Föreläsare....

De finns ju vissa snutar jag gillar mer än andra :)

Mer än att sura över uteblivna dejter har jag gjort även om det nu upptagit en hel del tid. Jag har funderar över vad som möjligen kan ligga bakom att det blir som det bli och allt som oftast då inte blir som jag tror/tänkt och vill.
Många säger till mej.
- Eh skit i dom brudarna, dom är inte värda dej, det är deras förlust.
Ja så vill jag se på det, men jag är ändå inte tillfreds, det är även min förlust kan jag tycka.

Jag har i alla fall slagit ett nytt rekord med min löpavän, vi drog ut på en långtur, den slutade på nästan 2,5 mil innehållande mördabacken, vi körde en hive five sen drog vi uppför. Jag kan ju berätta att det var väldigt tyst oss emellan under just uppförslutslöpningen ;)
Jag var så trött och frusen efter rundan, det var knappt jag orkade ställa mej i duschen, men som den lilla saltsten jag kände mej så var jag så illa tvungen, hela kroppen låg i ett saltlak efter svettningen.
Det sved som eld när saltet från min kropp nådde mina fotsulor och dom blåsor och sår som uppkommit under rundan. Gaaa, salt i öppna sår är inte att rekommendera.
Men känslan i kroppen efter en sån långtur går inte att beskriva i ord, den måste helt klart upplevas.

Vad som mer måste upplevas och där jag känner att jag har visst problem med att förklara i ord hur själva upplevelsen var, det var när jag åkte till en skola och pratade med ungdomarna om kärlek-homosexuell kärlek då i första hand.
Ungdomarna uppförde sej bra mot mej även om dom inte ställde så många frågor så tycker jag att det gick bra. Jag fastnade vid ett par tillfällen när jag blev avbruten med just frågor. Jag tuggade lite och hittade sen tillslut den tråd jag försökte följa.
Jag fick bra feedback av lärare vad jag skulle tänka på till nästa gång och det är guld värt, en lärare jobbar ju med det som jag nu gjorde, dom står och prata dagarna i ända så nog måste dom veta vad dom pratar om ;)
Det roliga var att efter jag haft första klassen så kom det fram en kille till mej och sa.
- Jag vill bara säga att jag tyckte att det du gjorde, gjorde du bra, att det verkade som du gjort detta mycket innan.
Jag svarade att jag blev glad över hans ord och att det var roligt att höra och även det att det var min första gång ;)
Ungdomar fick min mailadress och det ska bli spännande och se om det är nån mer som hör av sej när allt sjunkit in. Jag hoppas det.
Jag blev bjuden på middag i skolbespisningen och fatta vilken lycka det var när jag såg att det var min favvorätt sen jag gick i skolan.
Lyckan var total. Rätten var sprödbakad torsk och remouladsås. Mmm smarrigt värre.
Det var en bra och lärorik dag i skolan som jag är tacksam över att jag fick chansen till att medverka i.

Efter våra långrunder känner jag ett enormt sug, jag kan äta vad som helst och gör så också. Lagad mat tre fyra gånger dagen efter är ingen konstigt, det måste helt enkelt vara så att hela bränslesystemet är uttömt. Go känsla.
Myset och jag kokte korv till kvällsmat, jag klapp fyra och hon en.

Jag har även hunnit pillat lite med slutet med boken på kvällstid, det går framåt minsann. Och snart är det dags för ytterligare ett par timmars jobb ihop med min mentor. Roligt.

Bär dags :)

Nu ska vi till sjöss ;)

Jockarp.

Besviken....

Eftersom det nästan aldrig blir som jag har tänkt mej så är jag nu inne på att jag inte ska tänka mer.
Jag har sett mej själv som en tankeläsare, i och för sej bara mina egna tankar och dessutom verkar det bara funka ibland, för ibland fattar jag ingenting.
Snurrigt?

Tänk att jag får till mej ord som:
"Du är ju het som asfalt på sommaren"
"Milf"
" Vem skulle inte vilja dela livet med dej"
"Flatornas flata"
"Snyggeflatan"
Ja jag skulle kunna hålla på en stund till vad det anbelangar.
Men nu till själva problemet.
Jag har inte precis haft det tunt på dejtingfronten, inte till att börja med i alla fall, faktum är att jag fått mängder med förslag, vissa har jag varit lite skeptisk till men andra har jag varit väldigt intresserade av.
När vi då kommer till själva momentet att ses. Så händer något.
Jag vet inte vad det är för hade jag vetat det så hade jag sett till att styra upp problemet, för problem det är det.
Datum, tid och plats kan vara bestämd, men då drar sej fröknarna dejt ur.

Känslan jag då får är lite som samma jag fick efter min ex fru utspel.
Jakten är över.
När min ex fru gjort allt en flata kan göra så var det inte kul längre, hon gick visserligen så långt det var möjligt, det gör ju inte dessa andra brudar men än dock.
När dessa dejtobjekt fått till ett möte med sitt byte läs mej ser dom sej som segrare. Dom har pratat, visat upp sej och väckt ett stort intresse i mej. Jag har gått i deras fälla. Bekräftelsefällan.
Dom har då fällt sitt byte (mej) jakten är över.
Jag fröken idiot står då kvar och funderar över vad som hände när ännu en dejt blev inställd.

Jag blir sur, ledsen och besviken just med tanke på att jag går in med ett intresse och en tro om att här kan finnas en fin människa som jag kan tänka mej en framtid med. Jag är öppen, ärlig och rättfram. Men jag bjuder även in till möjlighet till att dra sej ur i tidigt skede, men nej. Mötena ska genomföras. Fram till just när det börja brännas.
Jag kan inte låta bli att fundera över varför vissa människor tycker sej ha rätten till att leka med andra människors känslor, att man inte behöver köra med öppna kort.
Är det verkligen så att det bara är dom som beter sej lumpet som får hugg?
Jag är ingen lumpen tjej och jag har ingen tanke på att bli det heller.
Så hej ensamheten, eller?

Okej möjligt att jag är lite känslig, kinkig och att det inte är sååå farligt, men just nu när det har det duggat tätt med saker som inte gått min väg så är jag liten och väldigt sårbar.

Tankar på ovanstående problematik får läggas åt sidan några timmar för nu ska jag i kärlekens tecken pratar med ungdomar.
Konstig känsla att prata om det jag saknar mest just nu.

Jockarp.

Har du ingen pappa?

Maskros vattning ;)

Ett intressant samtal blev det med läraren som har klasserna som jag ska hälsa på och prata kärlek med. Lite klarare blev jag om vad jag skulle prata om och vilken nivå det var rimligt att lägga sej på. Vilka ord som ska användas får jag fundera lite på. Jag känner att det är viktigt att dessa ungdomar inte ska få fler fördomar med sej på sin kommande resa i livet, det räcker säkert alldeles utmärkt med dom som redan finns.
Jag kommer att prata med dom om att barn är möjligt som i vilka andra förhållande som helst. Jag kommer nämligen ihåg hur jag såg på just den saken. Det var ingen bra syn. Jag var inskränkt.
Det är två olika grupper och det känns lite pirrigt, tänk om mötet med den första gruppen går käpprätt åt pipsvängen. Förmodligen att jag vill ställa mej och bli synad ännu en gång då, knappast va!
Nej jag får nog lov att se till att vara förberedd och göra ett gott intryck av mej själv och oss homosexuella.

Myset och jag hade en heldag ihop, vi tog en morgonpromenad och mister haj var med, han börja lätta lite på trycket nu och bli lite småskrynklig men jag hoppas att han hänger med ett par dagar till.
Efter lunchsovandet drog vi i väg på utflykt, det var riddags.
En hel hög med små shettisar myste i en solig sommarhage, vi fångade in en mogen fröken som var inriden. Snällast i hagen och det var precis det vi efterfrågade, en klok, snäll pålitlig ponny.
Mollie hade laddat hela förmiddagen för detta och hon hade haft hjälmen på sej i bilen. Säkerheten framför allt liksom.

Tycker hon ser stor ut mitt mys :)

Vi for hem och i badet det bar. Tvättning av kaluffsen blev det och protesterna var faktiskt förvånansvärt små för dagen. Skönt. Dörren var öppen och när myset hoppat upp i badet for hon som skjuten av en kanon rakt i sandlådan. Gaaah säger jag bara. omgiv på det badet. Hela ungen var full med sand.
Våra bingodejter kom och eftersom kvällen var så härlig så lät vi barnen hänga i sandlådan till kvart över sju. Dom hade superduper roligt och dom lekte glatt med varandra, det ballanserades på kanten av sandlådan, dom hoppade och rullade sej i gräset.
Vi mammor hade mycket trevliga samtal, det handlade bland annat om rusnigsdrycker, seprationer och getingar. En salig blandning alltså :)


Gräddbulle är grejer :)

När vi sitter och jidra så hör vi att barnen börja prata om pappor. Gästen som är tre år frågar Mollie.
-Har inte du någon pappa.
Jag blev paff av frågan och kände att, fan nu börjar det, nu kommer det att komma frågor till 1000. Hur ska jag rusta myset inför detta så hon är väl förberedd?
Svaret myset gav sin kompis var något otydligt.
-Nej jag har ingen.
Diskussionen var med det över. Jag kunde pusta ut för denna gång.

Nattning i en rysligfart med mister haj ;)

I dag tror jag att jag inte ska göra någonting, förutom att springa en halvmara.

Jockarp.

 

 

 

Hajen ;)

Runt, runt, runt :)

Myset hämtades hem från dagis vid ett och vi hade planen klar för dagen. Marknaden i Olofström stod på agendan. Jag, Mollie en vän och hennes tjej lastade in oss i bilen och for iväg. Inträde på en krona till Lions vilket är helt okej, pengarna används till bra saker, till att hjälpa, det gillar jag.
Min lilla dotter har snöat in helt på karuseller så ett par varv fick det bli. Kostnaderna var otrevliga och även personalen får minus på trevligt bemötande konto. Surgubbe.

Langos oskulden togs för året, jag blev något besviken, smakade det inte godare förr? något saknades, men vad. Jag åt i allfall en och en halv, man får ju ställa upp för sina vänner som inte orkar ;)
Mollie hon åt Pommes frites för glatta livet. Hon får det bara när vi är på resande fot så hon blir som en unge på julafton. Förväntansfull och sedan glad.
Nya fräsiga sockar investerades och ja, även där undrar jag om det inte var bättre förr. Nu var priset 100 kronor för 8 stycken par. Förr fick man 10-12 för en hundring. Inflation?
Ballong köptes på order av mini lilla chef, en stor haj föll valet på. Jag försökte få henne att välja en söt prinsessa eller svampbob, men nepp det föll inte myset i smaken alls det.

Högt högt :)

Vi köpte gräddbullar och lastade sen bilen för hemfärd. Stora bilar är bra bilar och i detta läget var det kanon, två barnvagnar, tre lådor gräddbullar, två jätteballoner och sen vi fyra personer fyllde upp hela kärran.
Kaffe och mys i soffan och barnen busade med sina ballonger. Helt klart värt 70 spänn för att se den glädjen.
Kvällen bestod av förberedelse för träffen jag ska ha med högstadie eleverna nästa vecka. Jag kände väl att det kanske inte var det bästa utgångsläget med för tok för lite sömn men jag ville ändå börja lite.
Det är klurigt att vet hur man ska lägga upp det, vilken nivå dessa blivande goda medborgare ligger på och vilken nivå jag ligger på.
Jag hoppas bli lite mer på det klara efter förmiddagens möte jag ska ha med läraren till dessa elever. Utmanande och spännande.

Hajpromenad :)

Jockarp.

100% Gay?

Min cooola tjej ;)

Min stackars jobbarkompis han har de inte roligt med mej just nu. Han får höra på mitt ständiga jämmer om kärlek, eller brist på det.
Han försökte sej på en slags liknelse som fick mej att skratta högt och skaka på huvudet.
"När man går hungrig i en affär då blir man sugen på nästan allt, man lägger ner både det ena och det andra i vagnen."
Samma sak var det med kärleken påstod han och kanske har han rätt.
Han blarrade vidare och sa att jag har varit utan vuxen kärlek väldigt länge, armen att ligga på har dröjt. Därför suktar jag väldigt och är villig att lägga princip vad som helst i vagnen eller ligga på vilkens arm som helst.
Jag fick till och med frågan av honom om jag var 100% gay eller om jag skulle kunna tänka mej att ligga på en söt pojkes arm.
Svår fråga för en del men jag valde att svara med ett leende och ett sött himlande med mina grönbruna ögon.
De känns nog som att jag har rätt bra koll på just den delen av mej själv.
Men tydligen sänder jag ut vibbar av att här är en kärleks suktande flata.
Jag får väl jobba på att förändra det då.

Kan ju vara bra med brillor även inne ;)

Springa är bra för hela kroppen, det är jag helt övertygad om. Så även om jag inte skött varken kost eller sömn dom sista dagarna gav jag mej ut på berget med min gröna något osköna skor.
Bitterpellen i mej väcktes när jag såg att nästan hela berget skiftat i grönt. Det har gått på tog för snabbt när det väl satte fart, jag har inte hunnit med.
Otroligt vackert är det iallafall.
Mindre vackert var den stora feta mörka orm som låg och solande när jag kom flygandes med tankarna på annat.
Jag tvärstoppade, tittade på ormen och sa till mej själv.
- Hur var det nu, hade du ormfobi Leonora?
Svar kom.
- Nej jag har inte fobi men jag har haft.
En chockartad skilsmässa såg till att ändra på den fobien, även höjdrädslan jag förut haft är som bortblåst. Tack för det ex frun ;)
Så ja, jag hoppade spänstigt och graciöst över ormen och jag kunde inte låta bli att flina lite över konversation jag haft med mej själv.

Här hjälps vi åt :)

Pannkaksstekning på hög nivå var en aktivitet som vi gemensamt pysslade med. Under det utförandet kom jag fram till att sneda stekplåta suger när man steker pannkakor.

Kvällens märkliga rader från myset var.
- Vi ska köpa vind mamma.
Jaha ja då vet jag det, typ :)

Nysprungen, ser ju helt oberörd ut efter en mil ;)

Sista natten är nu avslutad på bruket, två timmars sömn under dagen gjorde sej minsann påmind fram  i vargatimmen. Men jag överlevde och kände mej ganska fräsch vid utstämplingen



Utstämpling

Nu sova.


Jockarp.

Tandlossning?

"Jag har hittat nån att bil gammal med och hittat nått att göra tills dess."

Spex på trappan :)

När storfiskaren talar om...

 

Boaorm typ :)

 

Mmm riktigt så är det inte, raden i herr Winnerbäcks låt stämmer inte riktigt in, men jag kan inget annat göra än att älska den meningen, det är just så det ska vara.
Att denna rad slog mej det var att jag hade nöjet att sitta och samtala med en äldre man häromdagen. Han hade så mycket att berätta.
En stund in i samtalet kommer jag på mej själv vilket jag även säger.
-Jag vill också bli gammal så jag har mycket att berätta.
Det låter helt sjukt när jag ser det så här, men frågan är.
 -Är det inte så vi vill att det ska bli.
Att vi gör en massa saker som vi kan berätta om. Fina saker helst då så klart.

Jag tycker nog att det är så, det räcker att jag tittar på min blogg så är det en del av just det. Jag berättar vad som händer i mitt liv.
Sen att det intressera en väldig massa människor de kan man ju tycka vad man vill om ;)
Men det var ändå en märklig känsla som gick genom kroppen när jag sa det högt och just i sällskap av denna herre.
De var en del avundsjuka men ändå en glädje över att jag fick möjligheten att faktiskt höra hans berättelser.
Att man kan hinna med så mycket olika saker på resan livet.
Paniken för att jag nu börja komma upp i åren försvinner mer och mer. Jag kan faktisk redan se tillbaka på mitt liv och känna att jag gjort så mycket, mycket bra men även lite sämre saker (få givetvis)
Jag är alls inte redo för att lämna in än, men jag är lugnare. Skönt.

Vatten är gott :)

Hopp.

Hopp.

Myset och jag hade en toppen eftermiddag. Vi började den med att ponnytämjaren kom. Trots att lilla tjocka ponnyn var spänd och nervig så lyckades vi lugna henne till den milda grad så att ett upphopp kunde ske. Toppenbra var resultatet.
Enkelt på nåt vis det där med ponnysar, hade detta varit ett halvblod så hade det säkerligen inte räckt med dessa få gånger av träning. Men alltså, nu har det suttit folk på den lilla knutan. Kul.
Rabarberpajen slank sen ner till kaffet och vidare tog myset och jag en promenad upp till kusinerna.
Givetvis skulle studsmattan få sej en omgång, alltid detta hoppande.

De har kommit en ny invånare till byn, han är liten, söt och färgerna svart/vit.
Jag är väldigt glad över att Mollie är van vid hundar, för den lilla killen hoppar rakt upp och sätter sina små tassar på mysets magen och givetvis tillhör de ett slick i ansiktet. Myset flinar bara och säger, nej.

Hur söt är inte jag då?

Innan nattningen i går sa Mollie.
- I morgon ska jag tappa tänderna och vi ska byta lakan.
Hehe, vad som rör sej i hennes huvud är jag inte riktigt säker på att jag vill veta. Konstig kombo i alla fall ;)
Nu sovning för min del.

Jockarp.

Upp i sadeln...

Det börjar ta sej :)

Lite blommar redan på borggården :)

Att det ska behövas en box på näsan och en känsla av obehag och panik för att jag ska sätta fart. Jobbet med boken har gått i en raslig fart nu när känslorna lagts på hyllan. Jag är inte rädd för att korta ner och skala av.
Jag tvivlade för ett par veckor sen och jag mådde illa av bara tanke på att jobba vidare med den. Nu har vinden vänt och det blåser ljummet i stället för snålt. Nu fattar jag inte att jag kunde må så dåligt över det.
De slog mej under gårdagens arbete att det är en fantastisk bok, att författaren är en tuffing som utmanar sej och sina urusla betyg i svenskaspråket.
Jag fick mycket bra cred av min mentor för mitt jobb och att jag nu även ser att det behövs en punkt eller ett komma lite här och där.
Jag blir stolt över mej själv när jag ser detta, jag har dock fortfarande bekymmer med sär och samskrivning men man kan ju inte kunna allt :)

Myset Vilhelmsson hängde med mormor hela dagen så jag kunde jobba ostört. Det är guld värt att helt kunna koppla bort och fokusera på boken så jag kan bli färdig någon gång. Just min nykomna panik över att få den klar gör att tempot höjs en aning.
Jag har en bekant på fb och förhoppningsvis kommer vi bli mer än bara fb bekanta framöver. Men hon har väldigt mycket intressanta saker att komma med och hennes hjärnan verkar vara lite lik min emellanåt, helt kanon alltså :) i allafall så gnällde jag öppet för ett tag sen om att de var tufft på bokfronten. Min fb bekant var snabb med att tala om för mej det jag redan vet.
Att det tar tid att skriva en bok, att det kan ta många år för vissa. Att jag inte skulle misströsta, det är ju min första bok. Tack för stödet, just då behövdes det.
Men nu sitter jag alltså i sadeln igen, jag är inne på banan och det i fullfart ;)

På kvällen flyttade vi in hästarna i trädgården det blev full rulle på dom, men när grillen tändes stod dom bara nyfiket och kikade på oss mellan tuggorna. Vissa dagar är finare än andra.
Att sen se myset springa barfota på gräset precis bredvid hästarna gav mej en bild i huvudet av Astrid Lindgrens sagor, bulleby ungarna och Emil med sin lilla syster Ida blixtrade förbi på min näthinna.
Njutningsfullt är en bra beskrivning på dom känslorna.

En seg natt på bruket är till ända, nu bingen, sov sött på mej :)
Jockarp.

Föräldramöte...

Olala, sommarstrassen på. Äntligen 

Att kunna vara lugn och befinna sej på den platsen man är utan att fundera på nästa ställe man ska till eller tänka på där man varit, det är minsann en konst det.
Jag lyckades ganska bra under gårdagen om jag får säga det själv och det får jag ju.
Jag lämnade myset på skalbaggen och det var katastrof. Planeringstid för ordinarie personal resulterade i att hon blev vansinnig och ville inte släppa mej. Med smärta i hjärtat satte jag upp en sköld och fokuserade på att överleva fram tills jag kom till bilen och kunde stänga dörren om mej så dom smärtsamma skriken stängdes ute.
Jag känner mej som en grymt dålig förälder i dessa lägen trots att jag vet att det går över snabbt och att jag faktiskt inte kan göra något åt det.

Detta eviga klättrande gör mej tokig ;)

Full fart.

Jag körde vidare mot ett jobb som skulle göras. Jag släppte tankarna ganska omgående på Mollie, jag måste lita på att den utbildade personalen vet vad dom gör och att dom hör av sej till mej om det skulle gå på tok för långt.
Arbetet gick bra och jag hade en mycket intressant lunchdejt. Samtal om pengarnas värde, natura och varför man gör just dom val man gör diskuterades.
Värderingar, uppfostran  och samtalen kring rädsla fortsatte vi sen med.
Varför vi blir rädda för vissa saker och varför kroppen ibland reagerar för rädsla men hjärnan reagerar med nyfikenhet.
Tanken: Om det prasslar till i löven så hoppar ofta kroppen till men hjärnan säger.
- kika efter vad det var som prasslade.
Det stämmer, så reagerar jag och så länge nyfikenheten tar överhand så måste det väl vara bra, eller?
God mat var det också, till lunchen alltså :)

Kvällsaktiviteten bestod av föräldramöte. Japp jag är en stor tjej nu som gått på mitt första föräldramöte. Det var en trevlig sittning där det åter igen märks att skalbaggepersonalen gör allt för att barnen ska ha det bra.
Så klart kommer vissa barn i kläm så är det tyvärr, men personalen måste ju också kunna få ha semester. Glädjande nog ska iallafall skalbaggen ha öppet hela sommaren, bara det liksom.
Information om inskolning till granndagiset tusenfotingen fick vi och redan i höst ska Mollie och hennes kompisar flytta över dit på dagtid. De kommer nog gå kanon, jag tror inget annat.
På tal om flexibiliteten så ringde min bas och frågade om jag kunde hoppa in och jobba onsdagsnatten, jag frågade personalen om det fanns möjlighet att lämna Mollie på dagis på kristi himmelsfärsdag.
Inga problem blev svaret.
Ja jag är nöjd, kan man vara annat?

Med vetskapen om att tre nätter ska avverkas på bruket och en bok som är inne i sitt slutskede så blir det väldigt lite sömn just nu. Den gångna natten var många timmar vaket vilket gav en schysst röd nyans i ögonen och värre lär det förmodligen bli. Men har man gett sej in i leken så får man den minsann tåla *Gäsp*

Lite mys med såklart :)

Jockarp.

Mer komplimanger och vänliga ord..

Trött efter dagens träning :)

Ponnytämjaren gästade oss under förmiddagen och det gick kanon. Lite longering i ridhuset sen var det dags att utmana den lilla tjocka ponnyn. Jag fick äran att hålla när ponnytämjaren skulle upp på ryggen.
Jag frågade flinande vad jag skulle göra om lilla ponnyn bestämde sej för att dra iväg.
- Du ska hålla typ var svaret.
Hehe. kul.
Pallen fram och foten i stigbyglen och sen upp. Inte hela vägen men hängandes på sidan skrittade vi några steg. Avhopp och sen var det upp och proceduren upprepades.
Lilla ponnyn var lugn och snäll hela tiden. Nästa gång känns det som det är läge att gå hela vägen.
Undra just om jag ska hålla då med ;)

Nya stolen :)

Vi drog till ekohallen, vi behövde nya brassestolar. Mollie hittade en liten grön campingstol som såg ut som en groda, den skulle hon ha.
Mallig som just en groda blarrade hon sen om sin stol stora delar av dagen.
En kolsäck, grillgallerborste några nya bollar och annat bra att ha stoppades ner i vagnen.
En fem kronors korv slank ner i mysets mage vid utgången samtidigt som jag stod och socialiserade mej med några kändisar.

Jag fick ett samtal från min vän i norr. Det är väl märkligt, jag skrattar alltid under och efter samtalen med henne.
Samtalen är sällan helt rumsrena, men som dom föräldrar vi nu är så blir det lite seriöst snack emellanåt, väldigt lite dock :)
Men hon är en sån där "få en att må bra människa"  Tack för att jag har såna människor i mitt liv.
Ni glädjespridare ni är helt ljuvlig och ovärderliga.

Är jag en lekplats eller.

Efter en liten formsvacka med lite hosta, nysande och snorande var jag översugen på att springa, så det gjorde jag. En lite sväng på berget där björk och bok nu spräcker sina knoppar på löpande band. Det är nog första gången på mina 36 år som björk och bok slå ut samtidigt.
Vackert är det iallafall.

Jo just det, det här med komplimanger hur är det nu med det igen?
Jag har nu i mogen ålder kommit fram till att det är underbart att få. Jag blir glad och det spritter i kroppen, jag bli fnittrig likt ett litet barn i en gunga.
Men att ge, det må nog vara ännu underbarare.
Men, jo för det finns ett men och jag har varit inne på det innan, det var det här med tjejen på ICA som jag sa till att hon hade fin frissa. Hon höll på att krypa ur skinnet av mina vänliga och välmenande ord.
Varför är det så?
Jag blir faktiskt lite ledsen över tanken på att man inte vågar berömma eller säga att något är vackert utan att folk ska känna sej obekväma.
Jag vill säga att något är vackert utan att vara rädd för att mottagaren ska bli varm om öronen. Är det omöjligt i Sverige?
Kan man inte vara vänlig utan att det blir tokigt.
Är man sen inte vänlig då tar folk åt sej av det och blir sura.
Moment 22 hej hej.

Ibland äter vi sand. jummi ;)

Eh jag fortätter nog att säga vackra saker till vackra människor, jag får väl riskera att öronen skiftar i färg.
Psst; jag gillar också komplimanger.
( Och igår fick jag glädjande några, tack för det)

Jockarp.

Landet Lego...

Lego vart man än ser :)

Hela familjen åkte till Danmark och Legoland.
Vilket fantastiskt ställe det är, det är 29 år sen jag var där sist och självklart har det hänt en hel del.
Vissa saker var dom samma som till exempel körskolan, jag minns när min bror och jag fick gå i körskola. Så allvarsamt det var och så nervös jag var.
Nu såg jag på det med helt andra ögon. faktum var att det är bra längesen jag skrattade så mycket. Det är inte snällt att skratt åt andra, jag vet, men detta var så komiskt så det var omöjligt att låta bli.
Vissa av barnen grät i nervositet och av skräck för att bli påkörda, andra fick upp sina bilar på två hjul när dom panikartat trampat fel på pedalerna. Det var den ena olyckan efter den andra, helt hysteriskt och bredvid banan stod alla familjerna och skrattade. Ja herre min gud säger jag bara.
För Mollies kusiner gick det bra och dom lyckades få med sej ett körkort på Legobil hem till Sverige :)

Vad roligt jag har :)

Vi åkte miniparishjulet, tåg, båtar och små jeepar, Mollie tyckte det var toppen och jag var lagom nöjd med hastighet, höjd och längd på attraktionerna. Dock när myset sov middag fick jag leva lite vilt. Bergbana och vattenkarusellerna avlöste varandra.
Det bästa med Legoland var att när inträdet var betalt var allt fritt, bra för mej med tanke på att jag blundade igenom alla karusellerna, onödigt att betala för att blunda kan jag tycka, Fegis, ja visst är jag det :)

Stor kusin.

Mellan kusin.

Och lill kusin :)

Dagarna började med morgonkramar, alla kusinerna hade kramkalas och det märktes att dom saknat varandra under nattens timmar då dom var frånskilda från varandra. Underbart att se.
Under dagarna var dom stora kusinerna hela tiden och kontrollerade så att den lilla hade det bra. Och hon hade en toppen resa mitt lilla mys.

De mesta var Lego.

Jag hade det bra jag med, men jag hade planerat att ta ett par joggingturer, men med lite hosta och något snorig näsa ställde jag vuxet, moget och klokt in mina träningspass. Jag är rädd om hälsan.
Smart som jag var så hade jag tagit med min bok och efter de något tuffa uppvaket jag fick så av förklarliga skäl behövdes det läggas en varsam men tuff hand på den. De gjorde jag alltså kvällstid i stället för att förlusta mej med mina löparskor. Det är bra att ha olika områden att kunna tillfredsställa sej på.
Jag är nu mer än nöjd med min omarbetning och i morgon ska jag åter outa den och mina idéer. Spännande som tusan.

Ett bollhav är ju aldrig fel ;)

Vad jag mer är nöjd med är min tvättmaskin, hade jag behövt beställa tvätttid hade jag varit rökt. Det fanns absolut ingenting av Mollies kläder som inte var ner kissade. Allt var totalt genomsurt. Och det som inte var nerkissat det spydde hon ner på vägen hem, jag antar att hon blev lite åksjuk av att titta på film samtidigt som hon spelade spel på paddan och lyssnade på Winnerbäck. Det blev täta stopp på grund av alla klädbyten som krävdes.
Men hem det kom vi och det till ett grönare, varmare och vackrare Jockarp.

Arbetsskadad, jag vet ;)

Jaha, åter en trevlig resa är till ända, det var inte så långt hemifrån, men ändå givande och rolig.

Jockarp.

Det kallas vardag....

Mattorna ska tvättas :)

Och cyklen :)

Lättlevt, ja jag finner inte några andra ord.
Det slår mej ibland att jag har världens bästa liv, i går slog det mej med full kraft. Jag var så full av liv så det bubblade ur mej.
Anledningen, tja de behövs egentligen ingen speciell, vissa dagar är bara så bra.
Myset samlad ihop alla sina böcker och in och bytte dom på bibblan till lite nya friska godbitar.
Hem och sanering av bilen, utvändigt men även invändigt, vilken del som var värst har jag lite svårt att avgöra, men de ljusa skinnet på sätena är faktiskt så ljust som det var för cirka 2000 mil sedan när jag hämtade ut den. Nybilskänslan är total.
Min lilla ängel som har lite problem med rädsla över högtryckstvätten har nu kommit över den rädslan ganska bra. Smart mamman lät henne låna spann och svamp och hon tvättade glatt sin lilla trehjuling. Skummet var ju tvunget att spolas bort och då fick högtrycken blåsa på. Hon fann sej i det men höll sej lite på avstånd. Men det går bättre och bättre, vilket är toppen.

Äntligen dags :)

Full koncentration :)

Vi packade bilen med diverse bra att ha grejer för resan och jag satte in en ny fin dvd-spelare. När jag höll på med det kom myset, hon hoppade upp i sätet och skulle kolla på film. Jag lät henne hållas och drog fram en brassestol och satte mej i söderläge, vilket för dagen var gudomligt ljuvligt. Solen bara vräkte ner på mej och jag blev en aning svedd i nyllet.

Grillat är godast :)

Finns det någon godare mat än en grillad korv med bröd, nja jag funderade över det när jag stod vid grillen och vände korvarna. Troligtvis inte var slutsatsen jag kom fram till. När jag stod i mina tankar om korv sprang mitt lilla mys naken i trädgården, gräsmattan var nyklippt för dagen och det doftade underbart.
Visst låter väl denna dag som något svårslaget.
De enda jag kunde komma på som skulle kunna slå detta var att ligga under det blommande körsbärsträdet med en ljuvlig dam i min famn. Men vem vet. Trädet blommar inte, så än finns det tid :)

Nakenpis som myset säger :)

Nu väntar nya äventyr.
Föresten, sa jag att jag har en dejt inbokad? ;)

Jockarp.