Tyg och snurr.....

Livet är en fest ;)

En tanke blev till handling.
Göteborg och Liseberg siktade vi in oss på.
Vi körde på förmiddagen och tog det piano, ankomst till fröken flickväns lillasyster skedde vid lunch och det var just vad vi gjorde, vi lunchade hos henne.
Mot Liseberg, nja inte riktigt vi skulle givetvis inom tygaffären stoff och stil när vi ändå var i götet.

Mollie var superlycklig och ögonen tindrade på henne när hon såg alla tyger som kunde vara potentiella klänningstyger.
Hon hittade ett nytt Dora tyg och även ett tyg med Doras kusin Diego. Lyckan var total när beslut fattades om att hon skulle få klänningar i bägge tygerna.

Nu var minsann nästa stopp Liseberg och det skulle visa sej vara ett långt stopp. Vi vände inte hemåt Jockarp förrän halv elva på kvällen.
Vi hann med massor. Jag och myset hängde mest i kaninlandet och det var supertrevligt. Vi åkte mängder med karuseller och hon myset gav sej minsann även på Rabalder bergbanan, det gjorde inte jag. Nepp det lämnade jag glatt över till fröken flickvän med syster ;)

Jag höll mej till kaffekopparna, högspänningen, flygis och kaninlandsbanan.
Mollie tjöt av skratt när hon åkte och när vi stod i kö fram till karusellerna så skötte hon sej utmärkt. Hon förstår det där systemet nu.
Givetvis spelade vi på chokladhjulen och vi kammade hem en mängd vinster och högvinsten bland tobleronarna ;)
Det enda problemet med det är att fröken flickvän denna månad går på fitnessfighten och att jag sympatiserar med henne gällande det strikta kosten. Bra där :) utmaning på den frestelsen kan jag ju säga.

Efter att vildarna åkt Helix så tog myset en korv med mos och sen bar det hemåt.
Sparsamt med trafik gjorde det möjligt att nå Jockarp på under tre timmar. Skönt.
Myset sov stora delar av resan och jag bar henne sova in.
Enkel nattning alltså.

Kram, kram....

Sammanfattning av den dagen blev självklart. Med beröm godkänt.

Jockarp.

Hand i hand.....

Mycket lila ;)

Barfotavädret kom tillbaka och det anammade myset omgående.
Vi hämtade ner dom bägge kamphundarna under förmiddagen för att eftersyna dom.
Mollie lekte med dom och det gillades.

Vi fick besök av fyra underljuvliga damer, dom var klädda i klänningar, min favorit helt klart.
Härliga samtal från allt mellan droger och bröllopsplaner.
Vi surrade några timmar. En härlig stund på altanen alltså.

Mollie och jag roade oss sen med att spela lite spel. Eh vi spelade inte enligt reglerna utan vi gjorde egna små ord som vi tyckte passade in bättre i vårt liv. Hon cyklade sen runt som en galning på sin cykel och pratade om parkeringsbiljetter. Jag tror att det kommer från föregående dags Sweden rock, dom små liven snappar upp ett och annat.
Vi åt alla mål mat utomhus vilket är bland det bästa jag vet. Stackars människor som är förvisade till insidan av en lägenhet flera våningar upp. Det är verkligen klökvarning på det.

Spelstund....

En kväll hand i hand med fröken flickvän.
Så otroligt härligt.
Ett par timmar helt utan barn på en festival. Ingen barnvagn, ingen väska med blöjor, mat och extra kläder.
Nej bara vi två gåendes i mystempo. Sakta, sakta med händerna inflätade i varandras, en puss då och då när andan föll på. Vilken känsla.

Det kom fram en tjej och frågade om vi var ihop. Ja svarade vi givetvis. Hon berättade att hon blev glad av att se och höra det, hon berättade att även hon hade en tjej och att hon var lite full.
Hehe. Vi växlade några ord sen gick vi leende där i från. En söt tjej som helt klart gjorde en del av vår kväll.
Vi tog en kaffe och babblade på med människor vi mötte. På väg hem träffade vi på en kille som satt i rullstol. Fröken flickvän kände honom och gick fram och började prata.
Det var helt fantastiskt upplevelse för mej att se killens glädje när dom pratade med varandra. Jag blev så väldigt glad och imponerad över hur fröken flickvän samtalade med honom, så självklart och så enkelt dom förstod varandra.
Ja, det var en perfekt avslutning på rockfestivalen. Att se den genuina glädjen som utspelade sej där på en trottoar i Norje.

När vi kom hem var det inte mycket rörelse i borgen. John blund hade varit och grusat små barnögon.
Vi dröjde kvar i soffans hörn en stund och reflekterade över dagen.

Middagsluren på altanen ;)

Nu väntar lördags utfärd ;)

Jockarp.

Klipp och rock....

Livsnjutare....

Jodå. En halvmara innan frukost. Jag är med i matchen minsann.
Vi klev upp tidigt för att hinna med dagen. Mollie cyklade upp till mormor och fröken flickvän hoppade på sin cykel.
Jag var i skorna innan halv åtta.
Vi rörde på oss i ett bra tempo och vi pratade om det mesta som kom upp och svischade förbi i våra huvuden.
Det blev en behaglig men jobbig tur. Men det ska det ju vara.

Vi åt en god frukost gemensamt och sen var det dags för frissan.
Mollie är fantastisk när hon sitter i frisörstolen hon älskar det. Hon bara njuter.
Jag njöt jag med av att bli tillpiffad i håret det var 10 månader sen sist jag satt i en frisörstol så nog var det behövligt alltid. Och vilken skillnad det blev sen ;)

Före.

Efter.

Fröken flickvän var på läkarbesök med lilla mini och hon var helt perfekt, kurvan följs och det är det som är det viktigaste. Skönt.

Eftermiddagen blev lugn. Diverse samtal med sköteskor, jurister och försäkringskassan vad saker som det pysslades med.
Vi lagade även en mycket delikat middag sådär bara lite hipp som happ ;)

Gänget lastades in och mot rocken vi for. Det var väldigt roligt. Vi träffade på vänner och bekanta och vi träffade även på folk som missat hela vårt förhållande. Detta såg vi som väldigt konstigt.
Vi träffade på en hel del människor som gav sina sympatier till oss angående den helt vansinniga anmälan till socialen som kom för ett tag sen.
Vi skakade bara på huvudet när dom ställde samma fråga som vi ställt oss. Vad var syftet med anmälan? Hämnd.
Dom tyckte det var ett pinsamt beteende och visst höll vi med.

Mollie tyckte rocken var ljuvlig. Hon njöt av folket, av musiken och av sin stora mjukglass som hon beställde.
Det var en fin kväll och det är inte omöjligt att det blir ännu en kväll bland fyllehundarna och nakna människor. Mångfald berika tycker jag även om jag har lite svårt för just de att män gärna visa upp sina könsorgan mitt framför mej och min familj.
I det läget längtar jag än mer till pridefestivalen i Stockholm. Där visas minsann inga manskön upp för allmän beskådning.

Jockarp.

Vuxenutflykt med barn....

Wow vilken dag, vilken vuxendag det blev. Helt fantastiskt.
Vi lämnade Jockarp på förmiddagen efter att träningen var avklarad, färden gick mot skåneland.
Först lämnade jag min löpaklocka som ännu en gång gått in i väggen av för mycket träning, eller svett/vatten.
Vidare körde vi mot Degeberga och dess omnejd. Vi hade ett delmål och det var att titta till Yangtorp.
Vilket ställe säger jag bara, bredvid ladugårdar och kohagar tornade det upp sej ett Qigong tempel. Helt främmande för mej för ett tag sen.
Det håller på att restaureras och byggas till men planeras öppna igen under hösten med diverse kurser och utbildningar.
Spännande.

Vi lämnade stället och fortsatte söder ut.
Vi körde inom Christinehofs slott en snabbis, fröken flickvän hade aldrig varit där så det var roligt att visa upp det fina stället.
På väg ännu mer söderut kom vi fram till en skylt där det stod Kåseberga slott. Detta var för mej okänt, men nyfikenheten behövde stillas.
Jag körde dit vägvisaren pekade och fröken flickvän googlade och berättade om slottet.
Anledningen att det var okänt för mej var förmodligen att det var ett av Skånes okändaste slott. Det var litet och anonymt men väldigt fint och det verkade vara i god ordning.

Självklart fanns det tid för lek ;)

Vi lämnade även detta slott bakom oss och drog med full fart ner mot Ystad.
Siktet var inställt på Ystad kloster.
Det var litet och vackert och det var trevliga utställningar både i form av vävda tyger och av konstverk.
Vi tog givetvis en vända inom kloster trädgården och luktade och smakade på alla olika örter.
Det var ett trevligt och intressant stopp.

En doft av kryddor.....

En liten snabbtur ner på Ystad saltsjöbad bara för att kolla in om det var några tokiga badare och om det skulle duga för oss att övernatta där ;)
Jag har besökt stället en gång när jag skulle kolla in Carolina Gynnings konst men jag har aldrig sett den magnifika stranden, det har jag minsann gjort nu.

Ett mys och en fornlämning....

Sen var vi äntligen på väg till stället som var syfte med dagens utfärd.
Ale stenar. Det var en plats jag velat besöka länge men liksom aldrig fått tummarna ur ändan riktigt.
Intressant är bara förnamnet av vad jag tyckte om denna märkliga fornlämning.
Alla som har möjlighet borde ta sej dit. Även om man inte har intresse av historien så är det en bedårande utsikt.
Jag är så himla glad över att äntligen fått uppleva det.
Vacker natur är svårslaget.

Kvällen avslutade med intressanta och givande samtal när fröken flickvän arbetade.
En toppendag såklart.

Jockarp.

Ny brallor ;)

Lite pysslande måste hinnas med ;)

En av dom tuffaste löparundorna jag gjort gjorde jag i går morse.
Regnet öste ner men det gjorde mej inget, däremot var det nog så att allt mitt bränsle var slut efter natten.
Jag sprang kvällen innan, åt en lätt middag innan sängen, uppstigning och i skorna och vidare iväg på en tur, det var nog lite väl bra det.
Dom fem första kilometrarna som gick mestadels uppför var tuffast sen kom jag in i någon slags vana. Jag vande mej vid att det var kräkjobbigt så sen malde jag bara på.
Gladare än gladast var jag när jag åter var hemma på borggården och frukosten plockades fram.
Jag funderar på en vilodag, men står det råd till det tro?
Ja jag vet inte, dom flesta som laddar för ett maraton springer ett antal mil i veckan och inte heller sällan ett par pass om dagen. Behövs det?
Nja det är frågor som jag just nu funderar över.

Det var en behaglig mellandag i går. Det regnade och lusten för att hitta på något avstannade. I stället putsades det och fejades i palatsets vråer.
Det var skinande rent, tvätthögen försvann, porslinet stod där de skulle stå och mat i massor lagades.
Det var en helt perfekt hemma dag.
Myset var mej behjälplig både när det skulle dammas av och när moppen skulle se till att parketten blev skinande fin. Jag älskar när vi jobbar ihop.

Svärmor kom på besök och när hon informerat att hon var på väg satte sej myset i fönstret och spanade efter henne. Hon var verkligen välkommen.
När hon kom sprang det lilla myset fram till dörren och berättade att hennes kanelbulle inte hade något papper på sej men att den bullen som var tänkt till svärmor hade det. Hon är så underljuvlig när hon är på det bedårenade humöret.

Fröken flickvän arbetade några timmar och då passade jag på att skriva lite fakturor och surfa runt lite.
Jag fick lite nya idéer och planer och dom ska vi se om vi kan få till att gå lås idag.
Dags för utflykt ;)

Fröken flickvän har åter levererat.
Ett par baggybrallor till myset blev det ;)

Livet är så enkelt som det ska vara.

Jockarp.

Kanotande....

Ingen match det här ju ;)

Myset kom inlullandes 04,44 hon hade en stor kudde, nallen Teddy, drickaflaskan och nappen med sej. Hela famnen full alltså.
Hon somnade av att pilla i mitt hår, vilket hon gjort sen hon föddes i princip. Min hårömhet har försvunnit under tiden det är ett som är säkert.
Morgonen blev lugn och vi tog det varligt, Mollie drog till mormor en sväng och jag och fröken flickvän tog en runda med bilen. Det var en mysig tripp på tu man hand ;)

En ide kläcktes och under dagen genomfördes den trots att fröken flickvän denna veckan har ett antal arbetsprojekt på gång så bestämde vi att vi behövde lite tid i hop. Arbetet finns liksom kvar.
Vi packade matsäcken och drog till Olofström och sjön Halen. Paddling i kanot stod på schemat och det visade sej vara vår grej det där med att långsamt flyta fram över en stilla vatten. Vi la till vid en brygga och hoppade i land för att äta vår lunch. Allt var helt underbart. Mollie sågs njuta lika mycket som vi när hon satt på filten.
Jag plumsade i med fötterna och det tyckte hon var tokigt, jag bjuder på den tokigheten.
Vi pratade om att göra om det men att vi då skulle gå steget längre med övernattning i tält på nån mysig liten ö.
Vi får se hur det blir med det framöver.

Sämre lunch ställe har jag ju varit på ;)

Vi har ett trädgårdsland som blivit lite eftersatt på grund av vårt lyxliv med att hitta på saker från morgon till kväll. Men nu var måttet rågat. Jag gick fullständigt bananas med lukgärnet och piffade till hela landet.
Mollie fick syn på vattenspridaren och frågade nyfiket vad det var. Vi satte på kranen så vattnet började sprida sej i en jämn stril. Hon var inte torr många sekunder efter att hon fattat vad det var. Hehe jag minns mina egna erfarenheter av det där vattenspridsbusandet. Det var helt underljuvligt att se mitt lilla mys springa som en vilde.

Kvällslöpningen gick över Sölvesborgsbron och klockan visade på 12 km längd på turen. Jag märkte att det var en fördel med kvällstureren. Det blev svalare och svalare ju längre jag sprang. På morgonturen är det ju precis tvärt om, hetare och hetare.
Jag hade sällskap på turen av fröken flickvän och ett litet barn i barnsadeln på cykeln.  Det bli minsann väldigt trevligt när man har lite sällskap på träningspassen.

Lite mat i magen och en välbehövlig dusch sen väntade åter sängen.

Jockarp.

Paradiset.....

Jag var hemma innan klockan åtta efter min löptur på berget, jag kände mej ruggigt stark på min fastande mage, mördabacken ropade kom, kom Leonora. Självklart svängde fötterna av mot backen.
Underbart, svetten öste av mej och rann svidande ner i mina ögon, jag brydde mej föga, leende sprang jag på och njöt av doften av berget och av känslan som jag hade inom mej.

Hemma tog jag tag i saker som skulle ombesörjas innan vi skulle bege oss till badet.
Matsäcken till fem personer packades och badväskan med diverse pryttlar packades ner.
Vi var redo för en riktig slappedag vid poolen.
Nästan helt alena var vi när vi kom fram, det blev problem med var vi skulle slå oss ner, för många möjligheter helt enkelt ;)
Tjejerna hoppade i sina solsäkra dräkter sen hoppade dom i, herregud vad dom skrattade. Ensam i poolen kunde dom göra vad dom ville och det gjorde dom.
Underbart.
Lilla mini hoppade mest runt på gräset och efter en liten bit mat somnade hon i vagnen till ljudet av lekande och skrattande barn.
Mammorna fick minsann en liten stund i slappet. Skönt att bara glida ner i brassestolen och blunda.
Småbusarna blev hungriga och dom åt upp nästan hela innehållet från vår fina mattermos. Två tjocka korvar och en hög med pasta. Det är matglada barn vi har just nu.

Svärfar plankade in på poolområdet och bjöd tjejerna på varsin glass, vi bjöd i gengäld honom på en kopp kaffe. Trevligt med ett spontanbesök sådär.

Fyra timmar senare var vi nöjda och for hem, fröken flickvän drog i gång med träning och jag såg efter lilla mini. Dom stora tjejerna drog upp till Mollies mormor så dom såg jag inte röken av.
Middag och sen blev det en liten utfärd för mej och dom små, fröken flickvän drog på eget äventyr.
Vi körde upp till mysets kusiner och hoppandet på mattan var given. Håret blev elektriskt och dom var sockersöta när deras små kaluffser stod rakt upp.
Trötta knallade vi hem och dom dundrade i säng och somnade bums efter att jag sjungt några små barnsånger.
Det kallar jag kvalitetstid det.
Paradiset är minsann nära.

Jockarp.

Föreläsande....

Okej att jag var spänd och nervös inför den stundande uppgiften. Att prata inför människor om ett ämne som är så väldigt invecklat och utlämnande. Ämnet mitt liv.
45 minuter förväntades jag prata om min resa till att bli mamma, om allt runtomkring och om lagarna som inte riktigt är vad man förväntar sej.
Karlskrona pride och Blekinge RFSL hade ställt frågan och jag såg det omöjligt att inte ställa upp och prata i ämnet jag är proffs i.

Lilla mini var för dagen klädd i Mollies outfit, den var regnbågsfärgad. Nog drog hon uppmärksamheten till sej alltid, det var både flator, bögar och transor som var framme och pratade med henne och hon flinade upp sej och visade upp hela sitt fina garnityr.
Hon skötte sej utmärkt under min föreläsning, hon pratade något men inget gnäll. Duktig tjej.
Jag skötte mej bra jag med. Jag berättade i stort om mitt liv, allt från att komma ut till hur det var att bli inseminerad och föda barn.
Applåder och hejarop talade sitt tydliga språk, det kändes bra, bra kändes det även efter att jag lämnat scenen och människor kom fram och pratade med mej. Jag blev rörd av att dom berättade för mej vad dom tyckte och att det var modigt av mej att lämna ut delar av mitt liv på ett så självklart sätt.
Fröken flickvän och jag gick sen vidare och stannade till och åt en god middag innan vi vände hemåt.

Mollie hade under dagen hängt med mormor och dom hade minsann gått all in. Först var det broloppet i stan över Sölvesborgsbron, vidare hade det blivit glassbåten, en vända ut till Mjällby och lek på det nya dagisets lekplats, in till stan igen för att hoppa i en hoppborg.
Därefter hade dom landat i Jockarp och badkaret hade använts flitigt.
När jag kom hade hon fullt upp med att leka i lekstugan med några böcker mormor köpt till henne. Hon kunde knappt slita sej och berätta för mej om hur hennes dag varit.
Jag fick dra det ur henne. ;)

En hjältinna växer fram :)

Kvällen avslutade vi under en molnfri himmel på altanen. Lättlevt.

Jockarp.

På tur.....

Badsugna fröknar ;)

Lite semester har suttit fin fint. Vi begav oss med plan till Norge. Halvvägs upp i landet till staden Molde.
När vi kom ner och ut ur planet kändes det som om vi kommit tillbaka till en svensk vinter. Bra Leonora, småbyxor för dagen.
Vi lastade in oss i bilarna och åkte en stund, det var ett helt bedårande landskap som visade upp sej.
Djupa dalar, fjordar och höga berg. Jag kunde inte se mej mätt på allt det vackra.
Det allra vackraste var när vi kom upp på Atlanthavsveien. Det var något helt otroligt, vilken upplevelse och hela grejen med att man bara gått bananas och bygga en väg mitt i Atlanten fick mej att hisna. Tydligen ska dom som byggde vägen varit med om 12 orkaner under tiden det tog att färdigställa den. Det verkar friskt ;)
Denna väg skulle jag sen under veckan klippa ett par mil med mina löparskor, en jätte enkel väg att springa på. Det var så nytt för mej, nytt att springa i Atlanten liksom.

Lättsprunget ;)

I lilla minis mun poppade det upp tänder likt popcorn i en popcornsgryta, feber kom som ett brev på posten och nätterna var inte så barmhärtiga precis.
Men vi överlevde och dagarna fylldes med en massa kärlek vilket helt klart underlättade livet utan sömn.

Fröken flickväns syster som vi nu var inneboende hos gav oss möjligheten att en kväll lämna alla barnen. Vi nattade dom och sen drog vi på tur.
591 meter upp på en fjälltopp vid namn Gulltanna gick vi upp på.
Utsikten där i från var helt otrolig, det kändes som vi såg hela världen. Jag är så tacksam för att vi kunde genomföra turen.
Det finns turböcker vilka man skriver i när man nått en topp, även antal gånger är brukligt att man fyller i.
Fröken flickvän och jag gjorde en egen liten specialare ;)

Vi shoppade lite med ;)

En dag tog vi två barn i cykelkärran och en på cykelstolen sen drog vi ut på berget.
Vi kom till en liten sjö, där parkerade vi oss och åt vår matsäck. Barnen tog av sej sockar och skor och kände på vattnet.
Vi grillade pinnbröd vilket alla uppskattade och vi lekte i lekparken. Det var enkla och sköna dagar.
Det var extra härligt att bara släppa allt, alla måsten man alltid har på hemmafronten. Ingen tvätt, disk eller städande. Helt underbart.

Jag tränade en hel det, det fanns bra möjlighet till de så någon dag tog jag till och med två rundor i mina schysta skor. Lyxigt.
I ett par mil fick jag sällskap av fröken flickväns syster vilket var väldigt trevligt, hon känner till området och kan berätta sånt som jag är intresserad av att få reda på. Vilket är det mesta.
Ja, åter en helt fantastisk resa som jag är super glad över, jag hoppas att det inte dröjer allt för länge innan jag åter står på Gulltanna och ser ut över världen.
Tack alla för en fantastisk vecka.

På tur i fjällen....

Jockarp.

Uppvaktad.....

Nu drar vi ;)

Morgonlöpningen gick av stapeln redan vid sjusnåret och det var nog en väldigt smart idè det. Dagen blev sen rysligt het.
Efter avslutad runda blev det gröt sen väntade utomhusvistelse för hela familjen.
Mollie var lite rastlös och jag kände inte alls för att aktivera henne. Vissa dagar kan hon leka i timmar med sej själv och andra dagar sitter hon som ett frimärke på mej, i går var en frimärkesdag.
Fröken flickvän lämnade mini hemma och tog myset och begav sej på hemligt uppdrag, Mollie höll på att spricka av att hon var tvungen att hålla tyst om deras plan.

Dom var tillbaka efter en halvtimme och det med en fin morsdag gåva till mej från myset.
Så himla gulligt av dom, jag kände mej väldigt uppskattad av uppvaktningen. För att piffa till dagen lite till så hade dom fixat lite jordgubbar som vi smaskade på i trädgården på en filt.

En journalist ringde och gjorde en intervju för den stundande föreläsningen jag ska hålla om ett par veckor, inför det reportage ska vi idag fotograferas. Fotografen är för mej känd och det ska bli väldigt roligt att ses igen ;)
Mollie ska givetvis hänga med och tanken är faktiskt att vi inte ska plåta i Jockarp utan i stället göra det på vår fina bro vi har i stan. Det ska bli kul.

Uppvaktad ;)

Bruket väntade mej och jag hade för dagen ett uppdrag att sitta som sekreterare på amg mötet, detta möte som är det högs beslutande organet gällande arbetsmiljö. Det gick bra både med skrivandet och på mötet och vi var klara i god tid före den utsatta tiden. Skönt.

Jag drog hem och där stod maten på bordet vilket passade mej ypperligt. Jag var helt utsvulten.
Efter intaget så drog myset och jag ut och angrep gräsmattan, den var vildvuxen och behövde en liten klippning.
Tjusigt värre blev det och Mollie var mej behjälplig hela tiden. Fröken flickvän drog på ett träningspass så vi var helt allena i borgen.

Jaha och vad är det då i mej som tror att det inte ska bli några konsekvenser efter att en ung liten Vilhelmsson fyllt toastolen med råa potatisar och sen spolat.
Problemet har låtit vänta på sej ända till nu. Men nu är det tvärstopp i avloppet. Förgrymmade unge.
Just nu har jag ingen lösning på problemet, men det kommer väl.

Roligare är väl då att fröken flickvän ännu en gång har levererat efter att hon hängt en stund på våning två i sitt syrum.
En ny tjusig klänning att lägga till i högen av nya alster.
Hon är grym den där tjejen jag har alltså ;)

Nu väntar det lite semester, på återseende.

Jockarp.

Anmälan ;-)

Snart dags för myset att springa ;)

När jag körde in myset till dagis funderade jag på när hon skulle dit nästa gång. Det skulle nog dröja ett bra tag, jag sa detta till fröknarna och enligt deras schema fannns det inte med något mys  väldigt länge.
Jag fick dubbelkolla i telefonen när jag åter satt i bilen och nä hade det inte varit för ett eget byte på jobbet den 9;e juni så skulle det dröja bra länge innan hon skulle dit igen.
Vi har fått en riktig tråkmånsig semesterperiod på jobbet i år så jag fattade det övermogna beslutet om att stanna hemma och vara föräldraledig stora delar av sommaren. Det kan väl inte skada.

När jag lämnat myset skulle jag ha en date med min revisor, deklarationen skulle ses över.
Det såg fint ut och finanserna hade skötts och det var ordentligt med plus på alla konton. Det är ordning på fröken Vilhelmsson gällande räkenskaperna. Klapp på axeln till mej.

Jag tog en löprunda, det var den första efter fadäsen med tarmtömningen. Det kändes bra och det gick väldigt fort. Jag tröskade på och svetten öste av mej när jag väl var hemma i borgen igen.
En stadigt lass med mat skyfflades in efter loppet.
Ja, på tal om lopp så har jag nu äntligen fått tummarna ur rumpan och anmält myset till broloppet i stan. Hon kommer att genomföra det med mormor för jag och resten av ligan kommer att hålla till i Karlskrona hela dagen på pride festivalen. Det ska bli mysigt att prida lite med min tjej, lite uppladdning inför den stora drabbningen i Stockholm liksom ;)

Och så ännu en anmälan har dimpt ner framför fötterna på mej. Jag börjar faktiskt tycka att det är komiskt.
För ännu en gång kammade anmälaren hem noll poäng och jag drog in tian ;)
Denna gången blev vi anmälda för att vårt stall hade för små boxar och att det var för lågt i taket.
Vissa boxar mäter 18 kvadratmeter och har tre meters takhöjd. Ja så tillåt mej små le. Och det var just de jag gjorde när inspektören gått ett varv på ägorna.
Han tyckte att det såg utmärkt ut och förstod inte anmälaren alls. Ren skär jävulskap även denna gången alltså.
Det som än en gång retar mej det är just det att våra skattepengar går till rena rama tramset. Det läggs förmodligen vansinniga mängde pengar på dessa struntsaker och detta enbart för att den svenska avunsjukan gör sej påmind. Att folk anmäler till höger oh vänster bara föra att försöka jävlas.
I mitt eget fall kan jag bara säga att med mej jävlas dom inte längre, jag har fått så många anmälningar till mej i mitt liv och ingen har lett till något. Mitt goda minne gör sej påmint att jag till och med gick igenom en rättegång vilket jag erkände mitt brott. Likväl friades jag. Jag verkar bannemej omöjlig att sätta dit ;)

Detta må vara anledningen till anmälan ;)

Jockarp.

Tors hammare....

Filosoferande med kusinen ;)

Gröt blandat med yoggi. Mm med ett par kreativa damer i huset kan tallrikarna se märkliga ut när man sätter sej till bords. Jag gillade faktiskt blandningen hur konstigt det än kan låta.

Fröken flickvän drog till stan på några uppdrag och myset och jag angrep fyrhjulingen, hon kan både vrida på nyckeln och starta den nu. Alltså får man vara på bettet så att det inte ballar ut alldeles.
Lite eldande i pannan fick det bli, det är småruggiga dagar nu och duschvatten behövs i palatset. Myset var mej behjälplig i källaren. Lika bra att dom får börja i tid och lära sej vad som behövs göras.

Vi hängde ihop hela dagen lilla fröken och jag och på det stora hela var det väldigt glatt. Vi var hos mormor och åt rabarberpaj, myset ogillade den men jag tycket den var supergod.
När vi satt i trädgården drog plötsligt Tor igång med att slå på molnen med sin stora hammare.
Mollie blev fundersam och hon sa sej bli rädd. Det var nog mest ett spel för galleriet :)
Kanske att hon hört andra som sagt att dom var rädda för åskan och att det nu var något som förväntades av henne, ja, jag vet faktiskt inte.

Gung, gung.....

Fröken flickvän skulle på träning så henne dumpade vi av i stan och vidare körde vi till tant N.
När vi kom in möttes vi av synen av vardagspusslet, det var mysigt att se och höra på hur familjen skulle lösa sina dagar. Det var almanackor och telefoner som skulle synkas och gås i genom.
Jag känner igen det så väl och det var hög mysfaktor känsla i min kropp.
Tänk att det är så många som har det precis som oss.
Vi drack kaffe och surrade om livet ( och döden) vi har alltid mycket och prata om och jag älskar att få berätta och höra tant N:s syn på mina tankar och funderinga. En objektiv syn på allt märkligt som sker i mitt liv.
Jag kan ibland känna mej väldigt subjektiv i mina tankar, jag är i lådan och tror blint på det jag hör. Det är inte bra och jag gillar det inte.
Hennes syn och sätt att formulera sej på under våra diskussioner får mej att faktiskt "se upp" till min käre vän.
Jag tackar för ännu en fantastisk kväll som fyllde på mej med energi.
Myset däremot blev av med all sin energi så innan vi lämnat kvateret i Valje sov hon som en stock.
Vi hämtade upp den färdigtränade flickvännen på vägen hem.
Myset fick ännu en gång bäras in.

Oj då....

Jockarp.

Ny klänning....

04,30 klev jag upp. I denna vansinniga tidiga tid borde det vara helt olagligt att tvingas upp.
Detta är skiftarbetarens vardag. Just nu vet jag att jag inte borde gnälla. Jag har max en tidig morgon i månaden, men det räcker minsann och blir över.

Jag började passet med att köra truck, för dagen hade jag en lärjunge vid min sida. Vi körde varsin truck till varsitt bord.
Han skötte sej galant och lyssnade och lydde en gammal renserist. Skönt.
Vi hade städjobb i några timmar och det blev väldigt fint ;)
Frukost och middag avnjöt vi gemensamt i vår nya fina matsal. Trevlig miljö och lättsamma samtal underlättar tolvtimmars passen.
Eftermiddagen blev något tuffare då regnet öste ner och det blåste från alla håll. Vi fick stopp ett tjugotal meter över marken och det blåste på än mer.

Stopp i avloppen avlöste höjdarjobbet. På med stövlar i storlek 45 och sen ut med en raka och försök med att hitta brunnen. Skam den som ger sej, självklart fixad jag vattenproblemet.

Hemfärd. Det är så enormt skönt att komma hem och hämta upp sitt lilla mys hos mormor. Hon hade varit på dagis mellan 9-15 det är lagom tycker jag. Tretton timmar är inte att föredra så slipper vi är vi nöjda.
Hon berättade att det varit ett par andra barn på dagis under dagen, om jag förstod henne rätt var dessa barn syskon.
Dom hade lekt en hel del och givetvis hade gungställningen haft en tuff söndag.
Kalops hade dom lagat till middag och det hade tydligen ramlat ner ett rejält lass i mysets mage.

Fröken flickvän hade åter levererat ett klädesplagg, denna gången blev det en urtjusig klänning. Lagom tuff för mej ;)

Lite bus sen hoppade två små fröknar ner i sängen bredvid mej och bad mej läsa för dom. Dom valde en varsin bok och bägge fick sin önskan beviljad gällande min läsning för dom. Vi började med boken om hunden Morris sen angrep vi alfabetsboken.
Supermysigt.
Dom slocknade och vi hade lite kvalitetstid ihop fröken flickvän och jag.

Jockarp.

Mag-tarm problem.....

En dag då det skulle visa sej att jag inte skulle vara så stursk.
Vi kallade in mormödrarna för att se efter tjejligan och sen skulle vi ut.
Rekord längden 3,5 mil var tanken.
Solen vräkte ner och det var helt underbart. 2,4 mil gick bra i löparskorna. Visst att jag var lite sliten och seg men det vore väl märkligt annars.
Men efter denna längd ballade magen ut totalt. Ett par sockar, underbyxor och en massa löv torkandes i rumpan, efter den tömningen var jag väldigt sliten och även lite nerstämd.
Magen krampade så vi gick en bit för att se om det släppte, jag gjorde ett nytt tappert försök att springa men det knöt sej direkt.
Efter 2,8 mil gav jag mej och vi ringde färdtjänsten, mormor och Mollie kom med King caben och cykeln slängdes upp på flaket och mot borgen bar det.

Jag var hängig och sliten hela eftermiddagen efter den totala uttömningen. Jag har faktiskt väntat på denna dagen, varför skulle jag slippa undan det som de flesta löpare får vara med om under sin karriär?
Jag kommer att fokusera än mer på uppladdningen dagen innan ett långlopp framöver. Jag var nog lite väl nonchalant. Smågodis och ostbågar är kanske inte den bästa uppladdningen. Men nu vet jag det. Jag vet även att toapapper kan vara till stor nytta under långpassen ;)

Jag somnade en stund i solstolen när fröken flickvän hade högläsning för mej. Vila och vätska sen var jag på banan igen.
Vi drog till svärmor på middag. Det var som vanligt gott och till efterrätt blev det glass och kaffe ute trädgården. Barnen lekte glatt tillsammans och ja, livet var väldigt enkelt.

Från stan till Mollies kusiner, spontan som attan. Vi var lite sugan på att hoppa på studsmattan, fröknarna gick all in.
Kvällen kom sen tidigt och det blev godnatt.
En braig dag trots fadäsen under löpningen.

Lite vila :)

Jockarp.

En kväll till historian....

- Varför har du sådana frågar myset.
- Det är ögonbryn du har med såna säger jag.
Hon känner försiktigt på mej och vidare på sej själv.
Samtalet avslutas där men jag ser att hon funderar.
Jag älskar detta, det känns som jag får uppleva min egen barndom på nytt. Dessa frågor hade kanske inte jag, men det snurrade förmodligen liknande saker genom huvudet på Leonora Vilhelmsson tre år :)
Jag är glad att hon frågar mej och jag hoppas innerligt att det ska hålla i sej resten av livet. Att hon ska känna en trygghet i att berätta saker för mej, lätta som svåra. Men jag vill för den delen inte bli en "kompis" mamma.

Dom lättlevda dagarna radas upp en efter en. Dagen första aktivitet var att åka en runda med svärfars cabbe. Fröken flickvän körde och myset åkte. Jag tyckte att dom klädde väldigt bra i den bilen.
Vidare när vi lämnat av vår "låne" bil körde vi mot Tosteberga och dess ängar.
Det är ett naturreservat på 50 hektar mark med en intressant flora och ett artrikt fågelliv.
Vi fick smakprov på båda delar under vår vistelse.
Självklart hade vi lunch med oss i en väska och vi slog oss ner i en läig plats bland gullvivor och sankt pers nycklar.

Underljuvligt.....

Efter maten gick vi ner till vattenbrynet och letade snäckor och tappra försök till att kasta macka gjordes.
Synen av lekande barn vid vattenkanten var fantastiskt fin. I det ögonblicket var det inte mycket jag kunde klaga på i livet. Jag har det så ruggigt bra konstaterade jag när jag såg på alla mina undervackra tjejer ;)

När vi tröttat ut oss på den vackra naturen körde vi till ekohallen och köpte en pool.
Vi hann inte mer än hem förrän den skulle prövas.
Dom var helt galna och det tog inte lång tid förrän rutschkanan stod i poolen och dom åkte för glatta livet.

Lite reklam för min firma ;)

Det som sen utspelade sej går rakt in på tio i topp listan av mysiga saker jag gjort i mitt liv.
När dom små somnat hämtade jag duntäcket, paddan, ljus och lite godsaker.
Fröken flickvän stod för kaffet.
Med allt detta parkerade vi oss i den stora soffan på altanen, vi tittade på en film under täcket med tända ljus.
Ryssberget skiftade från grönt i alla nyanser till enbart en stor svart massa.
Svalorna flög förbi över våra huvuden och vi såg dom första stjärnorna tändas på himlen.
Filmen tog slut men vi låg kvar i varandras famnar och lyssnade på vinden. Vi såg de svagt lysande ljuset av stearinljusen och stjärnorna blev starkare och starkare.
Känslan av vällust var enorm.
Detta var en kväll som man önskar aldrig skulle ta slut, detta var en kväll att minnas. För alltid.

Tack mitt hjärta för att jag fick uppleva det med dej.

Arbetar tillsammans ;)

Jockarp.

Stooor kok....

Dagen kickades i gång tidigt, jag hörde tjejerna att dom tagit tag i leken direkt, ingen tid att spilla tydligen. Ingen kom in för att morgonmysa med oss vilket är väldigt ovanligt.
Vi surrade lite om hur dagen skulle läggas upp. Ingen av oss kände för att göra något stort, de fick komma efter hand helt enkelt.

Jag tog på fastande mage en löptur på 6 km. Känslan var total när jag sprang i morgonsolen och tittade på gulblommande rapsfält och gröna bokskogar. Lättlevt är det ord som bäst beskriver min morgon.
Gröt i magen och sen gick hela gänget ut. Ingen ville vistas inne en dag som den. Solen vräkte ner på oss vilket den senaste tiden varit en ovanlig företeelse.
Mollie vägrade att smörja in sej och hon fick ett ultimatum, antingen solkräm eller kläder på hela kroppen, det är inget enkelt val det, vi föddes nakna och i tre års åldern ser det ut som om känslan av födelsen hänger kvar, nakenhet är bäst.
Men hon klädde sej i långärmad tröja, långa byxor och solhatt.
Detta höll i sej ett par timmar sen kom hon och bad om att få smörj.

Utan smörj ;)

Vi var ute hela dagen, det tvättades ett par bilar och det åts glass. Vi låg på en filt på gräset och fröken flickvän hade högläsning för mej ur en tidning. Så otroligt mysigt, så otroligt mycket kärlek det var i just den stunden. Barnen sprang runt och busade och där bara låg vi.

Middagen för dagen var lite speciell. Svärfar hade varit på turné och raggat upp en kyckling på 5 kilo som han kom hem med. Den angrep vi och lagade under eftermiddagen. Det tog sin lilla tid vill jag lova, men gott blev det. Med tanke på storleken fick vi bjuda ner mina föräldrar på en bit och även svärfar kom inom och hämtade ett lass av den mycket goda kycklingen.

Den ja ;)

Vi tog en kvällsrunda in till stan och lekplatsen, vi behövde smälta maten lite.
Tjejerna hade en härlig stund bland gungorna. Högre högre lät ordern.
Väl hemma dunsade alla tre i säng. Utomhusvistelserna är tröttande.

Gällande min fråga under gårdagen beträffande skräpposten  har jag nu löst det hela.
Så enkelt det kan vara. En liten knapptryckning så har alla anonyma kommentarer eliminerats från bloggens sida. Så enkelt så enkelt.
Jag har funderat mycket på vad det gäller just det där med kommentarerna. Jag står som ansvarig för dom även om jag inte skrivit det. Det är en märklig regel i bloggvärlden tycker jag.
I princip skulle jag kunna straffas för att jag lägger ut en kommentar som inte är okej, trots att det då inte är jag som skrivit ett ord i den.
Vidare vad det gäller den anonyma biten går tankarna som följer.
Varför skriva en kommentar till mej när man sen väljer att vara anonym. Om man resonerar att man vill ha något sagt gällande mitt liv så vore det väl lämpligt att stå för sitt tyckande.
Att en människa väljer att skriva ett långt mail till mej och sen inte skriva under med avsändare förstår jag alltså inte alls. Det tar ju bort hela poängen med att säga sin åsikt i ärendet.
En anonym mailare står således inte för det den precis har skrivit, så tolkar jag det och med det är mailet/kommentaren helt meningslös.
Intressanta funderingar på kammare minsann ;)
Jag gillar att fundera.

Spa- behandling...

Nu väntar utflykt.

Jockarp.