Lyxmiddag ;)

Ibland hade det varit skönt ;)

Med huvudvärk från helvetet tog jag mej till arbetet, roligare kan man klart ha en fredag. Jag kämpade på med mina måsten, jag ligger bra till nu och det är en skön känsla.
Eftersom att alla andra tagit ledigt eller pysslade med annat drog jag hem efter att jag styrt upp min del av arbetet.

Myset hade bara haft en halvdag på fritids vilket är skönt för henne.
Jag drog upp till undantaget efter avslutat jobb och jag bjöds där på en kopp kaffe.
Blommor, blommor och blommor. Ja jag älska verkligen tiden innan midsommar, tiden då man kan plocka blombuketter varje dag om så önskas. Vi önskade det. Så en stor bamsebukett plockades och sen drog vi hem.

Ett infall och lite måste ha stod på listan och en kvällstur till IKEA följde.
Fredgasmiddagen i form av köttbullar, inget lyx precis men det blev en ganska kul middag i alla fall.
Vi fick tag i pryttlarna vi behövde och det gick snabbt. Jag gillar att strosa runt i affären och bara vara. Mollie hade checkat in på lekstället Småland och hon var väldigt nöjd med det.

Hem och chill i soffan en stund sen var det bingen som väntade lilla fröken Vilhelmsson. Jag klappade ihop bredvid henne ännu en gång. Lite ur form är jag nog helt klart.
Nattning tidigt även för mej i ett försök att få bukt på huvudvärken som håller ett stadigt tag om mej. Bläää.

Löpningen uteblir med huvudproblemet men jag tror att jag snart är på banan igen, jag hoppas det i alla fall, men samtidigt vet jag vikten av att lyssna på kroppen och låta den vila om den kräver det och det verkar den som att den gör just nu. Kräver vila alltså ;)

Den lilla buketten ja ;)

Jockarp.

Bad och golf...

Redo för bad ;)

Frustrerad tog jag mej an mördabacken halv sex på morgonen. Jag avskyr att vänta, längta och sakna.
Jag drog upp i full fart och det hjälper en aning att ösa på och låta benen få ett tufft pass när hjärtat saknar.
Jag har löst många problem under årens lopp med hjälp av mina Asics ;)

Jag började arbetet och jag hade mycket på spisen, tester och försök blandades med problemlösningar. Tiden gick sjukt snabbt och vid middag begav jag mej hem för att ta hand om mitt mys.
Det var sammanslagning på fritids och jag ville inte att hon skulle byta förskola och personal för en dag, det är inte rättvist. Så hon var med mormor på förmiddagen och med mej på eftermiddagen. Grymt vad vi är lösningsbenägna.

Solen vräkte ner och det passade utmärkt att ta en tur till badet. Vi valde poolområdet med rutschkana. Myset åkte hej vilt och jag drack kaffe.
Hon älskar det.
Jag fick slutligen dra upp henne för att köra hem och laga mat. Hon ville ha trerätters så det blev det, om än lite märkliga rätter ;)

Och så var äntligen längtan, saknaden och väntan över. Jag mötte en vacker kvinna, med glödheta ögon och ett blixtrande leende. Och jag kunde inte heller sluta le. Hela jag fick ro i ögonblicket vi sågs. Vi kramades och det var världsklass. Perfektion, fulländat, fullkomligt. Mitt liv var totalt.

Vi åt middag och efter det blev det en runda minigolf. Mollie trodde att hon vann och ibland får man helt enkelt låta bli att bråka om meningslösa saker, men det är svårt när man har en vinnarskalle.
Förloraren fick bjuda på glass på glassbåten. Det var mycket folk i stan vilket är trevligt, vi åt vår glass sittandes på en bänk utmed havet. Några ankor spatserade förbi och vi diskuterade färgerna på fjädrarna.

Det drogs igång en målarcirkel när vi kom hem, det levererades massvis med teckningar, inte från mej dock, jag var ur form. Tjock i halsen och huvudvärk. Humf.
Även nattningen av mys blev jag bortprioriterad ifrån. Jag såg det som bra men visst jag gillar dom stunderna tillsammans med min dotter, men jag får nog allt lära mej att dela lite på henne ;)

Jockarp.

Alkohol problem....

Årets skörd....

Uppstigning, tandborstning, löpning. Perfekt start på dagen. Jag var pigg och var sugen på långtur men nä det får finnas gränser på njutningar i arla morgon. Jag har ett jobba att sköta och det sköter jag med bravur just nu. Jag håller på att diska undan allt inför min kommande långledighet. Det börjar dra ihop sej, först stundar en Midsommar på okänd ort vidare resor, pride, bus, mys och chill. Ja det finns helt enkelt inte plats för arbete i mitt liv ;) Det ska bli så sjukt skönt att bara vara ett tag.

Jag hade i alla fall en vansinnigt rolig dag på jobbet, jag har extremt lätt till skratt just nu och det tar jag vara på.
Gällande känslor så var jag med om en ny erfarenhet för ett par dagar sen. En känsla jag aldrig upplevt innan. Det var ett känslomässigt kaos. Ena delen av mej ville gråta för att få utlopp för alla känslor, för allt fint, den andra delen av mej ville skratta. Det blev en konflikt i mitt inre och jag kunde inte reda ut det just där och då. Jag älskar nya upplevelser men detta var ett förvirrat tillstånd.
Så ja just nu är jag glad över att det är skrattet som tagit överhand, jag är bra på det. Att skratta alltså ;)

Myset hämtades upp på fritids av mormor redan runt middag, skönt för henne. Jag passade på att veckohandla efter jobbet, trist att göra det ensam men jag bet ihop.
Desto roligare var det när jag gick in i affären med den gröna skylten för att köpa vin.
När en person som är absolutist går in där för att köpa vin kan det sluta hur som helst. Och det gjorde det med. Jag har aldrig druckit vin och begriper således inte ett smack om det.
Jag visste att det skulle vara vitt och rose men det skulle vara ett ljust rosevin, humf. Ok jag gick på färgen och på priset, det billigaste skitet lät jag stå. Jag tänker att det är bättre kvalité om priset är högre (så är det kanske inte, vad vet jag)
Jag är medveten om att okunskap kostar och det kan jag skriva under på. Jag spatserade ut med två påsar med sju flaskor vin. Ja jag flinade åt det när jag gick därifrån. Ur lådan så det smäller om det. Dåre.

Jag körde hem och vi grillade korv, denna underskattade rätt. Det smakade utsökt i sommarvärmen.
Myset ville gå en hundpromenad så jag blev ensam kvar hemma. Ovant, full fart på stereon, gahhh vad jag gillar det.

När hon kom hem igen satte vi oss ner i soffan och tittade på alla hennes saker från det första skolåret. Mycket hade jag sett innan men en del saker var nya för mej. Hon var så stolt och hon visade och berättade för mej. Det är stunder jag älskar, stunder när hon för och jag följer.
En bra kväll helt enkelt.

Humf, hur tänkte jag här ;)

Jockarp.

Sommarlov......

Redo....

Morgonfritids och det gick väldigt smidigt, vi spelade hög musik i bilen och vi sjöng med för fulla muggar. Vilken kanon start på dagen. Vi kramades och sa att vi älskade varandra, en puss på kinden och hej då.
Jag skötte mitt jobb och det gick bra, jag hade ett grymt flow.

Jag begav mej hem tidigt, jag hade mycket som skulle fixas med. Det nalkades skolavslutning och det var mysets första och det var en viktig del i vårt liv, det skulle helst bli perfekt.
Och det blev det.
Vi snyggade till oss, Mollie hade fått en tjusig klänning av mormor och den skulle på, hon hade lite trubbel med byxvalet och lite tårar fälldes på grund av det. Stormen reds ut och vi hittade ett par brallor som satt som en smäck på henne och dom passade utmärkt i färg. Tack gode gud för det ;)

Vi begav oss till kyrkan och den blev helt sprängfylld, jag tror aldrig att det varit så mycket folk i kyrkan någonsin. Och sötast var självklart min lilla dotter. Hon stod längst fram i ledet med den svenska flaggan i handen. Jag höll tårarna inne men det var på gränsen, jag var så stolt över att se henne så fin tillsammans med sina klasskamrater, lycklig intågande med fanan i handen. Tänk vad bra det blev trots allt. Min dotter är godhjärtad, rar och en god kamrat.
Ja en klapp på axeln på mej helt klart. Jag är stolt över vad jag åstadkommit med mitt liv och med min dotter.
Jag mindes även mina egna skolavslutningar som barn, dom passerade förbi på min näthinna i all hast, de var lyckliga minnen. Jag hoppas att Mollie också kommer minnas dagen med glädje.

Dom sjöng några sånger och några barn läste några somriga rader, att det lät som en robot som pratade gjorde det hela något komiskt och jag kunde omöjligt låta bli att flina där lite i kyrkbänken. Men samtidigt tyckte jag självklart att kidsen var enormt modiga som faktiskt ställde sej rakt upp och ner och pratade om doften av hö och randiga kattungar. Fint.

Vi lämnade kyrkan och gick på restaurang på tu man hand. Det är sällan vi går själva men det var faktiskt ganska mysigt, vi satt och småpratade lite om skolan, maten och om sommarlovet. Bara myset och jag. Till efterrätt blev det en glass för lilla fröken, jag lät bli.

Vi drog hem till byn och det såg stelt ut i vardagsrummet, nepp det dög inte, jag frågade Mollie om det inte var dags för lite blomsterplock. Hon var på bums. Vi tog lupiner även denna gång, vi passar på så länge dom är fina. Vi stötte på en dunderstor snok, vilken vi utforskade på lite närmare håll. Jag har lärt mej att inte skrämmas av det djuret nu på gamla dar.(så har det inte alltid varit) Jag klarar hantera den rädslan och jag är stolt över det.
Mollie bryr sej inte om ormar vilket jag tycker är bra. Fobier är igen vidare last att bära på. Tungt och onödigt liksom.

Myset nattades och jag tog tag i tvätten, nu är korgen tom, go känsla, men nu börjar vi  om ;)

Så här firar vi sommarlovet....

Jockarp.

Saknad och distraktion.....

Får man ha en älg på Maxi? Enligt Myset får man det ;)

Löpning halv sex, god morgon. Det var behövligt för sinnet. Jag behövde en distraktion för att orka med dagen. Jag var rädd för att saknaden skulle sätta klorna i mej och kväva mej.

Kroppen var fin, Jag trodde jag skulle vara lite stel efter dom 27 km som avverkats dagen innan men icke sa Nicke, jag var fräsch. Det hade regnat och det såg kallt ut så jag hade klätt på mej långa brallor och löparjacka.
Jag sa till mej själv när svetten sprutade ur mej: Skärp dej Leonora det är ju sommar och du klär dej som mitt i vintern, inte konstigt att kroppen blir överhettad. Din dåre.
Dusch och kaffe på det, en bra måndags morgon, men väldigt varm.

Lite jobb, med betoning på lite. Jag gick hem i vettig tid för att jag kunde det. Jag hämtade upp mitt mys på skolan och vi drog till affären, vi var sugna på att ge bort lite blommor till en vän.
Förhandling i affären skedde. Mollie var inne på en kaktus men jag tyckte det var lite väl rivit att ge bort, jag kände mej mjuk och ville ge bort något i lugna färger. Men nä en kompromiss skedde bland blommor och blad.
Kaktusen förhandlades bort och så även mina mjuka blommor med dämpade färger. Det blev en blå och gul bukett i skarpa färger. Jag var nöjd och Mollie var nöjd. Det kändes fint att vi möttes på halva vägen och lyckades komma överens. Så jobbar vi (ibland)

Stora kramen följde när vi kom innanför dörren hos min vän. Så underbart att ses. Vi bjöds på middag och efter det blev det kaffe och en favoritkaka. Mums.
Samtalen var många och skiftningarna var stora, vi blandade hej vilt, tårar och skratt. Vissa människor är bara så perfekta att vara med. Så mycket kärlek och värme. Jag är lyckligt lottad jag.
Jag har få vänner men dom är väldigt speciella, precis som jag ;)

Mollie fick en paket, i paketet fanns en klänningen en kofta och en rosa hatt. Så himla fint. Allt utom hatten var för litet för mej men den provade jag och Mollie tycket att jag var ursnygg i den och jag är villig att hålla med henne om det.

Vi drog hem fyllda av energi och glädje. Klockan visade redan på läggdags när vi kom hem. Det hade varit en fin dag trots att en saknad överskuggat hela min dag. Den var knappt hanterbart vissa delar av dagen men på något märkligt sätt så blev det kväll och på något märkligt sätt så hade jag överlevt. Jag är stark.

Allt klär en skönhet ;)

Jockarp.

Självmedicinering......

Tummen upp på den ;)

Sovmorgon till halv nio, jo jag tackar ja. Men sen var det minsann slut på friden. Någon slags gummiband i olika färger som man sätter ihop och som sen bildar armband och halsband har det snöats in på alldeles. Klök jag avskyr pyssel men Mollie älskar det.

Jag valde istället disk och tvätt och en kopp kaffe. Vi tog en brunch med makaroner och grillad korv, det var bra.
Jag var lite nere och det av anledningen saknad. Jag ogillar att ha något som sen försvinner. Även om det bara är en kort tid så stör det mej.
Självmedicinering följde. I löparskorna och berget låg där grönt och skönt endast för mej. Jag kände mej ovan dom första kilometrarna men när mördabacken besegrats första gången var jag i form och stark som vanligt.
Jag sprang in på små stigar där jag fick koncentrera mej på att lyfta fötterna, tänka, andas och bara vara. Ja njöt.
Efter 27 km och två vändor i mördabacken stod jag avskalad och tömd på allt vad bitterhet över saknaden heter. Jag var åter i balans. Att jag även fick ett samtal som tryggade mej ännu mer i min livssituation gjorde att jag kände ro. Och det är viktigt.

Ett infall om pizza, japp, alla var sugna så undantaget bjöds på mat och Mollie levererade stort. Hon välte i sej hela pizza själv, helt otroligt. Vi tog en slät kopp kaffe på maten men Myset tog en glass. Hon hade alltså mer att ge gällande födointaget.

Vi drog hem och badkaret väntade unga fröken Vilhelmsson. Det var minst sagt behövligt det.
Hon är grym på att skita ner sej.
Jag tog en vänta till med tvättmaskinen och dess innerhåll.
Jag kammade min dotters hårsvall och det tog ca 30 minuter att reda ut det. Hon lär aldrig bli flinitskallig i alla fall det är en sak som är helt säker.

Nattningen blev ombytt, jag var supertrött och Mollie var pigg. Hon somnade till slut och jag vaknade ;)
Jag hasade mej till tandborsten och vidare in i sängen som var nybäddade, det är verkligen lyxigt det. Så underljuvligt att krypa ner, trots att jag gjorde det ensam.

Ett nytt kuddfodral kanske ;)

Jockarp.

Rädsla....

Lycka <3

Att barn inte tänker riktigt likadant som vuxna har jag märkt innan men det märktes tydligt lördagförmiddag på simskolan. Vi skulle simma ett extrapass och det var alltså i en annan grupp än den vi vanligtvis brukar vara i.
Min dotter vägrade att gå i vattnet. Hon påstod sej vara rädd. Och det var hon säkert också. Men jag förstod det inte. Det var samma vatten, samma simlärare och samma mamma som var med. I min värld en total trygghet för min dotter. Den enda skillnaden jag såg var att det var andra barn i gruppen.
Jag kände det som ett enormt nederlag att jag inte kunde invagga min dotter i trygghet där på badet så att hon skulle övervinna sina rädslor. I stället blev jag sur och vi körde hem.
Jag har lite att jobba med helt enkelt. Men ingen är perfekt.

Vi busades lite till musik och det är verkligen förlösande för alla sinnen. Leendena blir alltid stora när det dansas. Mollie var superlycklig och det var en vacker bild jag såg av min dotter. Jag såg henne rädd och överlycklig under förmiddagen, skiftningarna är stora. Som livet.

Lite röj i form av gräsklippning. Det blev vackert väder och det höjer humöret ett par snäpp.
Dusch sen var det dags för rockfestival igen.
Årets första festivallangos trycktes ner, vi tog även en låda thaimat, bara för att vi kunde ;) En glass med hasselnötsströssen slank visst ner också.
Vi la oss i gräset och tittade på folk, hur mysigt som helst.
Några nya Convers dojor investerades. Helgen har bjudit på fyra nya par till palatsets skohylla. (dårar)

Hem igen och vi njöt på altanen av den vackra sköna sommarkvällen, det var svårt att ta in att det var så varmt och ljust men den tiden är ju nu. Lycka. Vi satt och småpratade om livet, jag lyssnade på barndomshistorier vilket var väldigt naket och vackert, jag gillar det. Det finns glada minnen men det finns även svåra minnen.
När jag låg där for tankar förbi om att jag enbart vill ge min egen dotter fina vackra minnen från sin barndom, jag vet att jag kommer att misslyckas med det. Men jag har en önskan om att det skulle bli så.

Mollie Vilhemsson var svårsomnade hon bubblade tankar och funderingar med mej. Jag vill ogärna avbryta henne i dom lägena för jag vet att det är viktigt, men när klockan närmar sej tio på kvällen då får jag be henne vara tyst.

Kvällen blev natt och nattätningen i sängen skedde ännu en gång, det får bli uppskärpning på det inom det snaraste tror jag bestämt ;)

Jockarp.

Pridefestival?

Nyköpt mössa :)

Jag är väldigt öppen med mitt liv och berättar gärna om vad som händer och sker. Därför blir jag väldigt ledsen och besviken på människor i min omgivning som tycker sej ha rätten att "dela" med sej av vad jag väljer att dela med människor jag tror om gott.

Jag har fått ett flertal samtal från tidningar den sista tiden gällande mina privata bilder på Instagram, att tidningar har fått tips och fått ta dela av min bilder. Visst att det kan tyckas vara naivt att tro människor om gott men jag vill helst göra det.
Eftersom att jag har ett stängt konto så vet jag ju att bilderna och tipsare finns i mitt flöde. Sorgligt att vara så kåt på att dela med sej av mitt liv.

Nu har det inte blivit några problem eftersom att bilderna inte går att använda i media på grund av att dom är privat. Det skulle vara kriminellt. Att även tipsaren gjort sej skyldig till olagligheter väljer jag just i detta nu att inte bry mej om.

Fredagsvällen blev mysig och vi grillade och för dagen intogs middagen ute på altanen. Underljuvligt att kunna vara ute, bara öppna upp dörren och njuta.

Efter middagen körde vi till Rockfestivalen. Mollie hade lite problem med att förstå att det inte var pridefestival. Hon tog på sej alla regnbågsband och märken hon hittade. Jag kunde inget annat än att le mot henne ;)
Det var supermysigt att bara strosa runt och titta på folk. Det är verkligen en salig blandning av människor och de är fint. Alla har ett gemensamt intresse och det är musiken. Musik förenar.
Vi stötte ihop med lite människor vi kände och det är ju inget konstigt med det.
En tjej kom fram och ursäktade sej för att hon störde (vilket hon inte gjorde) och berättade att hon läste min blogg och gjort det i många år. Hon sa många fina ord och jag har nog lite svårt att ta in att jag är en del av andra människors liv. Jag fick i alla fall fram ett tack till henne innan våra vägar skildes åt.

Vi kom hem sent så det var bums i säng för myset. Jag slumrade lite jag med men jag hämtade mej och en ny upplevelse i mitt 40-åriga liv var ett faktum.
Choklad munkar smakar utsökt när man ligger i sängen och äter dom ;)

Jockarp.

Nattätning....

Att vakna halv fyra är självklart inte helt optimalt, man blir oftast något trött :)
Det hände i alla fall mej och jag spatserade upp en timme senare och begav mej ut på berget. Jag angrep mördabacken och det var en bra idé. Starkare än någonsin sorterade jag mina känslor. Bra där!
Jag brukar bara leverera sju km på morgonlöpningen men för dagen slog jag till med lite över milen. Jag hann även plocka med mej lite underbara blommor innan jag åter var hemma i palatset. Hur fint är inte det då?

Jobb och det gick fint, jag hade lite utbildning att pyssla med och till det en tillhörande instruktion som inte fanns. Mer jobb alltså.
Det hände en sak på hemmaplan vilket gjorde att jag körde hem en runda. Ett kallat krismöte ;)
Att reda ut saker är det bästa jag vet, eller ja, det bästa är väl egentligen om det inte händer så mycket som kräver utredning. Hur som helst så löstes knuten upp och känslorna var bra.

Arbetsdagen slutade något tidigare än planerat men just nu när det är Rockfestival i knutarna är det som hela samhället tar en paus. Snålt med kollegor på kneget alltså.
Myset hämtades upp och trotset var ett faktum, jag blir tokig på dumheter och dumheter bjöd hon på. Hon brukar vara följsam men för dagen hade lilla fröken helt klart vaknat upp på helt fel sida av sängen.
Beteendet bröts som väl var och vi fick en fin kväll.

Min icke kaffedrickande vän med son kom och tacomyset var ett faktum. Efter maten blev det häng på altanen och en fotbollsmatch. Det är sommarkvällar det. Jag ser fram emot en hela massa såna kvällar.

Vid nattningen av myset klappade jag ihop totalt. Somnade som en gris i min dotters säng. När jag vaknade upp låg hon lugnt i min famn och sov, jag låg kvar en stund och lyssnade på hennes andetag. En lycka spred sej i hela min kropp och jag var så enormt tacksam.

Natten blev sen och det slogs även till med lite nattätning i sängen, sjukt mysigt ;)

Köksarbete....

Jockarp.

Samma regn...

Leverans av en stor tavla :)

Jag vaknade upp på natten av att det spöregnade ute och det första jag tänkte var:
Fan! jag har tvätt ute på strecket.
Men jag lugnade mej och i stället njöt jag av att faktiskt ligga i samma säng och lyssna på samma regn med en annan människa. Det är en stor lycka för mej. Det var kärlek.

Morgonlöpning och det var vissa problem att ta sej från sängen, vaken och pigg var jag men likväl var det annat som lockade och drog i mej.
Ut kom jag något sen men det gjorde inget jag var så otroligt stark. Lätta ben, lungorna skötte sej exemplariskt och hjärtat pumpade i symbios. Jag var fri och med den känslan gick det ruskigt fort. Regnet öste ner på mej hela rundan men i min värld lyste solen från klarblå himmel. Lättlevt.

Jag fick ta tag i lite arbetet, det var ett tag sen, ovant men kul. Jag längtade stora dela av dagen till att komma hem, det är bra att längta (ibland)
Hem kom jag och jag möttes av ett par bruna vackra ögon och ett leende, det är något jag helt klart kan vänja mej vid.

Mollie hade hängt med en kompis hem från skolan och hon skulle hämtas upp. Vi hade lite problem med att hitta henne bland ett virrevarr med lägenheter. Jag är glad att jag inte bor så.
Middag lagades och åts. Myset och jag åt själva och det kändes i hjärtat att något saknades.
Jag tog ett litet röj i palatset medan lilla fröken kollad på något program på datorn.

Nattning utan bokläsning, det gillar jag inte, vi får ta och skärpa oss lite med det. Läsning är viktigt och det ger ro.

Lite häng i soffan innan läggdags och det blev intressanta, svåra och känsliga samtal. Lite som livet är faktiskt.

Trivdes fint med ny håruppsättning ;)

Jockarp.

Perfektion....

Hehe, sångfågel, njaaaa...

Så stor vänskap. Vilken resa.

Nu är jag tillbaka i verkligheten igen. Detta har varit en vecka när jag befunnit mej i en bubbla av känslor och händelser. Bra händelser och bra känslor men det är stort.

Jag har befunnit mej uppåt i landet och jag älskar verkligen att köra bil, att göra det med en annan person vid min sida gör det hela än mer underljuvligt. En bilfärd kan vara så mycket mer än bara att ta sej från A-B.

Jag har även åkt bil och det i en bil där det stod Idol 2017 på sidan, jag kände mej som en rockstjärna när jag hoppade ur bilen och folk vrålglodde på mej ;)
Det har filmats och det har fotats, det har stöts och blöts vad som ska ske.
Jag har skrattat hysteriskt, jag har kramats, jag har sett tårar rinna ut med kinder för min skull och jag har kysst en vacker kvinna. Känslan av perfektion, fulländat, fullkomligt. Jag är där och jag är den lyckligaste kvinnan på jorden just nu.
Jag har mått så otroligt bra känslomässigt, jag kan inte minnas att jag någonsin känt som jag gör. Det verkar som att vid 40-års ålder är det min tur och det känns mer än rättvist :)

Stolt..

Mollie har avverkat tre springlopp, hon gå minsann i sin mors fotsteg. Hon har fått två medaljer och lyckan var självklart stor. Första loppet vurpade hon i men dom andra två låg hon bra till. I framkant alltså.
Vi har provat på fotbollsträning och vi har varit på simskolan. Vi har grillat vid sjön, vi har roadtrippat på Österlen, ja kapaciteten är enormt stor.
Mollie har varit inneboende på undantaget i några dagar, det var längesen och hon tycker att det är så perfekt. Hon busar med kamphundarna och mormor och morfar har full närvaro med henne. Hon är lyckligt lottad min lilla dotter.

Det har redan skett stora förändringar i mitt liv och jag vet att med den personen som kom in i mitt liv med ett brak så kommer inget att bli sej likt igen och jag bara ler.
Jag har alltid haft ett behov av att flytta framtiden bakåt. Att se till att jag är förberedd på vad som ska komma men nja just i detta väljer jag att leva i nuet och lita på att det är det som är meningen.
Jag har sett på sista tiden att livet kan svänga otroligt åt alla håll och att hur mycket jag än förberett och simulerat händelser för mej själv så har det inte blivit på något av dom sätten. Och ja, jag älskar det.
Jag har hittat rätt. Jag har kommit hem.

Mina <3

Österlen har aldrig varit vackrare....

Jockarp.

Fångad och fri....

Paketinslagaren....

Humf. Berget väntade mej. Jag drog loss en tur innan arbetet och nu har jag snart jobbat ihop till en dags vila. Inte än men snart. Inget behov just nu av vila men jag vet att det kommer. Dagarna kommer fyllas med annat.

Lite jobb men det skavde jag hade inte helt ro, jag var inte helt lugn. Jag visste inte vilka vägar som skulle stakas ut för mej. Om det var påverkningsbart eller ej. Jag gick i väntans tider. Samtidigt mådde jag så otroligt bra. Ännu en gång har jag varit ärlig mot andra och mot mej själv. Jag älskar den sidan hos mej själv. Att låta känslorna tala det är en bra egenskap, det blir lättar att leva med sej själv då.

Jag samtalade med en underljuvlig kvinna några gånger på dagen och det fick mej att må bra, jag glömde tid och rum. Jag var fångade av skönheten. Det vackra tog överhand och överskuggade allt annat i min värld. Det är bra.

Samtalet jag väntade kom och det var så förlösande och friande. Att än en gång segrar ärligheten, än en gång blir det som det blir och än en gång verkar det bli så otroligt bra.
Jag kände mej fångad och jag kände mej så otroligt fri i det ögonblicket.

Det finns människor som jag kommer att vara evigt tacksamma hela livet och det är människor som trott på mej, stått upp för mej och faktiskt låtit mej gå. Att människor satt sitt eget ego åt sidan. Det har bevisats att pengar inte är allt och det är jag så otroligt stolt över. Jag ser tacksamt på det jag fått vara med om och dom fantastiska människor som funnits/finns i mitt liv. Jag är stolt över att varit en del av det. Tack. Men nu ska jag vidare in i framtiden.

Myset Vilhelmsson skulle på ett fotbollskalas så dit körde vi. Det var trevligt men hon var så vansinnigt blyg, det var ovanligt men sött.
Vi kickade lite boll ihop och hon släppte garden lite i taget. Jag lät henne vara, hon behövde mjukas upp.
30 minuter senare var hon med i matchen och hon ville ha mer. Hon frågade mej om hon kunde få börja spela boll. Självklart var mitt svar.
Det bjöds på korv och dom där barnaktiviteterna är verkligen toppen.

Hem och vad passade bättre än att fylla palatset med lite nya blommor, jag älskar sommaren, att kunna ta sej ut och bara plocka en vacker bukett blommor att sätta på bordet det är lyx det.
Syrener för dagen och dom doftade himmelskt.
Jag satte en bukett i sovrummet, det kändes fint, det kändes hemtrevligt, det kändes helt rätt :)

Jockarp.

Citron och idyll...

En väldigt blandad helg är till ända. Träning så klart några mil på berget vilket alltid är välkommet.
Toppar och dalar känslomässigt, inget konstigt i det. Det händer väldigt mycket på den fronten just nu och mer kommer det med all sannolikhet att bli. Jag funderar mycket på det där så kallade klicket. Det är spännande att det faktiskt finns människor som upplever det. Det där när allt klaffar till hundra procent med en annan människa. Kungen och Silvia har klickat och jag har gjort det ;) Jag gillar klick.

Mollie har blivit erbjuden havet eller poolområdet hela helgen men hon har tackat nej. Konstigt. Jag frågade om hon var sugen på en roadtripp och det var hon på på direkten. Vi drog till Malmö och jag var fortfarande på jakt efter en klänning, jag lärde mej mycket om just det plagget, det är krångligt helt enkelt. Mollie fick hjälpa mej en hel del och vi flinade i provhytten.
Vi gick bom på klänning inköp även den dagen men lite snygga brallor fick vi med oss hem och vi hade en mysig dag bara hon och jag.
Och gällande dejten jag ska gå på så får det väl gå utan klänning om jag inte lyckas hitta något jag gillar. Det viktigaste är ju ändå att jag känner mej som mej själv. Och att jag är på plats för själva träffen ;)

Det putsades till lite runt palatsets husknutar. Det såg bedrövligt ut. Gräset växte meterhögt. Men nu så är det vackert så det förslår. Blodvite på fingrarna uppstod med det får man ta.

Att tiden på året är inne när man bara kan gå rakt ut är ju underbart. Inga funderingar på kläder eller skor. Jag är lite känslig om fötterna i början av säsongen men nu är det skolöst i största möjliga mån som gäller, det är en frihetskänsla för mej det där.

Ja och så har det ju varit mors dag och Mollie Vilhelmsson är en person som verkligen älskar att ge. Att sakerna hon ger bort ibland är lite småkonstiga gör mej inte så mycket. Hon förklarar gärna hur hon tänkt och det är intressant. Hon hade delat en pärlplatta som liknade en citron i två delar och det hade hon en väldig utläggning om. Tio minuter senare fattade jag ändå inte vad som var själva grejen med den men jag log, kramade och tackade henne för den fantastiskt fina halva citronpärlplattan ;)

Vi käkade middag ihop med mina föräldrar och kaffe på det i trädgården. Jag tittade upp på berget och sa högt. Det är en idyll det här.
Min mor muttrade lite och sa, ja det är det men en del begriper inte det.
Nä så är det kanske men så länge jag kan njuta av det så bryr jag mej inte om att det finns folk som inte känner så som jag gör. Jag kan ha min idyll för mej själv det går bra det med.

Jockarp.

Mitt innersta....

Löpning kan vara så mycket mer än rörelse, jag har lärt mej det.

Jag brukar vakna glad, jag brukar försöka se varje ny morgon som en gåva. Men för den sakens skull så har jag emellanåt vaknat upp med en sur smak av ångest, det ogillar jag skarpt. Det känslan är just nu som bortblåst och jag är glad över att jag kan se tacksamt på det. Att jag minns när jag inte alltid mår bra.

Lördag morgon och jag klev upp tidigt. Jag var lycklig men något gnagde.
Jag behövde springa så springa gjorde jag.
Urkraften från Jockarp dundrade upp på berget. Likt en val som öppnar käftarna för att fånga plankton öppnade jag upp mitt hjärta, inte fullt ut, jag ville känna, jag ville inte släppa ut, jag ville ta in.

Orsaken till det som gnagde och stack mej lite i hjärtats kant hittade jag snabbt. Det stavas besvikelse. Jag älskar när jag hittar rotorsaken till mina känslor. Jag vill inte göra människor besvikna, jag vill stå vid mitt ord och jag vill tillfredsställa. Jag hittade inte ut, jag hittade ingen lösning just där och då. Men innerst inne vet jag att den finns där, men var?

Istället ökade jag på steget, jag pressade min kropp för att få lugn, det hjälpte, jag älskar att jag känner mej själv så väl.
Jag pumpade på och jag kände ett lugn, portarna till mitt innersta öppnades upp mer och mer för varje steg jag tog.
Allt doftade mer, doften av daggvåta liljekonvaljer blandades med doft från hudkex. Jag höll på att slå i backen av de krafter som mötte mina sinnen.
Solens strålar träffade min kropp, där den var otäckt från kläder brände det till.
Det blixtrade för ögonen på mej.
Musiken i mina öron var vackrare än någonsin.
Vattnet vid sjön smakade mer och jag njöt av att ta in dom kalla friska dropparna.
Jag ogillar starkt nyansen av grått men till och med dom gråa stenarna på marken var vackra. Jag log åt min tanke på att jag börjat gilla grått.
Jag kände vinden smeka mina fingertoppar och när min tanke mötte känslan var det som om jag smekte naken hud.

Jag hade Lisa Ekhdals låt om bara du i öronen när jag sprang upp i den blommande kastanjeallén mot mitt hem, jag såg min dotter i sommarklänning och sandaler, hennes bruna ögon och hennes leende, jag kände att mitt hjärta var vidöppet.
I det läget hade jag allt, inte just där fysiskt, men i mitt hjärta.

All världens bekymmer skulle i det läget kunna lagts på mina axlar och jag skulle burit dom.
Jag var helt ren, inga tvivel. Bara ren skär kärlek.
Om bara du. Allt för dej....

Jockarp.

En låda jag behöver......

Dagen började som många andra dagar, med en löptur. Jag angrep min älskade mördabacke. Lätta kläder lätta steg. Pigg helt enkelt.
Jag kände mycket och förväntningarna på dagen var stora.

Jag lämnade Jockarp och körde till bruket för lite arbete. Det var helt folktomt, många som tagit bonnpermis. Så jobbar inte riktigt jag.

När man har förväntningar på ett möte och allt stämmer till 100% då är det verkligen busenkelt att leva. Det skedde igår. Mer om det kan jag inte berätta i detta nu men det var världsklass på det mötet. Det är möjligt att jag i framtiden kommer berätta vad det för underljuvligt som skedde, för jag kommer aldrig, aldrig nånsin kunna glömma det, så fantastiskt var det;)

Mollie Vilhelmsson hade en dag ledig från skolan och hon och mormor hade minsann gått all in. Först lekplatsen i Kristianstad och vidare till deras favoaffär Polan&Pyret. Efter det drog dom en pizza.
Hur bra liv har inte dom två då?
På eftermiddagen hängde hon med morfar och dom hade chillat vid tv en stund till scobydoo. Det var nog klokt att hålla sej inne några timmar för att minimerar risken för brännskador av Solen. Jordgubbar hade dom gluffsat i sej det är bra

Eftersom jag tagit upp mat ur frysen så var det bara att parkera sej vid spisen när jag kom hem från min lilla utfärd. Jag var inte det minsta road faktiskt men i bland är det bara att bita ihop.
Ett telefonsamtal som intresserade mej fick det till att bli kaos i köket. Det rök och jag tror inte det var långt i från brand. Vad är det som händer egentligen. Jag som brukar ha sån koll. Kan det ha att göra med det där programmet bonde söker fru måntro ;)

Lite fredagsmys med min dotter. Hon tog chips och jag tog choklad. Supermysigt att hålla om henne lite i soffans hörn innan det åter var dags att inta lopplådan.

Den 26 maj var en enastående bra dag. Som givetvis åker ner i en smäll i den enda lådan jag behöver. Braigalådan.

Nu väntar roadtripp med min dotter. Klänning ska införskaffas.....

Jockarp.

Svårköpt....

Dansande myset...

06:00 upp på berget och jag var långt i från ensam. En hög med hjortar passerade mej lite uppskrämt. Dom är vackra men skygga.
Några som dock inte var skygga var två harar som funnit varandra och tycke hade uppstått. Jag kom mitt i deras kärleksstund men dom brydde sej inte ett dugg. Jag log och tankarna tog självklart spinn i mitt huvud.
Det är ju precis så det ska vara. Att känna så starkt för någon så att hela världen lämnas utanför.
Jag längtar till jag har en kvinna så nära mej. Att jag är i bubblan som inget utanför kan nå in i. Jag tror på att det snart kommer att ske. Och jag är helt övertygad om att jag inte kommer tänka ett dugg på dom där två hararna när jag är i det läget ;)
Det var ännu ett löppass som jag kände en enorm styrka i. 24 km men jag hade hur mycket som helst till att ge. Men jag behövde ge tid till min dotter. Vi kommer vara i från varandra några dagar nu i sommar och vi är inte vana vi det. Så min tid med henne är dyrbar och min tid är svårköpt för andra som vill ha mej.

Mollie ville dansa. Så dans blev det.
- Jag tar stora småkliv mamma.
- Haha ja det gör du hjärtat.
Jag älskar hennes formuleringar och jag älskar när hon blandar stort och smått. Hon var sjövild till musiken och jag bara njöt.

Min icke kaffedrickande vän med son kom och vi hade lite uppdrag. Vi skulle köpa blommor och presenter för att ge bort på kalas. Vi drog till Mjällby kött och video. Det var trevligt. Betydligt trevligare att handla när man är flera. Vi fyllde hela vagnen. Jag kunde inte låta bli att köpa lite uteleksaker, mjuktennis och badminton, här ska ösas på i sommar.
Jag sneglade på ett kubbspel med men det är verkligen klökvarning på det spelet. Sist jag spelade det eldade vi upp kubbarn i grillen på natten, så mycket gillar jag det ;)
En mjukglass och lite inköp av mat. Vi stötte ihop med en kompis till myset och hon följde med oss hem för lek, hem och lunch lagades. Vidare blev det altanhäng hela eftermiddagen.
Mysets kompis blev kvar länge så lite mat i magen och lite närhet i soffan innan det var dags att gå till sängs.

Det var en bra dag och bättre ska det bli;)

Roligare än såhär blir det väl knappast att handla..

Jockarp.

Blomsterflickan....

Mitt sommarmys....

Vaknade åter långt innan min tänkta tid. Så var det med det, att sova till klockan ringde. Fullt med tankar i huvudet som var tvunget att få komma ut och ut kom dom, i alla fall några av tankarna ;)

För dagen valde jag småbyxor, det hade regnat på natten så det var friskt, men nu fick det vara bra med lång tights. Jag var så otroligt pigg i kroppen, jag behöver ett långpass nu och tömma mej på energi.
Jag tog mördabacken och hon gav mej absolut inget motstånd alls. Jag noterade inte ens att jag sprungit upp förrän jag mötte på en gäng vildgrisar. Då konstaterade jag att jag var upp på krönet. Jag ogillar dom där grisarna skrapt, dom är opålitliga. Men denna gången gick mötet bra.
Ner gick det i en hastighet som var bra mycket högre än vad som är normalt för mej. Jag behövde sträcka ut dom små fibrerna i min kropp och jag skrattade högt när jag kände att jag var helt ostoppbar. Jag bara tuffade på och jag älskar känslan.

Lite jobb på dagen och det gick bättre, jag hade en hel del att pyssla med. Det var fint väder så jag höll mej rörande ute all tid som inte bestod av möte.
Sista mötet hölls vid kaffebordet och fikabrödet bestod av sockerbulle och biskvier, ingen hejd på festandet alltså ;)

Hehe...ta i då..

Hem och myset hämtades, vi drog i väg bums för att plocka blommor. Jag har funderat på det i flera dagar men inte kommit till skott. Men nu så. Syrener klipptes och Mollie fick lite motstånd, det var bra för henne. Hon är så kaxig jämt med sekatören. Jag log åt henne och självklart kom jag till undsättning när hon bad mej.
Det doftar just nu underljuvligt i palatsets vardagsrum av dom nyplockade blommorna.

Bilen sanerades, det såg verkligen inget vidare ut, varken inne eller ute. Inne funderade jag på varför det var skoavtryck på handskfacket. Varför, jag undrar varför måste man när man är sex år sätta upp fötterna på inredningen? Vad är det som gör det? Men det är väl inte meningen att man ska begripa allt.

Vi lagade middag ihop och det är alltid trevligt. När jag la förslag om lite onsdagsmys i soffan efter middagen fick jag till och med hjälp med disken, helt frivilligt. Sånt gillar jag skarpt. Jag rustar min dotter för framtiden.

Blomsterflickan ;)

Jockarp.

Morr....

Ja ha. Då var vi tillbaka i långa tightsen igen. Det var en kylig morgon jag tog en liten lätt tur på 6 km. En kompis kom cyklandes och vi växlade några ord. Hur underbart är inte det då klockan sex en vardagsmorgon. Jag gillar bykänslan där alla tjenar på varandra och gärna då också utbyter några rader socialt. Super trevligt.

Jobb stod på agendan och jag får vackert erkänna att jag levererade inte som jag borde, jag hade en bra dag men jag fick inte tummarn ur ändan att ta tag i måstena. Jag hade tankarna på andra ställen helt enkelt.
Jag var på ett par möten men nja inte heller där var jag riktigt närvarande. En cykeltur på lunchen för att lätta upp huvudet, men det gick sådär ;)

Jag har i alla fall levererat mina namn från breven till produktionsbolaget. Jag la även till att nu tänker jag inte titta i brevhögen något mer. Nu är det bra. Det kommer inte förändra något hur mycket jag än tittar där.
Egentligen skulle jag bara vilja välja ett namn. Ett namn räcker ju, bara det är det rätta namnet. Det är namnet på henne, hon, kvinnan jag ska dela resten av livet med.
Men spelreglerna ser lite annorlunda ut.

Myset blev hämtad av mormor för vidare färd till frisören. Det slog mej att min dotter klippt sej tre gånger och jag har fortfarande inte tagit tag i mitt eget hårsvall. Jag får skärpa till mej lite i det avseendet tror jag. Vill inte se ut som ett utegångsfår. Nej tack.

Jag hämtade upp Mollie och vi körde till simskolan. Det gick fint, men hon var lite småbusig, jag fick morra lite på henne och det är ovanligt i det sammanhanget.
Jag fick även morra på henne vid nattningen och det är inte heller så vanligt nu för tiden. Men igår var tydligen en riktig retdag både för henne och mej. Typiskt när dom infaller på samma dag.

Mellan morrandet så spelade vi i alla fall lite spel och målade lite teckningar. Det var en väldigt mysig stund.
Vi käkade lite mat, eller Mollie åt, jag är lite matnonchalant just nu, har ingen matlust.
För mycket tankar och känslor i omlopp tror jag.
Men jag vet även där att det inte är så stora bekymmer. Efter sista separationen åt jag inte fast föda på nio dagar. En fasta liksom. Kan kanske vara bra i bland.

Kvällen bestod av att försöka planera in helgen och en shoppingtur. Jag behöver nytt innehåll i min garderob. Siktet ställs in på Malmö denna gång frågan är bara när vi pusslat klart så vi kommer i väg. Lite morr även på det.

Lite stillhet sådär.....

Jockarp.

Tonåringen....

Jag var lite förvirrad ett tag. Vilket är upp och vilket är ner.

Att jag äntligen sover till klockan ringer på morgonen är ju fantastiskt. De beror ju med all sannolikhet på att jag inte somnar förren fram på småtimmarna. Jag börja få lite tonårsvarnor så här på gamla dar.
Ett litet löppass kan väl funka finfin till en underljuvlig soluppgång över Vesan. För dagen blev det småbyxor och kortärmat. Hur skönt är inte det då? Tänk så många månader det kommer vara så, vi är ju bara i början.

Dagen fortsatte och det var mycket känslor och grubbel i omlopp. Jag mår inte bra av stressas och pressas i saker jag inte har kontroll över. Jag känner mycket då och det skiftar så otroligt fort.
Ett samtal på luren gjorde i alla fall mitt liv betydligt behagligare. Det gick ett rus igenom min kropp och jag kände mej för en stund som den lyckligaste kvinnan på jorden. Det gjorde jag förmodligen för att jag var det med ;)

Jag hämtade upp mitt mys i skolan och vi tog en tur till ICA. Vi hade en mysig stund och Mollie skötte själva varuplockandet. Skönt.
Jag träffade på en journalist som var extremt nyfiken på hur det går för mej. Jag flinade lite åt det. Han skulle bara veta. Nej det skulle han inte, allt ska dom inte få ta del av det är en sak som är säker.

Hem till borgen och jag vet fortfarande inte vad problemet är med att jag alltid måste bära in allting på samma gång. Tre kassar mat, en datorväska, en ryggsäck, Mollies jacka och väska, nycklar och en påse med träningskläder. Pust.
Mollie bar ett gosedjur.

Mat i form av tacos, jag bara älskar det, att inte rätta in sej i Svenssonsvängen. Måndagstacos smakar banne mej mycket bättre än fredagstacos.
Jag fixade köttfärsen och lilla fröken Vilhelmsson hackade alla grönsakerna, hon är vass med kniven.

Ett hår som mer var format som en boll i nacken gjorde att jag kände att nu får det vara nog. Borste fram och sen började process utredning. Min dotter har ett fantastiskt tjockt och fin hår men det tjorvar sej så jag håller på att bli tokig. Men hon är inte håröm i alla fall vilket är ett stort plus i dessa lägen.

Sent i säng även måndag. Jag är lite småbusig nu känner jag ;)

En bil där en kreativ 6 åring åker. Humf...

Jockarp.

Springbilder....

Den senaste investeringen ;)

Ännu en natt med väldigt lite sömn, 4-5 timmar på två dygn känns verkligen inte optimalt. Jag vet dock att kroppen klarar väldigt mycket påfrestning och sömnproblemen rotar sej inte tråkigheter. Tvärtom och det gör det enklare.

Men upp på berget skulle jag i arla morgon. Känslor av glädje och känslor av rädsla bubblade i mej, jag älskar att känna men ibland vore det toppen om man kunde få ro.
Jag ser en bänk på en strand vid ett hav. Jag ligger med huvudet i min kärastes famn. Hon läser ur en bok högt för mej. Högläsning av kvinnan jag älskar och ljudet av vågornas skvalp in mot strand gör att jag finner den ro jag söker. Jag funderade på när det skulle tänkas kunna ske. När jag ligger där och lyssnar och finner ro.
Funderingar på bänk, bok och kvinna varade ungefär i 15 km.

Ro och ro. Fullt ös på Mollie och hennes kompis, dom röjde nästan hela palatset. Jag var upptagen med annat så dom härjade fritt ett tag. Det får man oftast sota för i efterhand. Men jag tog den sotningen ;)

Lakanen byttes, tvättades och torkades i sommarvinden. Jag älskar verkligen bilden av tvätt på en tvättlina. Det är sommar för mej det.
Jag tog det givetvis lugnt också, det ska man göra när det är söndag. Solstolen på altanen med en kopp kaffe i handen. Så lättlevt.

Kvällen bestod av panikkänning. Jag var skitgrisig och behövde duscha, Mollie var duschad men utan kläder. Hundarna skulle ha mat och ut och kissa. Och en halvtimme senare skulle jag befinna mej på en plats på berget för att ta lite löpbilder med en gammal klasskompis för en tidning. Telefonen ringde och det var prioriteringslistan som drog i gång i huvudet. Hur skulle jag lösa alla bitar. Jag vet att jag kan bli sur och arg när jag känner en stress över att inte ha helt grepp om vad som händer, kommer och hända. Ja jag var på morrhumör där en stund.

Jag hann med allt och var till och med på plats tidigare än min gamle vän. Bra där Leonora.
Bilderna togs i skogen och på Vesan. Det var en otroligt vacker kväll och jag såg så ruggigt bra ut. Han var mer än nöjd med mej. Tror jag ska byta jobb till modell ;)

Nattning av mys och själv kröp jag ner i en säng som var helt nybäddad. Det är vardagslyx på en helg det.

Uppstressad men på väg ;)

Jockarp.