen berättade Mollie vid matbordet om hur chili fungera, jag bad henne utveckla det lite på vägen in till stan. Hon berättade ännu en gång för mej att om man äter fem chili så kan man spruta eld, äter man tio så exploderar man. Jag skrattade så tårarna rann, det var en bra morgon.
Vi kramades och sa att vi älskade varandra sen drog jag mot bruket. Där fortsatte skrattsalvorna, jag undrar hur mycket skratt det finns ;)

Jag fick en liten dipp i humöret under dagen och det var för att det helt otroliga ännu en gång har hänt.
Jag vet att det finns människor som har väldiga problem med min styrka och vad jag åstadkommit och åstadkommer i mitt liv. Det reta tydligen gallfeber på vissa mer än andra, att i stället för att glädjas med mej så vill man sticka kniven djupare och djupare. Istället för att se min styrka att jag vid varje slag reser mej och jag reser mej starkare så väntar man på ett misslyckande att man likt gamar kring ett as ska våga sej fram och ta en bit av mej.
Men se ni, jag är inte ert as. Jag är jag och varje gång ni misslyckas med att sabotera mitt liv blir jag starkare och ja jag kickar på det. Jag älskar det. Så ös på.
Ni gamar ni ska veta att jag skriver inget här på bloggen som jag inte vill, som jag inte kan stå för och absolut inget som skulle kunna skada mej och Mollie. Jag kallas inte smart för inte ;)

Jag vet att skulle jag berätta här om jag skrivit ett mångmiljon kontrakt med ett bokförlag som ska ge ut min bok igen. Så vet jag att det finns människor som skulle lägga ner sin själ och hjärta i att försöka ta reda på vilket förlag det är och helst då informera detta förlag om något som förmodligen inte är sant om mej. Just i tron om att dom skulle lyckas sabotera detta för mej.

Och ja, jag kickar och jag blir först fly förbannad men sen blir jag glad.
Jag blir glad över att människor lever sina liv igenom mej, att deras egna liv är så patetiska så att dom måste gotta och grotta ner sej i vad som händer i mitt liv. Ni är så söta ;)

Detta skedde i går och först blev jag oxtokig, jag pratade lite med min icke kaffedrickande vän och vidare tog jag en löptur. Rundan började i moll men slutade i dur, det var verkligen så. Jag skrattade åt alltihop och sa till mej själv. Du Leonora! du har ju vält betydligt större skithus än det här ;)
Nä det är inte mycket som gungar min värld just nu.

Min lilla sockertopp var på en lång hundpromenad när jag var ute på löpturen, hon var hungrig som en varg när jag kom hem så det var matlagning bums när vi kommit innanför dörren. Där levererade vi som vanligt, klyftpotatis i ugnen, eller ja klyftor var det kanske inte riktigt, men gott det blev det.

Ren skär glädje <3

Jockarp.

Sjätte försöket....

Ingen morgonlöpning. Logistiken gick inte att lösa så det blev väldigt lugnt. Mollie hasade sej upp vida halvåtta då hade jag redan fått ner dom första kopparna kaffe.
Hon kollade lite på teve och jag serverade frukosten i soffan till henne, det är ovanligt men ibland får man släppa lite på ordning och reda och ta risken att soffan blir kladdig. Söndagsmorgonen var en sån riskmorgon ;)

Jag gjorde dom sysslor som var tvungna och dom var minsann väldigt få. Jag var trött och la mej på soffan jämte mitt lilla mys. Där låg jag och halvlurade en timme och hon var slö hon med. Det där med Mellodifestivalen verkade tagit knäcken på det bägge fröknarna Vilhelmsson.

En lättlunch serverades och jag började piggna på mej. Efter lunchen kom bästa Tant N. Som jag saknat henne, det var alldeles för längesen vi sågs. Det hade hänt så sjukt mycket i våra liv. Vi rev av ett par timmar med gammalt och nytt och det var skönt att bli uppdaterad på hennes liv. Vi kramades och löfte om att höras av så fort det inträffade något oväntat i våra liv (vilket det gör jämt) gavs. Självklart fick jag en del saker att fundera på, så är det alltid när vi träffas, det känns som om vi alltid hittar någon punkt som kräver lite mer analysering än vad man föst tror.

En löprunda var alltså ett måste. Mollie cyklade upp på undantaget och jag begav mej ut på mitt älskade berg. Jag mötte inte ett enda liv och det var superskönt, jag ville inte ens hälsa på någon om jag skulle mött någon, jag ville vara själv i mina tankar. Och jo, jag mådde bra, det var alltså inte jobbiga tankar allt var lätt men det krävdes ändå 13 km för att jag skulle vara tillfreds.

Jag serverade min kära familj pizza, jag ville inte ha men jag kände för att köra lite bil, det har jag inte gjort på hela helgen, jag som älskar att köra bil. Nytvättad suv och Winnerbäck i högtalarna, kan det bli bättre, knappast va. Friheten var ett faktum. Synd bara att det inte är längre körning till city.

Snubben som attesterar min lön ringde, det var märkligt tyckte jag. Men vi hade ett gott samtal. Han undrade vad jag hade för planer till sommaren, tja jag vet inte men jag blir nog ledig några månader. Jag har fett med föräldrar dagar kvar och det känns som jag inte är ett dugg intresserad av att efterskänka dom till staten, inte chans ;) Så efter samtalet lutar det åt att jag faktiskt ska vara långledig efter min avslutande projekttjänst. Det är ju inte fel och jag vet att jag är en fena på att fylla dagarna, det oroar jag mej inte det minsta för.
Gullig som jag var erbjöd jag mej att ställa upp om det skulle köra ihop sej, om jag kan tillade jag ;)

Nattningen blev tidig och väldigt mysig, jag fick ligga jämte min dotter när hon somnade och jag låg kvar efter att John Blund varit på plats och kastat grus i hennes ögon. Jag bara låg där tacksamt och lyssnade. Tacksam över att den där inseminationen lyckades den 12/3-10. Det var ju liksom inte självklart. Men efter sjätte försöket beslöt något/någon att nu är det Leonora Vilhlemsson tur att bli gravid. Tack för det.

Jag har aldrig tagit denna vägen....

Jockarp.

Älskade vår....

Jag är så uppvaktad...

En enastående vacker morgon mötte mina ögon klockan 06:00. Solen var på väg upp över Vesan. Ännu en gång slog det mej med en sån kraft att jag rös till. Jockarp är den vackraste platsen på jorden. Jag log och gick och klädde mej för 2,4 mils löpning. Graderna låg kring nollan, men jag lämnade mössan hemma. Jag ville ha vind i mitt hår. Känna våren möta naken hud. Jag var i ett drömskt tillstånd när jag tog mina första löpsteg. Jag kände grusade vägar under mina fötter och det kändes stort, som om jag aldrig varit där innan.
Jag njöt av min tid på berget med musik i öronen. Jag höjde volymen när tonerna av Paul Simons The Sound Of Silence rungade ur högtalarna. En helt fantastisk låt och tolkningen som Disturbed gör är enastående bra. Vilken text, vilken röst, vilken känsla. Det var andra gången jag rös i hela kroppen och klockan var inte ens sju ;)

När jag kom hem åkte arbetskläderna på och vedhögen var ett faktum, myset var på bettet. Hon var grym. Solen vräkte ner på oss så vi fick vackert ta av det ena plagget efter det andra och mej gjorde det inget. Vilken dag. Välkommen vår.

Hon ligger i :)

Sluta lata dej mamma löd order :)

Vi fick besök och en fika i söderläge funkar alltid bra. Jag fick ett kuvert innehållande ett manus. Jag känner mej utvald som får möjligheten att vara bland dom första som får ta del av en högst personlig text. Jag kommer att läsa det med vördnad och öppet sinne. Antagligen kommer jag att behöva analysera och fundera en hel del innan jag smälter storyn och det är just så en bra bok ska vara enligt mej.

Och vad passar bättre en vårdag än att starta grillen. Så himla lättlevt, vi satte oss på altanen tillsammans och gluffsade upp en hel paket korv.
En cykeltur på det. Utomhusaktiviteter hela långa dagen alltså.
Myset hängde med sin kusin och dom gjorde ett fint halsband till mej i form av gem som sattes samman, dom är kreativa.
Dom plockade även en underbar vårbukett till mej, jag är så sjukt bortskämd med att bli uppvaktad med blommor. Älskar blommor.

Mollie var i ett stort behov av ett bad så bad blev det. Jag tog en dusch.
Rena och fina var vi redo för mellofest.

Min icke kaffedrickande vän kom lagom till vi skulle gå till bords. Mollie valde sin mat och jag valde vår mat. Lite spridda skura men alla blev nöjda och mätta.
Mellodifestivalen, ja. Mollie kollade slaviskt, det gjorde inte vi. Nej i stället satte vi oss nära tillsammans i soffan och kollade socialamedier.
En film som jag gjort som sparats av min icke kaffedrickande vän spelades upp ett par gånger och vi skrattade så vi höll på att göra i byxan. Jag tror att den filmsnutten haft stor inverkan på mitt framtida liv, men likväl kunde vi inte sluta skratta. Hysteriskt kul, kan vara så att jag lägger upp den här en dag när jag känner för att glädja min omgivning lite extra mycket ;)

Det blev en sen kväll, men vad gör väl det med det sällskapet.



Så enkelt...

Ja och så idag är det exakt sju år sen min lilla dotter blev till, hur vi ska fira det är oklart i detta nu <3

Jockarp.



Flätor....

Gymmet supertidigt. Jag var sliten men upp kom jag och springa kunde jag. Svetten forsade av mej, jag har svettats sjukt mycket sista veckan, jag vet inte riktigt varför.
Morgondusch, nytvättad tröja och kaffe på det. Jag kände mej stark. Det är en bra start på dagen det.

Jobbet gick smärtfritt, jag levererade inte fullt så bra som jag brukar men ja, ibland måste man få känna sej oslipad.
Vi tog ett litet studiebesök till en del som är under uppbyggnad, mycket intressant vill jag lova. På det blev det kaffe och vetekaka. Trevligt så där en fredag.

Jag drog hem tidigt, myset skulle hämtas. Hon var vid gott mod så vi drog ner till resebyrån och betalade en kommande resa. Lika bra att styra upp saker och ting.
På vägen hem berättade hon att hon var kär i en ny kille och honom hade hon minsann pussat på kinden. Jag log och tänkte avundsjukt att det är ju så det ska vara. Så enkelt ska kärlek vara ;)

Hon skulle tvunget ner i källaren och lusa till några vedträd med hammare och spik. Jag tvättade bilen och efter det började jag köra in ved. Någon snäll person, läs min far hade kört ner en ordentlig hög med ved under dagen, bara att hugga i helt enkelt.

Myset ville cykla så vi fick avbryta vårt arbete, lite nöje måste man hinna med.
Fåglarna kvittrade högt och små droppar vatten föll men det var ändå underbart att gå runt hemma på ägorna och känna vårens doft kittlande i näsan. Jag älskar att allt börjar om nu.

Vår icke kaffedrickande vän kom, för dagen utan son. Mollie var lite lugnare och konflikterna uteblev.
Vår käre vän gjorde flätor på både mej och myset, så himla lyxigt och mysigt med kvinnohänder i håret. Jag har saknat det. Jag njöt i fulla drag.
Vi hade en chill kväll med en massa sköna, roliga och intressanta samtal. Jag gillar det där, det där med att bara hänga och prata. Avslappnande liksom.

Myset kollade på en film under tiden, jag tror att jag uppfattade att den handlade om möss och en vessla. Måttligt intresserad alltså.
Hon var övertrött även denna kväll så lite lip innan nattning hann vi med.

Jockarp.

Pizza och dans....

Hon är dansant :)

Dags igen då. Upp i ottan och iväg mot gymmet. Det blev ett stenhårt pass men jag var ruggigt pigg. Det hade blivit få timmars sömn men kroppen var spänstig och det var bra kräm i benen. Lungorna funkade utomordentligt bra dom också så jag bara öste på.
Dusch och kaffe med grabbarna sen var det dags att ta tag i dagens arbete.

Den inre tjänsten består men jag var tvungen att ta mej ut lite och få lite frisk luft, ja behövde sortera lite. Det har hänt så mycket dom senaste dagarna och jag behöver lägga allt i rätt fack i hjärna och hjärta.
Gällande dom senaste dagarna så har jag fått så mycket lovord om hela mej, allt från utseende, sätt och förstånd. Det är inte fel att bland annat bli kallad för smart och snygg, det går liksom hem det ;)
Jag har kramats mycket och det mår jag bra av, speciellt dom kramarna som varar lite längre, inga snabba ytliga kramar här inte. Tack för det.

Jag stämplade ut runt tre snåret och begav mej hem, mitt mys hämtades upp på undantaget, hon var pigg som en liten mört. Arbete i källaren tog fart, hon fortsatte med att dra in spikar i vedträden, för dagen hade hon finklänningen på sej. Det är min tjej det.
Jag körde lite ved under tiden myset härjade med sitt.
Min icke kaffedrickande vän med son kom och förgyllde vår kväll, med sej hade dom pizza, bara att sätta sej och äta alltså, enkelt.
Jag tog en kaffe på det och det passade perfekt med en bit nutella kaka.

Vi hade en mysig stund ihop, vi dansade, eller ja, vi rörde oss till musik, alla på sina egna små sätt. Det som kändes rätt just då. Den känslan är sjukt tillfredsställande, ingen press, man bara existerade.
Vi slängde oss i soffan och samtalade, lite gnabb mellan barnen, som betedde sej som om dom levt ihop hela sina liv, syskongnabbet var ett faktum.
Mycket skratt och en hel del tårar blev det innan det var dags för lopplådan, Mollie var övertrött så somnade gjorde hon inte förrän efter nio, det är lite sent det när det är skola. Men helgen är ju i antågande så jag tror att vi löser det.

Det var en härlig dag men det var mycket tankar som skulle benas ut så jag var helt slut när kvällen kom. Pang jag slocknade enkelt.

Dagens arbete....

Jockarp.

En miss och Amors pilar.....

Sjukt stor morot, fyller hela flaket ;)

Jag har haft besök av en fröken som numera är fru. Jag har upplevt saker som jag aldrig trodde jag skulle få uppleva.
Separationer är minsann bra i bland, det kickar mej till göra saker jag aldrig skulle drömma om, om jag varit i ett förhållande. Alltså har jag mina ex att tacka för mycket av dom stora sakerna som skett/sker i mitt liv.
Inom en snar framtid kommer mitt liv att förändras, kanske för alltid, vem vet.

Jag har alltid haft det enkelt med att prata och det är bra. Problem blir det dock när jag ska hålla tyst. Det är liksom emot min natur, jag blir sprickfärdig av att inte få dela med mej om vad jag känner och vad som händer i mitt liv.
För ja, det har hänt så otroligt mycket bra i mitt liv just nu som jag ännu inte kan dryfta om här på bloggen. Det kommer, var så säkra men än är jag (vi) inte redo.
Men jag kan ge en liten ledtråd, för er som är skärpta och har en liten Sherlock Holmes inom er kan ni ganska enkelt förstå vad det handlar om.
Exakt!
Det handlar klart om kärlek.
Jag är väldigt lycklig och glad just nu. Det bubblar och pyser i hela min kropp, jag fnittrar ideligen och känslan är underljuvlig.

Men ni alla fantastiska människor som är en del av mitt och Mollies vardagliga liv genom bloggen. Ni som alltid fått hela mej. Ni kommer att hållas på halster ett tag till och det är på grund av andra människor, det handlar alltså inte om mej. Jag är öppen med min läggning och med mitt liv, men alla har det inte riktigt så.
Men det känns som om Amors pilar kommer flyga hej vilt runt mej, det bara viner till. Frågan är väl bara var dom träffar.
Under tiden får ni glädjas med mej i min lycka. Tack :)

Ännu en kväll somnade jag leendes efter att jag fått en godnatt puss av min underbara lilla dotter.

Detta kan vara kvinnan som förändrar mitt liv <3
När vi är redo ska jag vända henne ;)

Jockarp.

Julgran i Mars....

Mysmorgon...

Ibland behöver jag ledigt och distans från vardagssaker. Det är en av fördelarna med att ha en ekonomisktrygghet. Jag behöver inte gå till jobbet en dag om jag inte vill. Det ville jag inte igår. Det händer så mycket på det privata nu så jag ansåg mej inte ha tid att gå till bruket. Och jag litar på mina grabbar, att dom håller ställningarna.
En kaffe i soffan helt allena klockan sex på morgonen. Det är inte så dumt de.
Mollie väcktes klockan sju och hon pimpades inför skoldagen. För dagen ville hon ha en fläta i håret, så en fläta blev det. Sockersöt självklart. Vi hade en superskön morgon och jag lämnade henne själv i skolan, det är lyxigt det.

Jag drog hem och upp på berget, 13 km skramlade jag ihop utan att blinka, det gick så enkelt. Jag sprang förbi en gran som var pimpad, Ryssberget är verkligen speciellt. Jag fick stanna och ta en bild på granen.
Hem och mat och dusch. Jag körde till den andra gården på ägorna och där provades motorsåg och vedklyven. Det gick fint må jag säga.
Jag drog en repa med fyrhjulingen och det var en skön känsla, jag behövde lite vind i ansiktet.

Eftermiddagen var mycket intressant och lärorikt. Nya människor och nya kontakter kom i min väg. Jag blev åter boostad enormt och jag gillar det. Ibland är människor så väldigt enkla, varför är det inte alltid så?

Mollie och jag hade en mysig stund ihop på studsmattan. Det är sällan att vi hoppar på vintertid, för dagen var det skor på.
Hon har ett projekt i källaren och det består av att dra in spikar i vedträ, meningslöst kan tyckas men inte för henne, så jag låter henne hållas.
Vi åt gemensamt middag och eftersom att det var tisdag så öppnade vi en burk Nutella till efterätt. Så jobbar vi.

Pimpad mitt i skogen...

Jockarp.

Sniksemlan....

Mums ;)

Morgonfritids och enligt schemat var inget som det skulle. Jag fattar inte varför det ska vara så förbenat svårt att få till ett program som alla lätt kan använda. Det var alltså inte en tid som stämde överens med den tänkta verkligheten denna veckan på min dotters tider. Jag fattar inte att dom orka har det på det viset. Hur som, vi styrde upp tiderna, i alla fall dom jag hade i huvudet.

Jag drog till jobbet och längtan hade varit svår efter mina kära jobbarkompisar och nej det är inte så märkligt. Morgonkaffet slank ner och en av grabbarna bjöd på sniksemlor. Ett intern skämt som åter ballade ur en aning. Gosse vad saknaden kommer bli stor när projektet är över.

Jag hoppade över dagens sista möte, jag hade annat på spisen, siktet var inställt på en löptur. Hem och ombyte skedde likt stålmannen, in och ut typ. Rundan blev liten men motståndet var enormt. Vinden som piskade mej piskade extremt hårt, jag började på landsvägen men det bytte jag fortast möjligt till skogen och något läigare vägar.

Jag hämtade myset på undantaget och vi körde omgående ut till Mjällby kött och video (Extra) Jakten fortsatte efter den köttätande blomman som Mollie blivit lovad. En kändis som jobbade där fick hjälpa oss att reda ut det hela. Inga blommor av den sorten fanns hemma men hon lovade beställa. Jag bad myset välja en blomma att ta med hem och hon är helt otrolig. Hon valde en blomma enbart för att hon sett ut ett nät som omslöt blomman, de nätet tänkte hon pyssla med. Gahh ibland är hon för mycket. Visst att blomman var helt okej, men ändå.

Helstekt kyckling ala Vilhelmsson levererades och ja, utan att skryta så folk mår illa av det så var det åter hysteriskt gott. Jag tror inte det finns en enda kock i universum som skulle lyckas bättre än jag med den maträtten :) Men så har jag tränat en livstid, en 40-årig livstid.

Efter maten dansade vi så all mat höll på att komma upp och det av två anledningar, den ena för att rörelsen triggade reflexerna i mage och strupe, men även att låtvalet föll på Owe. Den snubben alltså han har ett fan i Jockarp som inte går av för hackor, och det fanet är inte jag *Klök.

Vi satte oss ner i soffan efter dansen, Mollie kröp upp i min famn och vi pratade om lite olika saker, bland annat om vad som ska inträffa i palatset i närtid. Jag ville att vi skulle vara överens om det som sker. Vi tummade och lovade att försöka hjälpa varandra. Hon pratade om skolan om att hon berättar saker där som kanske inte jag uppskattar, vi hade ett bra samtal där hon var vidöppen i sina tankar och ord. Hon kändes trygg i att berätta för mej vilket jag självklart uppskattar. Musslor det finns ingen plats för er i vårt liv. Så hej då.

Pysselvänlig ;)

Jockarp.

Fötter på jorden....

Att dra ut på berget halv sju på morgonen är lyxigt, inte en människa syntes, konstigt ;) Jag stötte däremot på både mufflonfår och hjortar. Fåren hade lamm och dom var grymt söta. Dom blev rädda för mej och drog i väg i all hast, synd jag gillar att springa och titta på dom när dom står kvar lugnt och äter. Det är så rofyllt.
Jag dundrade på över berget och helgen har inneburit över fem mils löpning och höjdmeter som får Kebnekaise att blekna.
Jag drog över länsgränsen men jag kom tillbaka. Det är viktigt att hålla fötterna på jorden och veta vart man kommer ifrån. Jag ska försöka minnas den raden ;)
Att springa fastande är skönt och bra men jag var faktiskt lite matt i benen när jag kom hem, det kostar alltså på att inte fylla på depåerna innan träning.

Myset var vaken när jag kom hem, hon och mormor kollade igenom startfältet till finalen i Mellon. Owe hit och Owe dit ;)

Attentat i vedhögen...

Vi tog oss hem och vedkörningen tog fart, myset och morfar körde lastaren och jag körde skottkärran. Hon älskar att åka stora maskiner och helgen har vi kollat in både traktor, lastare och grävmaskin. Vilken lycka.

Vi var ute stora delen av dagen och det var blåsigt och småkyligt. Vi var helt slut när vi väl gick in i värmen. Den sköna känslan när man kommer hem helt väderbiten och sätter sej ner med en tallrik varm mat. Godare än så blir det inte.
Mollie kollade lite på teve och jag smålurade lite med huvudet på en kudde och min ena hand på min dotters kropp. Jag ville känna henne nära mej. Känna att hon var där.

Efter lurande på soffan, slank det ner en kaffe sen var jag på banan igen, hela palatsets övervåning sögs rent och golven torkades. Det känns väldigt bra inför framtiden nu måste jag säga. Det mesta är i sin ordning.
Ordning, när vi ändå var igång med övervåningen klapp vi hela undervåningen med. 300 kvadrat palats är nu tipp topp. Så jobbar vi.

Vi hann med en liten cykeltur, det var längesen sist. Vårkänslor även för myset alltså.
Det blev en söndag med massor av saker gjorda, det går bra nu :)

Jockarp.

Simmärken....

På toppen humör....

Halv sju och jag lämnade palatset springandes, det var frost men skönt, jag drog långt upp på berget där inga hus syntes, jag sprang på små stigar, hoppade över rötter och stenar och jag log. Jag funderade på vad som komma ska. Jag älskar att ha saker planerat och nu är min agenda sprängfylld och det med saker som är utanför min trygghetszon, jag ska kasta loss och kasta mej ut på okänt vatten och jag bara njuter av pirret.
Det är så sjukt mycket jag, jag vet vem jag är och det är en förutsättning för min kommande utmaning.

Jag kom hem sprängfylld av energi, min dotter satt med mormor och löste Sudoku.
Vi gick hem och hon harplar ur sej:
- Jag är kär i en kille mamma!
- Okej.
- Men han är kär i några andra flickor i klassen.
- Jaha.
- Han slutade var kär i mej i vintras.
- Okej hur känns det då, att han inte är kär i dej?
- Det var inte roligt, men nu känns det lite bättre.
Vad säger man om sånt, livet är hårt och det börjar tidigt tydligen ;)

Jag älskar att min dotter delar med sej så självklart av vad hon upplever och känner. Hon får ta del av mina känslor och mitt mående och lika självklart kommer det ur henne som ett rinnande vatten. Skönt.

 

Jag donade lite med tvätten och in kommer min lilla idésprutare med en flöjt och säger:
- Kolla på det här mamma, man kan spela flöjt på ett annat sätt.
In med flöjten i näsan sen drog hon av gubben Noak ;) skojar bara, om gubben Noak. Men hon spelade med näsan, vi flinade och jag frågade henne var hon får allt i från.
- Det bara kommer.

Vi körde till simskolan och Mollie mys Vilhelmsson tog hem sex stycken simmärken. Det blev kostsamt för mamman, men jag kunde inte bry mej mindre faktiskt. Hon var så enormt stolt och jag berättade för henne att jag också var stolt över henne.

En liten väninna kom på besök och jag passade på att tvätta bil och motorcykel. Jag röjde upp i källaren, sotade pannan och förberedde för att få in mer ved i utrymmet.
När jag kom in var målandet ett faktum, jag bara log, orkade inte göra något annat, men det som målats var händer och fötter.
Vi fikade på våfflor och det åts friskt. Trevligt med matglada gäster. Tjejerna började dansa och jag röjde disken.

Lördag kväll och det betydde sångtävling. När programmet var slut frågade Mollie mej om jag visste vilken låt hon skulle rösta på nästa vecka. Ajax sa jag.
Nä du jag ska ju rösta på OWE.
Humf jag trodde hon hade glömt Owe, men icke sa Nicke ;)

Jaha dags igen ;)

Jockarp.

Allt kan hända....

Vigare än sin mamma ;)

Jag stod för morgonkörningen så det blev tidig uppstigning. Halv sju var vi på morgonfritids och vi pratade med fröken om hundar och hundraser. Att samtalen varierar väldigt är något man fått lära sej när man blev mamma, det skiftar snabbt.
En stor kram och en önskan om att alla som befann sej i rummet skulle få en fin helg, därefter gick jag.
Bruket och ett par koppar kaffe med grabbarna, det ballade ut direkt. En dag utan skratt på mitt jobb finns nog inte. Och det är jag klart väldigt glad över.

Jag hade problem med att hitta fokus, jag försökte men jag hittade inte någon bra väg in i min tänkta uppgift. Det är jobbigt när det blir så. Men även denna sköna sol har ju sina fläckar.

Jag åt en god soppa till lunch och varje gång jag gjort soppa så tänker jag, varför gör jag inte soppa oftare? Det var grymt god och sällskapet gick inte heller av för hackor.

Ett regn föll på mej när jag stämplade ut och det gjorde mej absolut ingenting, jag visste var jag var och vart jag skulle. En kvart senare stod jag hemma i palatset och valde outfit för dagens träning.
För säkerhets skull tog jag min självlysande väst på mej sen drog jag ut i ett vansinnigt tempo. Jag tog en liten tur på sex km, precis lagom innan det var dags för uppfräschning och middag.
Vi drog över berget till min icke kaffedrickande vän.
En underbar kväll bjöds det på. God mat som vi gemensamt fixade, glada barn och chill i soffan. Ett chill Som hux flux förändrades till en fotboll och basket match. När man har med barn att göra kan allt hända.

Vi drog hem över berget och vi såg en massa hjortar, så fint en stjärnklar afton, jag är lyckligt lottad som får uppleva allt det där vackra som kommer framför näsan på mej.
Vi var hemma sent och tänderna fick sej en snabbtur av borsten sen var det hopp i säng. Jag låg kvar och myste med min dotter som knoppade in omgående. Det hade varit en lång men fin dag i hennes liv. I min med ;)

Det blev ännu en kväll som jag kröp ner under mitt täcket med ett leende på läpparna. Tankar om att livet är fantastiskt och att det kan hända vad som helst bakom nästa krök. Jag älskar det, jag älskar livet. Det går bra nu :)

Jockarp.

Mammografi och finnar...

Jag väckte min dotter, hon var seg som gummi att få ur sängen. Jag fixade frukost och serverade det på silverfat, det enda hon behövde göra själv var att tugga och det gjorde hon som väl var ;)
Jag lämnade henne på morgonfritids lite efter sju, vi kramades och jag sa att jag älskade henne sen gick jag.
Jag körde till lasarettet i Karlshamn och en sån boost jag fick där innan klockan var åtta skulle jag lätt kunna vänja mej vid att få dagligen.
Mammografi och jag gick in med bar överkropp. Tjejen som skulle utföra själva fotandet kunde inte sluta att ge mej komplimanger för min kropp. Du är väldigt vältränad och snygg, bla, bla bla. Vidare pratade hon om att hon behövde träna att hon slarvat med det, sen tog hon mitt ena bröst och stoppade in i själva kameran, sen fortsatte hon att blarra om att jag var så grymt vältränad. Hon ville ha reda på hur jag kunna få den kropp jag hade och ja, jag försökte verkligen berätta det för henne mellan bilderna på mina bröst och hennes prat om min kropp.
Hon frågade om jag hade inplantat. VA! sa jag, skulle inte tro det, jag blev litet besviken på henne i det läget, hon som ser bröst hela dagarna borde väl rimligen se skillnad på det. Eller?

Jag gick ut från rummet och funderade på vad tusan som hände där inne egentligen, Vilken morgon, helt sanslöst. Jag flinade hela vägen till bruket och när jag väl kom innanför dörrarna berättade jag för grabbarna om min morgon. Jag bad dom bosta mej likt den bönan varje morgon, vi får se hur det går med det :)
Vi fortsatte att prata kropp under dagen. Och mina grabbar är ett sällsynt gäng det är en sak som är säker.
Vid middagen klagade jag över att jag fått ungdomsfinnar i pannan, finnar vart tionde år och så kommer dom nu när jag absolut behöver vara finnfri på grund av en lite aktivitet som ska till att göras kommande vecka.
Grabbarna säger då:
- Det är säkert stress,
jag är inte stressad, kontrar jag med.
- Eh det är inre stress.
Eller mens säger den andre då :)
Snacka om att vi har ett öppet förhållande i vår grupp. Jag vet var han menade men jag kunde inte låta bli och säga att han borde läsa biologiboken, Mens sitter inte i pannan ;)
Detta fördes på tal vid ett flertal gånger under eftermiddagens övningar.
Har jag sagt att jag älskar mitt jobb?

Hem till mitt mys och det var en underljuvlig eftermiddag, Jag funderade på om det var ljuset som gjorde att vårkänslorna knockat mej så otroligt mycket dom sista dagarna. Skönt är det i alla fall.
Jag inventerade ägorna och vedreserverna lite, det börjar tryta i källaren så nu är det snart dags att börja leverera lite på den fronten.

Ännu en kväll dansade vi så svetten öste av oss. Vi är helt galan när vi drar igång ;)

Jockarp.