Störst av allt är kärleken...

Vi <3

Äntligen får jag leva fritt.
Kvällens avsnitt av Bonde söker fru avslöjade min väg till kärleken och ja den var enkelt.
Kärlek ska vara enkelt.

Det som hände det var det som berättades i avsnittet, men det hände självklart mer och delar av det kommer jag att dela med mej av här på min blogg framöver. Just nu är jag inte riktigt redo och det av olika skäl.

Jag är oerhört lycklig över allt som hänt och självklart är jag räddningslöst förälskade i min stora kärlek Louise.
Att prata med en person för första gången och att samtalet varar i åtta timmar det är för mej magiskt och otroligt starkt. Allt klickade redan där och ja, jag blev kär innan jag ens hade träffat min brevskrivare och det över ett telefonsamtal.
Att ålderskillnad på oss kan tyckas stor ser jag inte som något problem, jag är helt övertygad om att våra själar föddes samtidigt.
Vi har något unik och vi kommer att bygga en stadig trygg framtid på den kärleken vi har till varandra.

Jag förstår att det finns en del besvikna människor där ute just nu. Jag vet att många skulle vilja följa min resa lite längre och visst det hade varit roligt att få visa upp mer av mej själv, min familj, min gård och min hemby. Men av respekt både för mina brevskrivare och för tittarna och även för mej själv så var beslutet väldigt enkelt. Jag kunde inte mörka det vackra i att jag funnit kärleken. Jag hade inte klarat av att fejsa mina modiga och fina brevskrivare med vetskapen om att valet redan var gjort. Min moral sätter tvärstopp för det.
Så i samråd med produktionen så bestämde vi att jag skulle ringa upp mina utvalda brevskrivare och berätta hur det låg till. Mottagandet blev blandat men jag tror att när dom alla fått lite distans på det ändå kan känna en form av glädje för vår skull, (jag hoppas att det är så i alla fall.)

Att det var en sorg för produktionen över att dom inte kunde följa mej råder det ingen tvivel om men vi var överens om att detta var den ärligaste och vackraste lösningen. Det handlar om kärlek och det ska vara vackert.
Sammanfattningen på detta är alltså att jag och produktionen hela tiden varit helt öppna och ärliga mot varandra och vi har respekterat varandra.
Och även om vägen var lite snårig på vissa ställen kom vi fram till slutet och det utan hard feelings och med mycket respekt, skratt och kärlek.

FremantleMedia, TV4 och Leonora Vilhelmsson gjorde en otrolig vacker resa tillsammans som slutade med kärlek. Och det är ju Precis vad allt detta gått ut på ;)
Så jag sänder ett stort tack till alla som på något sätt varit inblandad i min väg till där jag är idag.
Gladare, lyckligare och kärare än nånsin <3

Nu är det hon och jag och det är Nu, i framtiden och för evigt.



Min familj <3

Jockarp.

Världens barn.....

Min morgon....

Efter den super sköna helgen som fick mej att slappna av totalt och faktiskt så befann jag mej i nuet under stora delar av dygnet. Vilket är ovanligt, jag brukar planera och funderar på framtiden, logistik med Mollie, jobbet, löpning och hemmet. Ja alltid är det något som upptar min tid. Men nu var jag helt uttömd, jag var uppladdad och den känslan är fin, mycket fin.

Tanken var en nattvecka i jobbets tecken, men i stället fick jag hoppa in dagvecka och styra upp en del saker. Ett bra byte helt enkelt. Fyra dagar i stället för fyra nätter, bättre deal finns inte. Jag är en grym förhandlare i dessa lägen.
Det var roligt att åter jobba med projekt, att ha översyn på saker och se problem och finna lösningar, det är ett sjukt intressant och jag gillar att lägga några timmar med sådana uppgifter, det får mej att växa.
Gällande jobb så har jag även provat på ett annat yrke och det är så sjukt kul så att jag tror minsann att jag ska skola om mej en aning ;) Jag älskar att jag vågar se, tro och hoppas på andra saker, andra uppgifter och andra utmaningar. Livet får inte bli för statiskt, jag gillar dynamik, gärna mycket av den varan.

Förmiddagen har gått i välgörenhetens tecken, jag har haft den stora äran att få cykla 3 mil för världens barn ihop med en reporter på Radio P4 Kristianstad. Vi startade 07:15 i Sibbhult och styrde vår tandemcykel mot Bjärnum.
På vägen mötte vi fantastiska människor som gav efter deras förmåga. Vi mötte stora företag som gav tusentals kronor och vi mötte människor som gav lite mindre, men allt räknas och allt är viktigt. De ska bli superkul att få ta del av infon om hur mycket vi faktiskt trampade in.
Vi hade roliga samtal och vi sände kul radio. Jag hade det helt enkelt toppen bra där bak på cykeln.
Vi fick frukost och kaffe i Coop butik och när vi nådde vårt mål blev vi bjudna på kanelbulle och kaffe i byns fik och efter det fick vi lift hem igen.
En toppendag helt klart, underbart att kunna hjälpa.

Vilket team :)

Jockarp.

Lugn och ro......

En fantastisk helg.
Fredag avslutade jag jobbet 14:00 och begav mej hem, väskan packades och Mollie packning åkte upp till undantaget.
Vi körde söderut, en helg i vuxet sällskap, så ovanligt och så skönt.
På vägen körde vi förbi en skylt som det stod Mandelmanns trädgårdar på och självklart tog vi ett stopp och gick in i trädgården. Vi pratade en stund med ägarna och vi tog lite bilder. Gällande bilder kom det fram en herre till mej och frågade om han fick ta en bild på mej, jag flinade och sa självklart ;)
Dom tyckte det var roligt att jag var med i bönderna och att jag verkade så positiv och glad, det var roligt att få sån feedback mitt i Skåne. Vi lämnade Mandelmanns och körde inom Kivik och tog en titt på äppeltavlan. Jag älskar att man gör konst av frukt.

Vidare och vi checkade in på ett mysigt hotell som heter Karlaby kro. Det var lugnet själv precis vad jag behövde efter en vecka med massivt mediapådrag. Vi bastade och Jag sov, åt och sov igen.
Mellan sömn och mat tog vi en road tripp. Vi körde till Ales stenar och Kåseberga. Det blåste väldigt med det var bedårande vackert. Jag älskar platsen och historian.
Efter lite sanering av gympadojor som träffats av fårskit så körde vi vidare mot Smygehuk och Sveriges sydligaste udde. Vi tog en titt och sen åts det lite mat sen vände vi hemåt mot hotellet.

 

Vi gjorde små stopp på vägen, pumpafälten gjorde oss extremt sugna på att ge oss ut på fältet. Likadant när vi såg ett fält med rundbalar så blev suget så stort så vi var tvungna att ge oss ut.
Vi körde in på en liten grusväg som gick över en gammal bro. Den ledde oss fram till ett gigantiskt fält och på fältet stod en vacker stor Ek, Jag gillar ekar starkt, dom blir gamla och dom har varit med om så enormt mycket historia.

Ännu en fantastiskt avslappnande och skön kväll och natt väntade oss.
Jag vaknade upp och tittade ut genom det öppna fönstret och såg alla skiftningar i färgerna. Luften kändes hög och den bjöd på mycket syre. Det var en perfekt morgon och de var av smaken höst.

Frukost sen begav vi oss hem mot palatset och till byn. Mollie hämtades upp och vi avslutade söndagen på badhuset.
En helg av njutning.

Trädkramare...

Jockarp.

Pressträff och Kupp.....

Pressbild.....

Wow säger jag bara.
Myset och jag tog flyget till Stockholm, vi checkade in på hotellets översta våning. I kylen stod en ostbricka, tja inte mycket att klaga på där.
Vi sov, piffade till oss och stod i foajén 07:00 för färd mot gamla orangeriet. Makalös plats.
Vi gick igenom dagen med pressansvarig på TV4 och det kändes bra.
09:00 var pressen samlad och förhandsvisningen av programmet startade. En kvart senare blev jag uthämtade, det var dags för nyhetsmorgon. Det är minsann lite pirrigt med livesändningar men jag tycker att både jag och min partner skötte oss helt perfekt nu när jag sett klippet i efterhand. Roligt var det även att se Linda Lindorfs intervju när hon säger sej älska mej. Hon är speciell den tjejen alltså.

Det blev sen helt hysteriskt efter att programmen sänts och pressen släpptes lösa, det drogs i mej från alla håll, roligt självklart men vansinnigt tempo. Jag fick tusen frågor och många som skilde sej åt. Förfrågan om möjlighet till att göra ett hemma hos reportage, jag visste inte riktigt vad som förväntades av det men det får jag nog reda på i sinom tid. Jag fick förfrågan om privata bilder från mitt instagramkonto som cirkulerat några varv i pressen, bilder som dom inte kunnat använda. Frågan kom om dom fick "låna" dom.
Aldrig i livet blev mitt svar. Just nu i alla fall :)

Men jag var även stolt över att vissa tidningar la märke till min fina tröja jag bar för dagen. En tröja som står för något väldigt viktigt.
I Aftonbladet kallar dom det för kupp, själv väljer jag att kalla det en vaknauppsmäll för politikerna. Pang. För när ska bestämmarna fatta att landsbygden och människorna där behövs lika mycket som dom som bor i stan. När ska dom fatta att även landsbygden har rätt att få en liten del från pengakistan som i Sverige så vackert kallas för skatt?
När ska man kunna känna en trygghet i slippa förlösa sitt efterlängtade barn i bilen på en väg mitt ute i skogen där det ofta även saknas mobiltäckning. Vi daskar på med lite väderförhållanden med. Snö, is och blåst. Vem vill förlösa sitt barn under dom förutsättningarna? Inte jag i alla fall.

Jag var helt slut efter pressträffen. Vi satte oss gemensamt till bords för att avnjuta en god middag och det var Så skönt.
Mollie som befunnit sej på annan ort kom tillbaka och det var skönt att se vardagen och det viktiga i livet igen. Jag kände att jag fick världens största leende på mina läppar när jag såg den rena skära kärleken komma emot mej, i dubbel bemärkelse ;)

Vi avslutade träffen med kramar och det har verkligen varit en helt fantastisk resa, (och egentligen har den ju bara börjat.) jag har fått möjligheten att träffa helt fantastiska människor, både dom andra bönderna men också produktionsbolaget, TV4s personal Och Linda. Det har varit många människor involverade på resans gång, jag är enormt tacksam för att jag fått möjligheten att vara med i en sån seriös och fin produktion.
Jag fick frågan om vad det första var som jag tänkte på när jag tänkte på Bonde söker fru. Mitt svar var ordet Kärlek.
Men nu i efterhand skulle jag också kunnat valt ordet respekt. Det har nämligen varit en röd tråd genom hela produktionen vilket jag är stolt och väldigt glad över.



Så tack alla för denna fantastiska resa. Kärlek till er alla <3

                                

Jockarp.

Toppendag......

;)

Jag hasade mej upp ur sängen vid åtta, Mollie och kamphundarna sov vidare till halv nio. Hon var helt färdig efter timmarna på badhuset.
Hon vaknade upp som den prinsessa hon är, det var underljuvligt att se henne på toppenhumör, det behövde vi båda två efter föregående morgon. En dag utan konflikter, ja tack och så blev det.
Vi fick verkligen en helt magnifik dag ihop.

Vi åt frukost gemensamt efter att jag styrt upp tvätthögen och bäddat rent i sängen. Kändes bra att diska undan det redan tidigt på dagen.

Mollie blev kvar hemma och jag tog kamphundarna på en tur på berget, hon var hemma själv men det gick alldeles utmärkt, palatset stod kvar när jag kom hem igen.
Jag började med min favoritsyssla, vedkörning. Jag levererade stort och jag blev faktiskt lite trött i kroppen, det tillhör inte vanligheterna det. Men det var skönt.

Jag hämtade myset och vi gick ner på Vesan för att plocka lite potatis, det började tryta i förrådet. Hon hackade och jag la potatisen i spannarna. Hon sjön en sång för mej om små potatis. Jag smälte bums, hon är väldigt speciell.

En liten löptur innehållande intervaller blev det efter potatis åkern. Efter det dusch och en sväng in till ICA. Som för dagen firade 100 års jubileum, Mollie fick en bit tårta, jag avstod. Istället gick jag löst en aning på smågodiset. Vi har ju en flygresa framför oss och det blir ju lite festligare med en påse småsnask ;)
När vi stod i kassan kom det fram en äldre dam och la sin hand på min axel och sa.
-Lycka till med kärlekssökandet....
Jag blev helt varm och rörd, så gulligt gjort.
Jag tackade henne och gav henne mitt största leende.
Underbara människor det finns.

Hem och middag lagades. Min paradgren, helstekt kyckling potatis och sås. Mums. Vi åt groteskt men vi brydde oss inte, är det lördag så är det.
Vi harvade ridbanan med fyrhjulingen, mer ved kördes. Lite godis och musik på det, det var vår kväll det.

Nu drar vi och hälsa på kungen....Hej.

Knutte...

Jockarp.

Lösningsbenägen......

Tredje världskriget låg dallrande i luften redan när jag gick in till min dotter för att väcka henne, jag kände bums att idag var det konfliktläge. Jag bad henne ta på sej sina kläder och komma ut och äta sin frukost. Hon kom ut och satte sej till bords och där satt hon bara och glodde rakt fram. Jag bad henne att äta så hon inte skulle behöva stressa innan taxin kom. Nepp totalvägran både av mackan och mjölken. Jag morrade lite och sa att då blir det toabestyren. Nepp tvärstopp där med. Och nä jag orkade inte bry mej. Åk till skolan utan mat i magen och utan att kissa och borsta tänderna, gör det bara.
Och jag behövde en påse att andas i ;)
Ibland blir det fel helt enkelt och denna fredagsmorgon blev allt fel. Det enda ljusa i situationen var att jag visste att det kunde bara bli bättre.

Jag tog en väldigt behövlig tur med hundarna på berget, jag kunde andas igen. Så skönt. Jag hade lovat att leverera in en bil till stan och det fick jag göra ett par dagar tidigare än planerat för att kunna lösa logistiken. Bilen kördes in och jag sprang hem, jag la självklart till en liten extra sväng, bara för att jag kunde.

Vedkörning åter igen, jag jag blir lite besatt när jag väl sätter den sidan till ;)

Lösningsbenägen javisst. Vi löste problematiken med pressträffen. Det fanns fler flygbiljetter så nu får myset hänga med på en liten tur till huvudstaden. Det var inga problem med att få henne ledig från skolan och jag vet anledningen. Hon hänger med väldigt bra där.

Jag gav en intervju till en lokaltidning och det var lite småklurigt att inte säga för mycket men samtidigt berätta vad som hänt och händer. Det var ett trevligt samtal och vi sa på återhörande.
Mer media i form av en kärleksspecial i tidningen Land. Det var så roligt att se alla bönnerna samlade, snart får jag träffa dom alla igen och det ska bli superhärligt.

Mollie kom hem och vi lagade lite mat och åt, efter det väntade det en toppenmysig eftermiddag och kväll ihop med min icke kaffedrickande vän och hennes son. Vi började i badhuset och där låg vi och plaskade och filosoferade i flera timmar. Mollie åkte den stora rutchbanan i den stora bassängen och hon simmade mycket. Bra där.

När vi var lagom urlakade duschade och bastade vi en stund sen drog vi till stan och Burger King. Mollie var vrålhungrig och välte i sej 12 nuggets.
Vi kramade och sa hejdå till våra vänner sen drog myset och jag hem. Där poppades popcorn och vi myste till det rejält i soffan en stund innan nattningen.

Fredagsmys...

Jockarp

Mossa och moln.....

Tandlös....<3

Myset i taxin i vanlig ordning och jag tog en promenad på berget, den avslutades och en löptur tog vid. Jag hade varit vaken under natten och filosoferat lite på livet och dom tankarna fortsatte under min tur på berget.
Jag kände ett lyckorus när jag befann mej i ett tankesnurr så jag var bara tvungen att kasta mej på rygg bland mossan och titta på molnen när dom seglade förbi. Det gjorde mej inget att jag blev blöt på ryggen, jag var i lyckan.

Hem och vedkörningen fortsatte, jag är inne i ett skönt ös nu och jag njuter av det fysiska arbetet.
Mollie kom hem med taxin mitt under min vedlastning.
Hon sa allvarligt till mej.
- Mamma sätt dej på trappan med mej jag har en sak jag ska visa dej.
Okej sa jag lite småpirrigt inför vad som komma skulle.
Hon öppnade sin väska och tog fram ett rött kort, på kortet satt tand nummer 8. Hon har tappat två tänder denna veckan, det börjar bli dyrt för fröken tandfee ;)

Lite mat i magarna, lite fällande av tårar sen var det badhuset som gällde.
Vi hängde i badet i två timmar och vi var lagom skrynkliga när vi gick in i duschen.
I omklädningsrummet kom det fram en tjej och frågade om jag var en av årets bönder och när programmet börja. Mollie stod under fönen så hon hörde knappt mitt svar.

Jag hade samtal med TV4 på vägen hem, jag har lite och lösa ihop med dom gällande pressträffen som ska ske på måndag. Att ha barn och att ha barn själv är ibland ett evigt pusslande och logistiskt tänkande.
Jag är så fruktansvärt trött på att stå i en beroendeställning till andra människor. Ja det är faktiskt så att jag har inte kunnat klara mej själv under sju års tid. Det är inte okej. Jag är över 40 år men jag klarar mej inte själv, inte klokt egentligen.
Jag la fram ett förslag till TV och hoppas att det går att lösa. Jag har lärt mej under årens lopp att har man ett eget förslag brukar det vara enklare att lösa saker. Vi får se var det landar.

Mjölkinköp och hem till byn, lite chill i soffan ihop med kamphundarna sen var det minsann kväll för oss båda. Vi var trötta efter ännu en aktiv dag.

Massa ved ;)

Jockarp.

Mörkt och Ljust....

En händelserik dag. Taxin kom uppkörandes 07:20 Knappast att myset skulle med då. Jag fick spattsera ut och snicksnacka lite med chauffören och sa att ett missförstånd måste skett. Hon körde iväg och kom åter efter tjugo minuter, då passade det oss lite bättre. Då var mackan nere, håret och tänderna borstade. Hon var redo för skolan.

Jag tog en tur med kamphundarna på berget och det var en skön morgon, jag lyssnade på musik och tog in alla färger som nu börja komma fram. Det är en vacker skog och naturen är otroligt fin runt palatset.

Hem och i löparkläderna, en halvmarathon distans i benen, den var behövlig. Jag träffade på en dam mitt på berget som sa, Hej en kändis i skogen, Nja världskändis i byn kanske. Vi växlade några hövliga rader sen sprang jag vidare, jag älskar verkligen dessa spontana möten som sker där man minst anar det. Det är livet på landet det.

Livet skiftade från ljust till nattsvart. Vissa saker funderar jag över hur dom kan ske, hur kan människor som älskar varandra krocka så totalt och varför är det alltid så skört och sårbart när det gäller just människor man älskar. Det vore fint om man kunde rycka på axlarna, damma av sej lite och gå vidare i livet, men så är det inte.
Min lilla dotter kom hem i taxin och med sej hade hon en fläskläpp. Jag blev bedrövad över hennes olycka. Jag avskyr när jag inte kan vara hos henne när det inträffar saker som smärtar.
Det smärtade än mer på henne lite senare men den smärtan satt i hennes hjärta och det smärtat mej mer än något annat. Jag mådde illa och jag kände tårarna som brände. Hela jag var glödhet av smärta. Fy.
Jag vill inte att min dotter ska utsättas för smärta, hon är för fin, för bra och för viktig för mej. Och om igen var livet nattsvart.

Jag spelade lite spel med min prinsessa och hon blev glad, självklart vann hon men just där var det det mest oviktiga i livet. Oviktigt vem som vann i Monopol.
Det var bedårande vackert höstväder och jag ville ut. Vi tog traktorn och körde lite ved. Mollie körde och jag gasade, vi råkade köra till en vägg lite men vi bara skrattade, skratt är så förlösande och jag älskar att skratta med mitt mys.

Mörkt och ljust. Än en gång blev det kolsvart. En kram på gårdsplanen och ett hej då, det är saker jag ogillar skarpt. Isär är inte min grej jag vill vara ihop ;)
Men vissa saker styr man inte över.

Ett samtal senare och livet blev extremt ljust. Ljusast jag någonsin sett minsann. Det var total lycka och jag gillar den känslan. Jag såg inget annat än just bara ljuset och lyckan och ja, jag är så sjukt värd det...

Innan nattningen skulle vi borsta håret och Mollie höll på att grina runt när hon såg alla min tjorvor i håret. OJ mamma det ser inte bra ut var komentaren jag fick ;) och nä det är inte alltid lätt att reda ut allt som händer och sker i livet. Men så länge man har viljan och försöker så har jag hopp om mänskligheten vare sej det gäller början på ett världskrig eller tjorvor i håret på Flatan från Jockarp ;)

Jockarp.

Skoldag....

En dag med myset, ja så lyxigt har vi det. Vi kom in till skolan i samlad trupp. Första lektionen efter samlingen var stationsarbetet. Vilket betyder att man två och två löser olika uppgifter på olika stationer. Här användes det dator, padda, balans, papper, penna och suddgummi.
Det var superkul att får vara med och se hur det funkade.

Rasten blev intensiv, vi spelade fotboll, tennis. Vi var i skogen en sväng och jag fick hjälpa småkidsen med att komma upp på en kub, inte alltid lätt att vara liten :)

Efter rasten var det gympa och det var ett kul inslag. Mycket roliga övningar som handlade om sammarbete. Det är bra.
En liten tand fick lite hjälp på traven, den hängde mer utanför än innanför på en liten kille som var på fel ställe vid fel tillfälle.

Dusch och ombyte sen var det middag. Det gillade jag skarpt. Sprödbakad torsk och remuladsås, en av mina favoriter sen skolåren faktiskt. Jag lastad på rejält och Mollie tog två gånger.
Lite högläsning och en mattelektion på de sen avslutades dagen.
Tänk att jag tror att vi alla hade en fin dag i skolan, både vuxna och barn.

Hem en sväng för att mata och släppa ut kamphundarna sen var det tillbaka till skolan. Utvecklingssamtal, Inga problem med min tjej löd informationen. Jag var överlycklig när jag lämnade skolan med min lilla tös. Hon trivs som fisken i vattnet och det verkar som om alla andra trivs med henne också. En fin dag att vara mamma helt enkelt.

Ett par timmars vedkörande sen var det simskola, ingen rast och vila alltså. Simskolan gick fint även den och hem for vi och middagen lagades. Mer ved kördes sen var det minsann dusch och säng som gällde.

Jockarp.

Inspelning....

Myset vinkades av med taxin och jag styrde upp lite saker som behövdes göras. Fyrhjulingen och harven sen kördes ridbanan jämn och fin. Skopan sattes på traktorn och den lastades med ved, både för att det behövdes köras ved men även för att användas som rekvisita för inspelning av ett tv program.

Teamet kom och vi började spela in efter att kaffet intagits, vi hade toppen väder och det var det första den kära programlederskan sa när hon kom till byn.
- Är det alltid fint väder här.
Jajamen ljög jag ;)




Arbete pågår :)

Jag är helt övertygad om att alla i teamet hade en väldigt chill dag på jobbet. Vi levererade stort hela familjen. Mollie var på toppenhumör när hon kom hem med taxin från skolan och jag var väldigt lycklig över det.
Förvisso hade vi tummat på det på morgonen att vi skulle försöka stödja och hjälpa varandra, det var skönt att den tummningen höll sitt utsatta löfte.
Vips under inspelningen kom myset och la en tand på en byrå sen gick hon och hämtade lite papper. Det blödde ur munnen på henne. Det var tand nummer sju som rök där mitt under inspelningen ;)

Teamet åkte lite efter tre på eftermiddagen och det slumrades lite på soffan. Det var väldigt skönt. Mollie lekte lite med kamphundarna innan det var dags att köra på fotbollsträningen.
Där hände det något oförklarligt.
Hon ville inte vara med.
Hon bara stod och glodde, ledarna försökte locka och pocka men hon var envis som en åsna, vi bollade lite vid det ena målen men sen tyckte vi att det var dags att köra hem. Vi får ta nya tag på onsdag och se om det blir bättre då. Det är verkligen inte lätt att förstå alltid och denna gången lät jag henne va, jag frågade inte ens vad som var problemet.

Innan nattningen läste hon ut ännu en bok, hon har verkligen fått snurr på det där, koden är knäckt helt enkelt. Super och jag är så sjukt impad över henne när jag hör henne läsa.

Passade på att göra en kupp med ;)




Jockarp.



Göteborg.....

För att vi kunde, för att vi ville.
Ja har man världens bästa jobb så är det enkelt att ta lite ledigt och dra iväg i Sverige.
Myset hämtades upp på skolan och hon hade sina läxor med sej. Hon hoppade in i bilen och började lästa boken om Saga och riskolan bums. Jag bara log åt henne där hon satt och ljudade mil efter mil.
Hon är grym, boken lästes ut gång på gång, hon syntes inte tröttna.

Vi körde i tre timmar och nådde vår slut destination som för dagen var Göteborg.
Vi checkade in i en lägenhet mitt på avenyn. Kramkalas och en shoppingtur till Coop sen var middagslagningen i full gång.
En super god middag med underbart sällskap sen var det bums i lopplådan. Kvällen blev sen.

Vi hade lite att pyssla med under Lördagen. En lägenhet skulle renoveras och vi skulle hjälpa till. Golvet bröts upp och kastades ut, det målades hej vilt och mitt i det satt ett par väldigt unga fröknar och var helt otroligt duktiga.

Jag förbarmade mej över tjejerna och drog med dom ett par timmar till ett lekland, dom behövde det och det var hysteriskt kul. Svetten öste ur dom och det var underljuvligt att se deras glädje.
Det blev sent från renoverings lägenheten så vi fattade ett snabbt beslut om att äta pizza, det gick fint alla var på den idén ;)

Söndag och vi var slitna i kropparna efter allt slit med målning och golvuppbrytning. Vi bestämde oss för att ta ledigt. Liseberg lät helt klart som ett bättre alternativ.
Det åktes bergbanor och det snurrades på chokladhjul, vinst uteblev dock.

Det blev seneftermiddag och hemfärd väntade. Jag gillar det, i bilen en bra musiklista sen är det bara att njuta.
Tre timmars färd, vi hämtade upp kamphundarna vilka vi ska vakta sen var det hem bums.

Bonde teamet kom och lastade in sina kameror och ljudanläggningar, inspelningsdags alltså.

Myset hoppade i sängen med en kamphund, hon var trött efter en intensiv och härlig dag.

Ett mys på gång ;)

Jockarp.

Bilder.....

Uppstigning och matsäcken packades till lilla fröken Vilhelmsson. Det var dags för skoljoggen, hon hade sett fram emot de väldigt och jag älskar att se henne när hon är så förväntansfull. Det är så mycket liv i den lilla damen då.

Jag vinkade av henne vid taxin och önskade dom bägge i bilen en fin dag sen drog jag ut på berget. Mördabacken hej. Jag behövde det verkligen, jag hade behövt ett långpass i benen men det fanns inte utrymme för det. Jag skulle fixa lite grejer innan det var dags att dra till jobbet och dit skulle jag tidigt. Mer foto skulle tas och jag hade ett möte som var av stor vikt.

Jag hann tvätta bilen men det kändes helt klart som ett ogjort arbete, det formligen forsade ner vatten från himmelen flera gånger under dagen. Vansinnigt vad det regnat dom senaste dagarna.

Mötet på jobbet gick bra och jag fortsatte med mitt ordinarie jobb. Det var väldigt låg nivå på det mesta och det passade mej perfekt det, jag behövde verkligen en dag med bus, skratt och smågnabb.

Jag hade en mycket delikat matlåda med mej och det brukar vara höjdpunkten på dagen det. Så var även fallet denna dag. Jag avnjöt den ihop med en kollega som jag sällan jobbar med, det är bra det, lite ny input på livet.

Input ja, trailern till Bonde söker fru släpptes och jag fick till mej av kommunikatören på Tv4 att det var lämpligt om vi la upp den på våra sociala medier. Men nä jag kände faktiskt inte alls för det så jag lät bli. Lite småtrotsig så där minsann ;)

Tiden gick fort på jobbet och så vips var det dags att tvätta av sej svetten och dra hem mot byn, det var ett massivt mörker på vägen hem. Hej hösten.

Hemma i soffans hörn roade vi oss med att titta på bilderna som fotografen tog dagen innan, det blev många fina kort. Vissa håller vi för oss själva men vissa delar jag gärna med mej av. Speciellt dom fina korten på min lilla upptinade prinsessan, sockersöt såklar.

Den här lilla <3

Jockarp.

Fotograf och bad.....

Mage V S hjärna :)

Jag läste någonstans att magkänslan pratar tills man lyssnar. Jag lyssnade mycket under gårdagen och slutligen hade jag lyssnat klar. Jag kom fram till att det var en lite sabotör som gnagde i mej och den tryckte jag undan och fick bukt på.

Vad det gäller sabotörer så finns det fler sådan, vissa dolda och vissa synliga. Jag fick till mej att det fanns en halvt synlig sabotör som skickat mail till Tv4 innan det stod klart att jag var en av årets bönder. Försöket till svartmålning misslyckades vilket var skönt men det är inte utan att jag funderar över vad personen i frågan trodde sej skulle uppnå genom de försöket.
En person som gått under jorden i sju år poppade plötsligt upp. Jag log när jag fick informationen. Det är väl så att vissa saker kommer i kapp en till slut. Rädslan var förmodligen det som var skälet till att hon fattat pennan.
Påstående om att hon varje dag undrade hur lilla Mollie mådde ihop med mej fick mej faktiskt spyfärdg. Det var ett slag långt under bältet. Jag har varit den enda för min dotter i snart sju års tid. Och jag kan berätta att Mollie mår utomordentligt bra, hon överöses av kärlek av många vuxna i hennes närhet varje dag. Hon är pigg, glad och en frisk liten tjej. Hon är pratglad och idérik, kreativ, älskar att pyssla och numera gillar hon också fotboll.
Men visst, tack för omtanken gällande min dotter ;)
Faktum kvarstår dock, jag tog hand om det barn som föddes den 22/11-10 PUNKT

Vi hade en fotograf på besök i palatset, det är alltid trevligt, Jag och herr fotograf träffades redan för 12 år sedan då det tog bilder, och nu var det alltså dags igen. Vädret var ju inte det bästa men de funkade. Mollie skulle också vara med men hon var på tvärhumör, men hon mjukades slutligen upp när vi vuxna damer fick lyfta henne och svinga henne lite i armarna när herr fotograf plåtade. Kan tänkas att det blev en hel del fina bilder, vilka jag självklart ska lägga beslag på. Jag är bra på att deal ibland minsann.

Fotbollsträningen blev tyvärr inställde men vi hittade på annat. En idé om att dra till badhuset poppade upp. Taget, vi kollade öppettiderna men både Bromölla och Olofström hade stängt för barn. Sanslöst i min värld. Men så var det så vi fick vackert köra till Karlshamns badhus. Där hängde vi några timmar, supermysigt. Mollie övervann sin rädsla och åkte vattenruthskanan själv. Jag sa till henne att jag tyckte hon var modig.

När vi badat, bastat och duschat drog vi till gula M:et, jag var allt annat än sugen men ett par andra damer var rejält sugna så tja. Gula M:et blev det.

Hem i regnvädret och i lopplådan bums. Vi läste lite i boken om giftiga djur men sen kom han, lille John Blund. Myset fick lite grus i ögonen och somnade tvärt.

Min juvel...

Jockarp.

Magkänslan...

De vackra, jag väljer att se det....

Hmm ja nog är det väl så att man ska lita på sin magkänsla eller kan den helt enkelt spela en ett spratt? Ja jag är osäker i detta nu faktiskt.
Två gånger i livet har jag fått en fruktansvärd känsla i kroppen om att något inte står rätt till, dom gångerna har det varit befogat, det har verkligen inte stått rätt till. Känslan kom kanske lite i senaste skedet, men den kom och den var kraftig.

Jag sitter just nu i skrivande stund med en märklig magkänsla och jag ogillar det skarpt. Det skulle kunna vara efterdyningarna från dom andra gångerna som gör sej påminda, att man får någon slags dejavu, att något sker idag som man varit eller tror sej varit med om innan och att det helt enkelt väcker den känslan i mej. Jag vet inte jag är väldigt förvirrad i detta nu. Men det känns allt annat än väl i min kropp.

Ibland funderar jag på över om jag ska isolera hela mej för ett ögonblick. Koppla bort Mollie, arbete, hem och fritid. Och bara fundera på vad vill Leonora Vilhelmsson, Vad känner Leonora Vilhelmsson. Att ta beslut ut efter det och inte vad som kan tänkas vara rätt för familj och andra människor. Kan man göra så, är det moget, är det att ta ansvar för sitt liv och sina egna känslor?

Jag står även just nu inför en inspelning för programmet Bonde söker fru och pressen börjar riva i mej. Jag vet inte vad och hur jag känner inför det, jag vet inte vad som kommer att hända och vad som kommer att krävas av mej. Varken under inspelningen och när programmet börja sändas. Just nu är hela mitt inre upp och ner och den förbaskade magkänslan river....

Vad som inte stör som är så underljuvligt skönt där jag kan finna vila, det är att min lilla dotter mår helt förträffligt.
Hon känner att hon kommit bättre in i gänget på fotbollsträningen och jag är så oerhört glad över det.
Hon trivs på skolan och hon har många fina vänner, även en bästis ;) Som mamma eller som denna mamman så är det den totala lyckan. Mollie mår toppen och det är det viktigaste i allt.
Jag stannar ofta där i tanken och blir kvar där. Hon är och förblir viktigast för mej, oavsett var jag är i livet eller vad jag befinner mej på jorden.
Och med den känslan är jag fullkomligt trygg.

Min lilla lirare ;)

Jockarp.

Supermamman....

12 timmars natten med arbete gick över förväntan, vi hade roligt och alla hjälptes år med dom problem som uppstod. precis så det ska vara.

Jag fick informationen om att bullbak pågick i palatset. Något avundsjuk blev jag såklart men jag fick ta det på ett vuxet sätt och känna glädje för de bägge bagarna istället.
Efter bullbaket byggdes det en koja i vardagsrummet och den skulle det övernattas i.
Vad är det man säger? När katten är borta ja då går det vilt till ;)
Skönt ändå att allt fungerar så bra för myset med mina numera väldigt obekväma arbetstider.

När jag kom hem på morgonen så möttes jag av två sömntutor liggandes i soffan, jag la täcket lite bättre runt min dotter, smekte henne lätt på kinden sen gick jag själv in och hoppade i lopplådan. Det var ensamt men jag hade ändå ett stort leende på läpparna när jag stoppade in mina gula öronproppar.
Jag kände lycka. Det är en känsla jag älskar att känna.

Jag funderade på vad som var viktigt i livet och det var enkelt att punkta upp i huvudet när jag låg under det varma goa täcket.
På första plats kom självklart myset och hennes hälsa. Så länge hon mår bra då är mitt liv väldigt enkelt.
På andra platsen kom inte jag utan när jag låg och fnulad på viktiga saker och människor så kom jag först på tredje plats. Jag är införstådd med att den positionen kan förändras under livets gång. Men första platsen kommer jag aldrig någonsin mer inta. Det var jag väldigt säker på.

Jag somnade efter en stund och vaknade av kyssar och smek runt halv tolv.
En lite filur till dotter hoppade upp på min trötta kropp och så långt var livet underljuvligt. Det slutade dock där.
Vi blev ovänner nästan bums. Ibland blir det så och det är sjukt jobbigt. Från att känna sej som världens bästa mamma till den sämsta i universum. Snacka om snabba vändningar.

Vi tjurade ett par timmar men sen vände det. Och åter var jag bästa morsan i världen. Jag är en supermamma.
Oftast i alla fall :)

Jockarp.

Spel och tvtitt.....

Pang...

Fotbollen blev inställd på grund av dåligt väder, det fattade ju inte vi utan vi körde dit och satt på parkeringen och glodde en stund.
Myset var besviken så när vi kom hem fick jag vackert damma av mina fotbollsdojor och lira lite med henne på baksidan av palatset.
Hon blev nöjd och dyngsur ;)

Mysiga och händelserika dagar på det privata planet har veckan levererat. Vi tog en lugn fredagskväll, lite godis och ett par matcher Alfapet. Roligt värre.
Vi kollade gemensamt på tv vilket sällan sker. Programmet var Fångarna på fortet och anledningen att vi tittade var främst för att Linda Lindorff var med. Hon kommer att komma och hälsa på i palatset inom det snaraste och det kunde ju vara kul att kunna tyka sej lite gällande fångarn ;)

Vi har varit på lite utflykter, Växjö en dag och Kristianstad en dag. Myset hade ett stort behov av nya byxor, hon formligen äter byxor just nu min lilla fröken. Så tre nya par åkte med hem från Växjö.

Rummet som målades om blev klart och nu håller vi på att möblerar det. Det är mycket saker man samlar på sej under årens lopp och allt behöver man ju faktiskt inte. Det känns onödigt att måla om och sen fylla hela rummet med möbler och tavlor, då missar man ju själva ommålningen ;) Moment 22.

Jobb, japp jag har levererat dagtid fyra dagar och nu väntar ett par pass nattetid. Jag tar lite ledigt emellanåt, 75% räcker gott och väl för mej och resten av familjen. Så en lördag natt på bruket och en söndag ledig, det blir bra det.

Löpningen ja, hmm, ja jag har tagit det väldigt piano denna veckan, motvilligt men jag har helt enkelt inte känt mej helt i topptrim. Men ett par förlösande mil har det blivit och det räcker med tanke på leveransen förra veckan. Vila kan vara bra även det.

Urtjusigt....

Jockarp.

Måla och fotboll...

Mitt jobb ;)

Målaren har förändrat rummet från rosa till vitt och ja det blev väldigt ljust. Löftet gavs om att rummet skulle stå klart innan veckans slut. Bra där!
Det återstår bara att möblerar det och där har vi en plan, jag gillar planer.

Mollie har börjat på fotboll och det är en bra träning för henne, hon gillade det men hon var något sur över att hon inte blev passad, men tränaren berättade att så är det ofta när småkids tränar.
Hon hade sina vanliga gympadojor men i klubbstugan fanns det begagnade fotbollsskor som man kunde prova och låna. Vi hittade ett par som passande till myset.

Själv har jag hängt på bruket, truckflata hej :) det har varit superkul att vara tillbaka i sin ordinarie roll. Vi har kul på jobbet och jag konstaterade att jag gillar det starkt att åter sitta i en 80 tons truck, köra ved och lyssna på bra musik, det är ett lyxigt jobb.

Vi fick ett märkligt paket hemskickat, det kom med budbil och jag flinade när jag såg lådan, 8 kilo vägen den och den innehöll en tank. Jag skojade lite med budkillen medan jag skrev under mottagandet.
Jag funderade då på hans jobb, tänk så mycket olika människor han träffar i sitt jobb med att köra runt med brev och paket. Kul.

Jag blev extremt trött efter att paketet använts och jag somnade som en stock på soffan, det inträffade nog senaste för tio år sedan. Jag vaknade upp mitt i natten liggandes i luften med halva kroppen. Jag hasade mej in i sängen och sov vidare till klockan ringde klockan fem. God morgon typ.

Mollie har även varit på simskola, det lutar åt att detta blir hennes sista termin, jag tror vi ska fokusera på andra aktiviteter sen. Och simmandet behärskar hon ganska bra nu. Men hon gillar det väldigt så beslut har inte fattats riktigt än.

Här går det undan...

Jockarp.

Gammalt blir nytt....

Gamla resväskor, passar perfekt :)

En aktiv helg är till ända.
Fredag eftermiddag och min gamla jobbarkompis kom på besök, vi har alltid mycket och prata om och det känns alltid jobbigt när vi ska säga hej då det känns som vi inte samtalat klart. Vi fikade på frallor, det är ett vanligt förekommande när vi ses. För dagen satt vi ute och njöt i det fina sensommarvädret.

Fredagskvällen levererade stort även den, med tacomys på andra sidan berget hos min icke kaffedrickande vän. Gott, socialt och glada barn. Kvällen blev något sen men sovmorgonsmöjlighet fanns. Det tog vi vara på. Mollie gick upp tidigt hon åt och satte sej i soffan med paddan, vi vuxna kunde lura lite till. Halv elva spatserade vi upp. Lagom en lördagförmiddag ;)

Resten av helgen har mest bestått av att förändra palatset till det bättre. Vi har hittat gamla rariteter på vinden och i längorna, det blev cool, snyggt och det gamla blev nytt.
Vi satte upp ett fönster på en av väggarna, lite speciellt, jag gillar det nu när jag vant mej vid det lite.
En gammal bricka på det vackra ekbordet med ljus och blommor på. Gammalt och nytt.
Några coola gamla resväskor blev perfekta att ha under en byrå så att sladdar till tv:n döljs.
Några öltunnor hittades i jordkällaren och dom gjorde sej perfekt i ett hörn i vardagsrummet.
Det känns som om jag just nu lever i en inredningstidning ;)

Mollie har haft en fin helg även om hon tyckte att vi var något tråkiga emellanåt med vår förändring.
Hon hade en väninna på besök och dom gjorde soppa av morötter och sallad som fanns i trädgårdslandet. Hundarna var med så dom fick agera restauranggäster. Dom åt glatt av morötterna.

Löpningen har legat nere i helgen men det spelar inte så stor roll, jag fick in nio mil den gångna veckan vilket var väldigt bra så jag är redo för nästa lopp, det känns mer än bra. Jag är pigg och fräsch.

Nu väntar en ny vecka och om jag förstått rätt så kommer det ske en och annan förändring även denna vecka i palatset :)

Älskar blommor....

Nytt fönster ;)

Jockarp.

Svettigt värre.....

På långtur ;)

Myset lämnades som vanligt när taxin kom upp på gårdsplanen, för dagen med sin lilla gröna kamrat i sin hand, hon visade chaffisen djuret och dom började samtala. Jag sa att jag älskade henne och stängde dörren på bilen.

In och på med löparskorna, jag tog min kamelrygga och den fylldes med vatten, jag hade siktet inställt på en långtur och långtur blev det. 3 mil bankande jag in på mitt löparkonto och det har varit en mycket bra vecka, en behövlig vecka helt enkelt.
Det var extremt kvavt och varje plagg på min kropp var totalt dyngsurt, jag kunde vrida ur svett i tröjan.

Jag fortsatte efter lite mat och en snabb kalldusch med att köra röjsåg. Hela gården piffades till. Jag svettades enormt även under det utförandet.
Vidare skulle det läggas på presenningar på en vedräcka och någon tyckte att det jobbet passade mej perfekt. Åter igen pumpade svetten av mej. Det var helt sjukt hur mycket jag svettades den sista augusti 2017.

Mollie kom hem från skolan men åkte bums iväg med mormor, en av kamphundarna skulle till tandläkaren för att fräschas upp i munnen och det skulle självklart myset med på. Hunden sövdes ner och det hade hon en väldig utläggning om när hon åter stod på Jockarpskmark. 

Även kvällen fick hon hänga med mormor, jag skulle på föräldramöte och hon fick inte följa med.
Mötet gick bra och det var spännande och höra om alla roligheter dom hittar på för att lära sej grunderna i skolningen.
Jag fick ta ett extra litet samtal med taxivakten för att reda ut hur vi skulle göra för att vi alla ska känna oss trygga när och om Mollie ska åka taxi hem.

Klockan åtta på kvällen var jag åter hemma och det enda som gällde då var att förbereda sej inför natten, både jag och myset. Hon var trött och jag var sliten efter en extremt fysisk och aktiv dag.
Hopp i lopplådan.

Arbetssam...Bra där!

Jockarp.