lördag 8 april 2017

Ondska och trygghet....

Krockert ;)


Ja lite väl optimistisk var jag kanske gällande hur ljust det är halv sex på morgonen. Jag hoppade i löparkläderna och tog på mej en varselväst och gav mej av med knapp ledsyn. Det var mörkt helt enkelt.
En sväng på sju km blev det och det var precis lagom för att få igång kroppen.
Dusch, kaffe och lite jobb, med betoning på lite. Nätet låg nere så något jobb med datorn blev det inte. Detta resulterade i att jag gav upp min arbetsdag redan runt tvåsnåret.

Mollie åt jordgubbar när jag kom hem inte svenska dock. Kaffe intogs i soligt läge och efter det blev det en match krocket. Sådär kul tycker jag att det är men i bland får man helt enkelt ställa upp.
Vi studsade lite studsmatta och skrattsalvorna ekade i hela byn när vi busade. En härlig stund.

Ännu en bio stod på vår att se lista och den utvalda filmen heter Baby Bossen. Det var en lättittad film. Jag funderar över det här med barnfilmer. Varje film jag sett ihop med Mollie verkar har ett budskap. Mycket handlar om kärlek, respekt, kamratskap och allas lika värde. Det är bra tycker jag men hur var det egentligen när jag var lite? Jag minns inte att det var något underfundigt i dom filmerna jag tittade på. Men det kanske det var? Jag begrep det kanske bara inte ;)

Från bion körde vi bums till Tant N. För dagen får jag betona Tant hon var vacker men hon såg äldre ut, ny frisyr och den var ovan ;) Hon fixade middag till oss och det var gott och så himla mysigt och trevligt. Att äta tillsammans är verkligen en aptithöjare. Vi åt friskt allihop.

Mollie visade sina färdigheter i massagekonsten och vi blev väldigt imponerade av henne när hon berättade en massagesaga samtidigt som hon masserade. Jag har aldrig varken sett eller hört något sådant men enligt Tant N är det ett vanligt sätt att lära ut på. Det var i alla fall fantastiskt att höra på henne när hon pratade om sol, vind, vatten, svajande träd och katter.
Kaffe på maten för mej och mer vin till Tant N. Vilken kväll, en riktig energipåfyllare trots att vi ibland samtalade om väldigt allvarsamma saker.

Hem till palatset kom vi inte förrän klockan tio och det är sent för ett litet mys efter en hel skoldag. Hon somnade med ett brak efter att vi sagt att vi älskar varandra och pussats och kramats.
Jag tänkte tacksamma tankar när jag gick från hennes rum. Att här låg hon tryggt och sov och utanför i välden händer hemskheter överallt, jag tänkte närmast på det fruktansvärda som hänt i vår huvudstad.
Det finns så mycket ondska i vår värld och det gör så ont att tänka på det.
Det var en sorglig dag för samhället men en fin dag i vårt trygga liv i Jockarp.

Lilla Mojje skulle klart också se filmen.


Jockarp.


fredag 7 april 2017

Min påskhare....

Så himla fin bild. Tack för den <3


Sista passet på gymmet, ja jag tror bannemej att det var det. Vår, sommar och höst på berget vilken befrielse.
Det blev en bra och händelserik dag. Alla bönderna är nu släppta och även det var en befrielse. Att åter kunna låta bli att vakta tunga är skönt både för mej och för Mollie. Hon har tydligen redan berättat det på samlingen i skolan, samtidigt kunde ingen vara riktigt hundra säker på att det hon sa faktiskt var det rätta. Barn har ju livlig fantasi, ja en del vuxna med har jag märkt ;)

Pressbilden som Tv4 släppte på mej var så fantastiskt fin så jag hade svårt att ta in att den där granna tjejen som satt på stengärdet faktiskt var jag. Jag är oerhört tacksam över att jag får möjligheten att träffa så mycket duktigt fotofolk.
Tacksamheten är också stor till alla vänliga människor som delat inläggen och spridit infon om att jag är en av årets bönder. Stort tack för det.

Att Linda Lindorff sen tar till orda på sin blogg om att hon såg mej som snygg, sensuell och charmig. Och rader som "om jag inte själv varit gift så ;)" Det får mej att tro stenhårt på att detta kommer blir en mycket händelserik och kärleksfull sommar.

Det var fullt upp hela dagen vilket gjorde det extra skönt att komma hem till palatset och krypa upp i soffan med min lilla dotter.
Hon berättade om sin dag och att maten på skolan inte varit god. Det var ovanligt att höra från den lilla allätaren.
Vi lagade mat ihop och den slank minsann ner i lilla fröken. Kyckling och ris. Medans den lagades så drog vi igång och bakade lite cocostoppar från ett recept ur Mollies egna kok och kakbok. Hon var mäkta stolt när hon läste receptet själv.

Ett litet paket som vi väntat på skulle komma hade dimpt ner i brevlådan. Det fanns inga gränser över den lyckan min dotter visade upp när hon klätt på sej sin nya kanindräkt. Jag satt med ett superfånigt leende och tittade på henne när hon hoppade runt på vardagsrummet och lekte påskhare. Hon var så full av liv.

Mycket lycka, vi har fixat gympadojorna, det var en enkel match när vi gick in i en sportaffär. Hon valde mellan Nike och asics och snabbt beslutade hon sej för asics, ett mycket bra val. Jag kör själv enbart med asics. Don´t run, fly ;)
Den lilla köttätandeväxten har så äntligen också flyttat in i palatset. Jag försökte mej på ett skämt med kassörska i blombutiken när jag frågade efter skötselråd.
- Ska jag köpa korv eller köttbullar till den.
Vi var inte på samma humoristiska nivå kassörska och jag, det var jag helt på det klara med när jag gick därifrån. Mollie flinade dock.

Vi rev av två böcker till nattningen. Mysigt, men hon var inte nöjd där, nä det skulle samtalas om majblommorna också, att dom såg ut som nyckelpigor i år. Jag fick henne att avsluta samtalet efter att vi tummat på att vi ska försöka få tag på en redan nu i April. Är det möjligt tro?


Den här lilla busen...


Jockarp.



torsdag 6 april 2017

Heta bonden....





Visst minns vi denna bilden ;)


Ni minns kanske inlägget från den 9/3 då jag presenterade en böna som kanske skulle förändra mitt liv. Jag belades med munkavel då och fick bara lov att visa hennes ryggtavla. Men nu äntligen får jag vända henne om och berätta vad som hänt.

Det finns ett program som går på TV4 som heter Bonde söker fru. En granne sa till mej att han skulle anmäla mej dit.
Min spontana reaktion var, aldrig i livet, gör du det är det krig ;)
Men jag smälte orden ett par dagar och vägde för och nackdelar, slutligen kom jag fram till att programmet med över 1,5 miljoner tittare måste vara Sveriges bästa kontaktannons. Jag behöver kontakt, kontakt med en behaglig kvinna som jag kan leva mitt liv med, en kvinna jag kan bli gammal med. Så ja, jag skickade in en ansökan.



Bromma-Ronneby-Jockarp.


Heta bonden, det är jag det :)


Dagen efter ringer telefonen och en glad tjej i andra änden presenterar sej och berättar att hon var från programmet. Intervju på telefon som vidare blev en intervju i palatset med två fagra damer. Vi klickade bums. Allt kändes helt rätt.
En tur till Stockholm ett möte med kanalen, psykolog och producent.
När det sen stod klart för mej att jag var en av dom åtta bönderna blev jag självklart överlycklig. Detta är min livs chans att finna henne, hon kvinnan i mitt liv ;)

Inspelningen tog fart och det var då jag fick besök av Linda. Super kuliga dagar där jag lärde mej massor om kameror och ljudupptagningar. Jag skulle självklart leverera en del, men det gick så sjukt bra.
Hela teamet överöste mej med feelgooood. Jag kände mej precis så speciell som jag är ;)

Lindas ord om Bonde nummer fyra gick inte av för hackor, jag blev djupt rörd och jag hade svårt att ta in att jag gjort så stort intryck på henne. Så med handen på hennes lår var jag både stolt, tacksam och glad.



Lindas ord om mej <3

Fantastiskt vackra ord. Hetaste, smart, sportig och snygg. Vad med kan man begära?
Jag tycker att bilderna på våra händer är otroligt vackra. Händer är vackert.

Ja så detta är nu officiellt, jag ska medverka i Bonde söker fru 2017. Tacksamt tar jag emot er hjälp av att sprida detta, ju fler brev desto större chans att ni får följa mej i höst i sökande efter min stora kärlek.
Så sprid på så att inte en enda flata i Svea rikets land missar att här finns en kärlekstörstande het bonde som väntar på den stora kärleken :)

Jag kan väl med nöje vända på henne nu va <3




Vad kan möjligen gå fel när dessa pinglorna samarbetar? ;)


Jockarp.

onsdag 5 april 2017

Tummen upp, tummen ner.....

Här hjälps vi åt....


Att vakna halv fem och känna sej pigg och redo att möta dagen är inte fel. Lite löpning på gymmet, jag tog ett ganska lugnt pass. Det var ett pass med mycket tankar. Jag funderade på vad myset och jag ska hitta på i sommar när jag ska vara föräldraledigt, jag funderade på vad jag ska göra med mitt liv, hur mycket tid jag vill jobba och jag funderade över vad som var viktigt i livet.
Tiden med mina tankar gick ruggit fort och svetten pumpade ur mej när jag klev av bandet utan att jag egentligen tänkt på att jag sprang. Den känsla, den är bra.

Jag fick under dagen ett samtal där personen beskrev mej och delar av mitt liv på ett sätt som fick mej att rysa. Det var så klockrent och de trots att vi bara träffats en gång. Jag var väldigt imponerad, jag erbjöd henne tjänsten att vara min stuntkvinna ;)
Jag tycker det är otroligt att vissa människor har den förmågan att läsa av och kunna beskriva saker så självklart. Förvisso är hon proffs på det hon gör, så visst. Jag är ju proffs på det jag gör.

Myset behövde nya innegympaskor, tydligen ansåg hon att dom hon hade var för små och det stämmer säkert om hon säger det.
Innan simskolan drog vi inom en skobutik.
Är det något jag avskyr så är det när man har ett servicejobb och inte begriper innebörden av det. Vi var i butiken 15 minuter och det var bara vi där. Under den tiden var intresset noll från personalen att hjälpa oss. Jag tänkte att jag för dagen inte skulle bjuda upp till dans och fråga om hjälp utan jag skulle se tiden an och se om dom frågar om vi behöver hjälp. Den frågan uteblev. Vad gjorde Leonora Vilhelmsson då?
Jo hon tog sin dotter med sej och lämnade butiken och hon tänker aldrig återkomma. Byt jobb säger jag bara. Tummen ner.

Vi drog in på Maxi och köpte lite bär i stället. Där var det mögel bland hallonen och vindruvorna, en snubbe som jobbade i fruktdisken hörde mej grymta om möglet och frågade om det var några problem. Nja inga problem för mej jag ser möglet och låter bli att köpa bären/frukten men en människa som ser sämre hade nog blivit besviken om dom stoppat bären/frukten i munnen.
Han tackade för att jag visade honom dom småludna bären ;) tummen upp för honom.

Simskolan gick bra och vi drog hem och brassade käk. Valet föll på pannkakor och myset hjälpte mej hela vägen. Det är bland det bästa jag vet när vi hjälps åt med maten och dukningen. Att duka av glömde hon dock och jag sa något till henne på ett ironiskt sätt och till min glädje fattade hon det. Det tycke jag var kul, ironi är ju superkul. En ny värld öppnar sej nu för oss och det ska jag klart utnyttja Ironinsvärld ;)

I morgon tror jag att jag ska logga in på facebook för första gången på länge. Jag har inte scrollat flöde på hela detta året, om jag är redo för det nu det vet jag inte heller. Men jag undrar ju helt klart om den delen av världen fortfarande är förljugen. Nån som vet?
Och vad har möjligen hänt i andras liv som jag missat och som jag mår dåligt av att missa? Ja jag har många funderingar i ämnet. Jag får väl analysera det lite kanske. Eller helt enkelt förbli utloggad ;)

Fröken fundersam...


Jockarp.

tisdag 4 april 2017

Småbyxor....



Gymmet, ja det är sanningen det. Det är fortfarande för mörkt på morgonen för att ta en tur på berget. Jag fick smaka på känslan lite innan vi ställde om klockan och jag fick mersmak. Nästa vecka borde det rimligtvis funka att ge sej ut vid halv sex på morgonen, jag får väl ge mej till tåls lite. Men det är svårt.

En ny strategi sattes i spel på jobbet, jag gillar när vi testa olika saker och olika lösningar, livet blir lite mer intressant då.
Nya prover togs och en cykeltur på det. Självklart socialiserade jag en hel del.

Jag drog hem till myset som hade blivit hämtad av mormor för vidare färd till frissan. Topparna hade klippts och självklart var hon sockersöt. Det var inte så stora förändringar men jag hoppas att det kommer märkas väldigt stor skillnad när kammen ska fram.

I skolan hade barnen gått till kyrkan och jag antar att dom pratat om påsken, enligt Mollie ska dom dit igen nästa vecka, jag vet inte vad jag tycker om det ;) Hon fick en fin mössa som jag blev mäkta avundsjuk på. Jag skulle också vilja ha en sån, jag undra om den möjligheten finns?

Jag hoppade för första gången detta året i mina småbyxor. Vilken lycka, vilken befrielse, jag älskar verkligen våren, tja jag älskar sommar, höst och vinter med men våren är speciell. Jag log, skrattade, hoppade lite, sprang och så kramade jag min dotter, jag var sjövild. Vårkänslor delux ;)

Vi gick upp på undantaget och grillade korv, korv är verkligen underskattat, supergott och enkelt att göra ;)
En kaffe på det i kvällsolen. Livet var sådär underbart lättlevt.
Mollie drog fram ett krocketspel, något hade dock hänt, de saknades lite små detaljer som kan vara bra att ha.

Jag fixade lite med min cykel, barnsadeln åkte bort, den tiden är förbi. Mollie cyklar så bra själv nu och jag hade nog aldrig orkat ha henne där bak, hon är en rejäl dam.

Vi tog en chill kväll i soffan. Vi har ett bra liv just nu mitt mys och jag men bättre kan det bli ;)


Småbyxor på :)

Jockarp.

måndag 3 april 2017

Hjärnsvett och bio....

Jo, den var bra :)


Uppstigning och jag var ute på berget innan 06:00, det är enormt med fördelar med att dra ut i arla morgon.
Jag var hemma innan klockan 8 och jag hade fått 22 km bergslöpning i benen. Jag mådde bra. Massa fina ämnen släpps lösa. Jag läste någonstans en beskrivning om vad som händer i kroppen när man springer, Jag funderade över det en stund på mitt löppass.
Det händer så sjukt mycket som man inte har en aning om. Bland annat stärks hjärtat och pumpar blodet i kroppen med större kraft. Vävnaderna förbättras, nya blodkärl tränger djupare in i musklerna, långt in i hjärnans blodtörstiga vävnad och färglägger den annars så gråa massan. Jag gödslar min hjärna och blodet som forsar fram tar med sej soporna där ifrån.
Hjärtat pulserade, hjärnan svettades och osynliga enzymer arbetade stenhårt inuti min kropp och det enda jag gjorde var att springa och må bra ;)
Sånt funderar jag över en tidig söndagsmorgon när jag springer på mitt älskade berg.

Frukost och för dagen brydde jag mej inte ett dugg om vad som är brukligt att trycka i sej klockan 8 på morgonen, gröt hej då. I stället valde jag pasta och korv. Så jobbar jag.
Myset hade ätit på undantaget så jag fick äta allena.

Vi piffade till oss, myset badade och jag duschade. Kamning av rufsigt hår påbörjades och för dagen gick det alldeles utmärkt att reda ut tjorvorna.

Vi fick besök i borgen, trevligt sådant. Vi chillade, snackade och det målades lite i mysets målabok. Det är mysigt när Mollie kan vara med och ändå inte tycka att det är trist, det kan ju lätt bli det för en sexåring när det är mest vuxenprat ;)

Vi drog på bio och möttes upp av våra vänner. En mycket bra film med mysigt sällskap. Efter bion gick vi till en restaurang. God mat och barnen skötte sej utmärkt, dom beställde sin mat själva och vi hade härliga samtal som passade för alla. Alla fick komma till tals och det är viktigt.

Vi behövde röra oss lite efter maten så skateparken fick besök, Mollie älskar det verkligen. För dagen var det lite småkyligt vid havet men en liten stunds åkande blev det i alla fall.
Hemfärd och förberedelser för kommande vecka. Jag la in nytt schema för myset och väskorna packades.
Helgen har varit bra, aktiv och mycket utomhuslek. Det är bra det. Vi är redo för en ny vecka. Lätt :)


Tjoho...


Jockarp.

söndag 2 april 2017

Selfipinne....

Ett mys och ett hav...


Jag stannade i sängen till klockan var åtta på morgonen, när hände det sist? Inte denna sidan jul i alla fall. Mollie kom in till mej och hon spelade lite spel, jag låg och läste. Så sjukt mysigt och behövligt.
Vi tog en gemensam och lugn frukost. Vi småpratade lite och vi satt tysta. Underbart.
Jag tog tag i dagen med att fixa med pannan och sätta fyr. Dammsugare fram och golv moppades. Blommorna fick ny näring och vatten och kaffekokaren koktes ur och rengjordes.
Kapaciteten är enorm när jag drar igång.
Klockan tio satt jag i soffan och kollade på mitt mys när hon slog in en paket till en grabb som hon skulle på kalas till. Snöret hon valde stod det god jul på. Jag flinade åt hennes val men jag lät bli att tycka. Hon tyckte att det var fint och det räcker bra för mej.

Kalasdags och partyt var i gympasalen på hennes skola. Jag lämnade av henne och drog i väg iförd löparskor. Mestadelen av rundan bestod av asfalt och det behövdes. Fötter och ben har haft det bra på stigar och grusvägar på berget. Men det stundar Marathon och det går inte på stigar och grusvägar. Det blev väldigt varmt på turen och min kropp är inte riktigt i balans för den värmen, men jag gnetad på och turen slutade på 15 km svett.

Myset hämtades upp och hem i full rullet. Hemma väntade min icke kaffedrickande vän med son. Dusch för mej och packning av matväska och grill sen drog vi till stranden.
Vilken eftermiddag vi bjöds på. Jag tro att detta var årets bästa dag hitintills. Det var så varm så tjocktröjan åkte av efter ett tag. Vi grillade korv och det grävdes i sanden. Myset Vilhelmsson skulle självklart bada och det fick hon, men bara benen. Det märktes att barnen njöt av den härliga vårdagen precis lika mycket som vi.
Mammorna satt chill i varsin brassestol och tittade ut mot havet medan barnen lekte. Vi samtalade om sånt vi ansåg viktigt. Sånt som är svårt att återberätta, man måste vara just där i den sinnestämningen med just dom personerna för att snurrningen ska ta fart. Jag älskar när det inträffar.
Vi hängde kvar på stranden ett par timmar och jag tankade så enormt mycket energi så jag var helt sprickfärdig innan vi åter styrde mot palatset.

Vi var inte nöjda, nej altanen fick ett rejält häng i vårvädret. Kreativiteten på barnen såg inga gränser och det är gott och se.
Solen gick ner bakom berget och det blev kyligt, in och lite mys i soffan till en film.
Vi var allt lite möra efter en hel dag utomhus.


Så sjukt chill ;)

Vi är i behov av en selfipinne :)


Detta är en dag som åker ner med en smäll i braiga lådan.

Jockarp.

lördag 1 april 2017

Nya muggen ;)

Nya dressen på palatsets trappa :)


Min dotter började dagen med att berätta för mej om vad en bacill var, jag log åt hennes utveckling i ämnet som varade hela bilfärden in till skolan. Jag älskar att lyssna på henne när hon berättar om saker hon lär sej.

Min dag handlade om datorjobb, det var bilder och text i en stor hög som skulle synkas. Jag gillar det men nu ser jag ett slut på det, nya utmaningar på väg in. Tack för det.
Jag slutade tidigt. Mina ord lät så kloka när jag sa:
- Livet är mer än att jobba Hej då.

I stället tog jag min dotter och drog till Mjällby, hon ville ha en tunika som hon sett ut på KappAhl. Jag har aldrig varit i affären, hon hänger mest med mormor i klädbutikerna. Men jag blev glatt överaskad. Fantastik trevlig personal vilket jag berättade för dom. Fina kläder vilket resulterade i en överlycklig dotter. Hon är helt underljuvlig när hon får något. Hon tackar, ler och kramas. Jag har verkligen lyckats bra med uppfostran. Ja jag är stolt över det.

Vi spatserade vidare in i blombutiken och köpte lite blommor att plantera i palatset i helgen. Vi behöver lite mer färg.
Jag passade på att fråga hur det går med den lilla köttätande växten vi beställt. Tisdag kommer den blev svaret. Bra där!
Vidare in i mataffären och grillkorv investerades. Det har lovats kanonväder i helgen och vad passa bättre än att dra iväg och grilla lite korv?

Hem till gården och middagen lagades. Efter maten gick jag till brevlådan och hittade ett paket, jag blev lite lömsk först,  jag tänkte jag har inte beställt något.
Jag öppnade det och hittade en mugg och ett kort från min icke kaffedrickandevän. Den var ett väldigt fint skrivit kort och muggen var väldigt passande. Det var så min käre vän resonerat.
Jag älskar när människor i min närhet visar att dom känner mej, jag är lätt att känna :)

Ännu ett samtal på telefonen som var viktigt och jag älska när människor kan förklara för mej varför man förändrar saker. Det känns liksom ärligt och rätt. Jag fick en förklaring till en förändring och jag höll med, planen är bättre och vi var helt överens. Skönt.
Vi planerade lite annat och jag tror att vi kommer att ha en mycket god och bra relation. Vi är öppna båda två.

Myset och jag hade en toppenmysig kväll. Kaffe för mej, i min nya mugg och lite choklad till det. Myset nöjde sej med chokladen. Hon kollade på teve och jag hängde på nätet. En riktigt lugn fredagskväll. Och det behövde vi verkligen, i alla fall jag :)


Jag bara ler...


Jockarp.

fredag 31 mars 2017

amelia....



Tidig morgon, men att vakna upp till ett meddelande om att jag berört någon till tårar är väldigt speciellt känslomässigt. Men det var det som skedde. Personen hade läst ett reportage om mej och Mollie i de senaste numret av amelia.
Jag hade själv inte läste det men jag stoppade till vid brevlådan och där låg den brännheta tidningen och väntade på mej.
Jag skummade igenom den lite sen drog jag till gymmet. Jag sprang och det med blandade känslor. Det är bra, jag vill känna mycket, jag vill vara en människa som är passionerad av livet, som har upp och nergångar i humör, känslor och tankar. Jag vill inte som en vän sa till mej: Sova mej igenom livet, nej det är inte vår stil det. Och nä hon har så väldigt rätt i det.

Dagen fortsatte sen med massa feedback om reportage, att höra att man är vacker är sällsynt och därför känns det lite extra i de 40-åriga hjärtat. Jag vet att jag är vacker men det betyder ändå väldigt mycket att får det till sej av andra människor. Jag blev väldigt rörd.

Jag har just nu varit i ett pressat läge och när det på eftermiddagen släppte var det som om jag åter kunde börja andas ordentligt, en liten otrevlig klump har rullat runt lite i min mage och jag gillar inte klumprullning ;)
Allt verkade nu ramla på plats och som jag skrev innan så är det nog så att det som sker det sker.
Jag vet vilka människor som är pålitliga och jag skickade faktiskt ett mess till en person med orden Jag älskar dej. Nu älskar jag inte henne på flickvän sättet utan jag älskar henne för att hon står på min sida och hon krigar för mej. Det känns bra.

Lätt som en fjäder jazzade jag mot fritids för att hämta mitt mys. Jag visade henne tidningen och hon gillade bäst bilden där hon själv var med ;) Bilderna blev verkligen bra, ja självklart texten också och det kändes klart lite extra att Maria, chefredaktören tillägnade och skrev så fint i sin krönika om hur hon såg på vår relation och vänskap. Jag kände mej helt omrörd efter alla känslor som for runt i mitt inre.

Kvällen spenderade vi hos tant N. Det var verkligen en behövlig stund. Jag gillar att hänga med henne, vi kommer alltid in på samtal som är djupa. Vi snurrar och det blir ofta väldigt intressant. För dagen stod jag för det mesta pratandet (så gick det med det, att försöka vara lyssnaren) men det är för att det händer så sjukt mycket märkligt i mitt liv just nu.
Och att det var märkligt var vi rörande överens om ;)

Sent i säng blev det.







Jockarp.

torsdag 30 mars 2017

Kriminell?

Humf...


Mörkt ute, löpning inne. Det gick bra, jag tog det lite lugnare, intervallerna uteblev. Jag var inte sugen för dagen och jag gör ju lite som jag vill i det ärendet.

En massa möten och jag fick frågan om vad vi gör på mötena. Det vi gör är att vi använder huvudet, ja det är faktiskt så. Att se lösningar, diskuterar dom och efter det lyckas med att genomföra dom.
Det är kul och efter nästa tre år börjar jag komma in i rutinerna med att inte utöva så mycket fysisk aktivitet ;)

Mollie Vilhelmsson hade med sej sin kickbike till skolan, stoltheten såg inga gränser. Vi hade inget lås till den och jag var lite fundersam över hur det skulle gå, om hon skulle få den med sej hem eller någon annan skulle lägga beslag på den. Men glädjande kom den hem igen.

Ännu en dag med märkliga händelser, jag vet inte men det verkar ta mej tusan blivit kroniskt på något märkligt sätt. För min egen del är det väldigt lätthanterat när jag står inför påstående om att jag är person med en kriminell bakgrund. Jag är gränslös i många avseende och jag gillar när det händer saker. Men från att vara gränslös till att vara kriminell tycker jag är en bra bit att gå.
Vad jag gjort det är att jag stått åtalad. Domen föll och den var friande. Ja det är väl min kriminellaste handling det. Tja jag har ju stulit ett par hjärtan också men någon snodde dom sen av mej så det kan jag knappast lastats för va? :)

Ibland hände det saker man själv inte kan påverka, ibland är det bra och ibland är det obra. När saker inträffar som jag inte kan påverka då blir jag till ett analyserande freek. Jag vänder, snurrar, vrider, snurrar, vrider och vänder lite till. Jag kan till och med känna hur min hjärna varvar upp och försöker sej på lösningar. Lösningar som oftast inte är möjliga för den stackaren. Hjärnan alltså ;)
Detta hände igår.
Men en ny rad som kom till min undsättning var att det som sker det sker. Om det inte blir si så blir det så och det kan bli bra det med.
Jag gillar när hjärnan kan påverka mej ljust när mina känslor säger mörkt. Det är bra. Det känns som om jag har något stort på gång.

Jag pratade i telefon nästan hela dagen och kvällen, jag var helt tömd på röstresurserna. Men det var det värt. Men jag tror nog att jag ska ändra taktik lite och bli en lyssnare i ställer för en snackare. Hur svårt kan det va?


Kriminell ;)


Jockarp.

onsdag 29 mars 2017

Lägenhet, nej tack....

Knappast torr bakom öronen ;)


Gymmet, hej. Ja det fanns ingen annan möjlighet. Anledningen till att vi ska flytta uret hit och dit under året har jag aldrig fattat men nu när jag jobbar dagtid märks det ju betydligt mer. Det var åter mörkt runt femsnåret. In på brukets gym och gosse vad jag drog på. Intervaller i ett groteskt tempo, jag var ruggit stark. Det fanns inget stopp på motorn. Jag sprang av glädje och av lycka. Inget mörker så långt ögat nådde, jag är bra på att vända mörkt till ljust nu för tiden. Bra där! Livet blir lite mer lättlevt då.

Morgonduschen och en kopp kaffe på det sen var vi igång. Jag var ute i fält stora delar av dagen, det var småbesvärliga lyft och ett par inspektionsrundor piffade jag till med. Viktiga turer och när vädret är dundervackert är det svårt att vara inomhus. Det kittlar liksom i hela kroppen.

Hela gänget lämnade redan runt tresnåret. Vi var överens om att dagen varit bra och att vi skulle ta vara på möjligheten att gå hem tidigt.
Myset var totalt dyngsur efter fritids, skorna dröp det av så operation torkning började.

Lite mysande ute i det vår vackra vädret. Mollie började gräva och jag satte mej i vindstilla söderläge och bara njöt några minuter.
Varje vår blir jag extra tacksam över möjligheten att hänga på palatsets baksida. Varje år simulerar jag i huvudet hur det skulle vara att bo i en lägenhet. Jag kommer alltid till samma slutsats. Det hade varit fruktansvärt.
Simskoledag och det var bara att dra i väg. Det gick bra för henne även denna gången. Det känns bra för oss båda.

Inom Maxi för inköp av present, det stundar åter kalas. Det gick enkelt att köpa gåvan. Det blev nån Legohistoria.
Vi vände hemåt och vi pratade hela vägen hem, eller Mollie pratade och jag lyssnade. Det var skönt att bara sitta och säga, mm, ja, jaså och så vidare.

Väl hemkomna var det dags att fixa läxan. Denna veckan handlade det om vårtecken. Mollie klippte ut foto på påskliljor och en trana som vi tog bild på när vi var och Ornitologade oss. Det är väldigt roligt och intressant att se och lyssna på henne när hon gör sina hemövningar. Jag gillar det starkt.

Kvällen blev en mycket lugn och behaglig del av dagen. Vi var nära varandra och vi pratade om allt möjligt. En dag som jag tror att vi båda behövde. Närhet och samtal det är grejer det :)


Ett drömliv...


Jockarp.

tisdag 28 mars 2017

Samtal och avundsjuka....

Ny bok...

Måndag morgon, Mollie frågade om vi inte kunde mysa lite längre, självklart sa jag. Jag kröp ner till henne. Hon var pigg och pratade. Jag vet varför du kallar mej för myset mamma.
- Jaså gör du?
- Ja, det är för att jag älskar att mysa.
Nja riktigt så är det ju inte men visst gillar du att mysa. Jag pussade henne på kinden och sa till henne att det var dags att hoppa upp.
Hon klädde sej, kammade sej och pratade oavbrutet, jag tror att jag mött min överkvinna där :)

De sista ord jag hörde när jag lämnade min dotter på fritids var.
- Jag älskar dej.
Dom orden är väldigt sköna att ha med sej på vägen. Jag log och drog till bruket.

Ett intressant möte gällande arbetsmiljö i stora projekt fick jag medverka i, superviktiga frågor. Jag hade lite bekymmer med middagsrasten, jag samtalade och det drog ut på tiden, jag kom in på brekas med cykeln och maten vältes ner i full fart.

Eftermiddagen bjöd på svavelos från mitt kontor. Mina kära kollegor höll sej på avstånd när topplocket lättade på mej. Jag blev nåt så fruktansvärt arg. Och det var befogat.
När lugnet lagt sej bad jag en kollega om en kram. Jag fick en stor kram och flinande sa han:
- Du behöver en glass.
Jag skrattade så jag kiknade. Vilka fantastiska människor jag jobbar med. Jag spann vidare på hans skämt och tyckte att vi behövde en ismaskin så heta som vi är ;)

Jag fick ännu ett samtal, ett samtal som var precis i min smak. Ett samtal som lättade upp hela min sinnesstämning. Jag blev glad att känna mej betrodd. Jag fick en fråga där svaret självklart blev ja. Ett nej öppnar ju inga dörrar.
Jag fick rolig information, saker som är utanför min vanliga värld, jag gillar det även om jag vet att människor blir avundsjuka på mitt liv.
Men ingen var speciellt avundsjuk på mitt liv när jag stod med min stora gravida mage med två ringar på mitt vänstra ringfinger med krossade drömmar och ett barn på väg. Det ska man nog ta sej en funderar på innan man blir allt för avundsjuk på mej.
Att jag sen fick en hel besticklåda i ryggen av en människa jag älskade, som lovat att inte leka med mina känslor och behandla mej med respekt har inte precis gjort livet lättare. Jag har badat mitt stålbad om nu någon glömt det.
Skillnaden mot många andra är väl att jag rest mej och blivit stark och faktiskt kunnat se lyckan i livet igen.
Men tyvärr ser jag på nära håll att människor har problem med det. Sorgligt.

På vägen hem fick jag lufta mej lite med min icke kaffedrickande vän, hon är min vän, min terapeut och mitt bollplank. Tja sen har vi roligt med ;) Det är viktigt.

Mollie hade fått ett par nya byxor av mormor det var behövligt hon formligen äter byxor just nu. När vi kom hem pysslade hon ihop ett brev som vi gick till brevlådan med. Jag flinade gott när jag såg vem hon adresserat det till.
Hon är en riktigt idésprutare och ett charmtroll utan dess like.


Hehe, en annan beskrivning för mormor...



Jockarp.

måndag 27 mars 2017

Ny vecka tack....

Söderläge.

Såhär bra har jag det innan söndagsmiddagen...


Jag vaknade tidigt och berget stod redo för mej, det var inbjudande och jag tackade ja till inbjudan bums. Jag drämde på med Mördabacken direkt, jag ville känna om motståndet från föregående dag låg kvar. Nepp. Jag dundrade upp och lungor och ben jobbade vackert ihop med hjärnan. Den kombon är underljuvlig.
Löpningen fortsatte sen och ibland infinner sej känslan av att fortsätta springa, att aldrig sluta, att kroppen aldrig skulle säga stopp. Söndagen var en sån dag och gosse vad jag njöt. Jag drog in på stigar, jag hoppade över nerblåsta träd och jag flög över stenar och rötter. Jag kände mej förälskad.

Att ha vänner som frågar hur jag mår som undrar hur jag sovit betyder väldigt mycket. Jag har såna vänner. När jag kom hem hade jag fått ett mess om just dom frågorna, jag log och det rev till lite sådär skönt i hjärtat.
Att jag varit personen som en annan människa funderade över hur jag mådde, och tog sej tid att skriva och fråga om det är vackert. Jag blev givetvis glad och småljummen i hela kroppen.

Jag var nog lite känslig och jag gillar den sidan av mej själv. Min dotter klippte sönder ett par håliga byxor och pysslade lite med tyget, hon levererade en katt och så vänder hon sej till mej och säger:
- Titta mamma vad fantastiskt.
Jag log åt henne åt hennes ordval. Jag formade mina händer till ett hjärta och sa till henne att jag älskade henne.
Hon tar då båda sina armar och sträcker ut dom rakt ut från sin kropp och säger:
- Så här mycket älskar jag dej mamma.
Det stockade sej i halsen på mej och det brände som eld bakom mina ögonlock. Tårarna kom.
Hon är helt underbar min dotter. Så mycket känslor i en så liten kropp.

Från det började hon diskuterar att hon ville frosta ur frysen, men sa jag vi har ju köpt en ny självavfrostande frys hjärtat. Vi behöver aldrig mer göra det. Men det var ju så roligt fick jag till svar.
Hmm jag skiftningarna är många och snabba.

Världens godaste kakor ;)

Runt middagstid körde vi söder ut. Vi stannade till på Ekohallen och köpte en lila snygg kickbike till myset. Bra val. Vidare mot ett café som gör dom godaste kakor jag vet.
Vi stoppar inte där, nej vidare igen till Rökeriet i Åhus för en mycket delikat och svindyr måltid. Vi satt i söderläge och solen brände lett, Jag var helt svedd i nyllet.
Mätta och glada körde vi vidare till Pulken, det var egentligen vårt verkliga mål för dagen. Tranor i massor som gick och åt, ca 9000 stycken var på plats och så vi då. Det var häftigast att se när dom flög in för landning. Mollie kollade i kikaren och jag spanade naturellt. Vilket fantastiskt skådespel.

Annars måste jag sammanfatta veckan som gått som min icke kaffedrickande vän till mej sa.
Idioternas vecka.
Ja det stämmer, det har varit en märklig vecka och med det ser jag väldigt mycket fram emot en ny vecka med roliga och spännande saker som gärna får kryddas med fin människor. Tror faktiskt att jag aldrig längtat till en måndag så mycket som jag gjort nu :)

På spaning...

Infotavla...


Jockarp.

söndag 26 mars 2017

Lojalitet...

Ingen mjölksyra stoppar mej ;)


Självklart vaknade jag långt innan klockan hade tänkt att ringa. Jag har funderat på att dra ner rullgardinerna i sovrummet, men det bär mej emot, jag älskar morgonljuset. Upp gick jag och dagen började med att sota ut pannan och sätt fyr. Jag vek tvätt och tömde diskmaskinen. Under det utförande kom Mollie uppspatserande med håret på alla håll ;)
Klockan var bara sex så dagen skulle bli lång för henne.

Jag tog en löprunda på berget. Efter en halvmaraton distans stod hon där igen. Mördabacken och för dagen bjöd hon mej på motstånd. Lungorna var svåra att fylla, benen var tunga och jag fick smaka på mjölksyra. Det smakade faktiskt bra. Det var rysligt längesen jag kände att mina ben sa stopp. 1,5 kilo hjärna sa dock inte stopp. Den var inställd på att springandes ta sej upp för backen. Och ja, självklart kom jag upp springandes, om än sakta ;) Jag log åt min styrka när jag var uppe på toppen. Jag sprang av mej syran och rundan slutade på 25 km en bra morgon alltså.


Det var vackert vid sjön....


Vi drog in till skateparken igen och vi var där i två timmar, lite paus bland gungorna på lekplatsen, det var en skön stund med mitt mys.
Min icke kaffedrickande vän slog en pling vilket var behövligt, jag förstörde dock hela hennes middagsrast på räddningscentralen, men så är det med vänner, lojala sådana.

Gällande lojalitet så slog det mej när jag angrep en vedhög på eftermiddagen att olojala människor finns det inte plats för i mitt liv. Jag är för gammal för det liksom. Det är en av fördelarna när man är vuxen, man får göra valet själv. Jag vet vilka i min omgivning jag kan lita på, dom andra kan finnas där men det är aldrig några jag skulle anförtro min kassaskåpsnyckel till. Falskspelare hejdå :)

Vi grillade korv mitt mys och jag, hon svepte två och själv välte jag ner tre. Jag hade min favoritsenap på med Mango/Habanero, god så man blir kär. Myset tog vanlig mes senap på sina korvar ;)

Ett bad var nödvändigt, det var mycket hoppande och dykande, schampo och balsam sen åkte hon upp. Jag visste att jag hade 30 minuters jobb med att reda ut hennes väldiga svall. När hon var utkammad och jag satt och tittade på min dotter som myste under filten kom det plötsligt över mej att det var mitt barn.
Jag sa till Mollie, att det är ju fantastiskt att du är mitt barn. Hon bara glodde på mej och informerade mej sen om att hon snart var längre än mormor. Hmm jag tror vi var i helt olika sinnesstämningar i det samtalet ;)


Ren och fin ;)


Jockarp.

lördag 25 mars 2017

Skateparken...



Fånga dagen, ja lätt. Halv sex var jag ute på mitt berg. Mördabacken hej. Ännu en otroligt vacker morgon blev jag bjuden på. Jag sprang ner om vägen på vägen hem, bara för att få se palatset i morgonskruden, då solens första strålar träffade mitt hem. Jag rös av välbehag när jag såg mitt älskade hem. Ännu en gång skakade jag på huvudet och sa till mej själv att jag den 30 december 1976 föddes med en guldsked i munnen. Vilket otroligt vackert och tryggt hem jag har. Än en gång bubblade orden upp att mitt hem är min borg.
Jag log och drog vidare i livet. Mot bruket.

Vi hade storstilade planer för ett uppdrag. Att sanera en sedimenteringsbassäng. Men nepp det blev inget av med det då det saknades personal för att hantera sugen. Ibland får man flytta arbetet lite och det brukar funka bra det med. Andra uppdrag fick angripas.
Vi hade en bra dag och det märktes att det var fredag.
Jag stämplade ut 15:00 för att jag kunde det.

Hem och upphämtning av mys och kickbikes. Vi drog vidare in till skateparken i stan. Där möttes vi upp av min icke kaffedrickande vän och son.
Det var första gången för myset på skateparken och hon var grym, hon hade super kul och hon utmanade sej själv. En lite krock och ett par fall men upp igen bara.
Mammorna parkerade sej i söderläge på en betongkant, super mysigt, vi samtalade och njöt i vårvädret, solglajorna var på. Jag älskar det. Våren alltså ;)
Det var många barn så det var lite stimmigt. Vi tog en paus och gick till ICA och köpte lite småsaker sen var vi tillbaka på parken igen. Lite mindre med barn gjorde att det blev mer testning av gränser.
Jag körde lite jag med men jag blir nog ingen elitutövare på det området.
Jag är bättre på att prata och prata det gjorde vi, om allt. Det är fantastiskt att man kan klicka så med vissa människor, människor som inte varit i ens liv mer än några få månader och ändå känns det som om vi känt varandra hela livet. Tacksamheten är stor över det.

Vi var frusna och myset var rosig i ansiktet, vi vände hem mot byn runt sexsnåret, det blev alltså några timmar i parken men myset vill dit igen ;)
Hem kom vi och middagen lagades, det blev sent för intaget av föda. Hel kyckling, potatis och sås. Smaskigt värre. Frisk luft triggar hungern, det var inte mycket kvar på bordet i matväg när vi var klara ;)





Jockarp.

fredag 24 mars 2017

Privilegier och kickbike...

Den hårdingen kör på kullerstenen ;)


Ingen morgonträning, nej faktiskt ingen träning alls på hela dagen. Ovanligt men behövligt, kroppen behövde lite vila.
Det blev morgonfritids och det var ännu en ljuvlig morgon, jag älskar att jag nedärvt mitt mycket goda morgonhumör till min dotter, vi var två solstrålar som spatserade upp och borstade det bländande vackra garnityret ;)
Ja jag tyckte jag så ovanligt fräsch ut, jag gillar den synen, den får mej ännu piggare än vad jag redan var.

Fritids och vi kramades en bra stund innan vi sa hej då till varandra. Det är något speciellt med myset och hennes stora varma kramar. Hon bjuder ofta på dom vilket jag är glad över, tack för det.
Jag drog till bruket, kaffe med grabbarna och vi hade lite tuffa samtal. En kollega har blivit allvarligt sjuk och det ser inte bra ut, tacksamma var vi som klivit upp ur sängen denna dag.

Jag satt i ett antal möten och mycket häng vid datorn. Lite provtagning fick jag till. Middagen intogs med ett helt gäng härliga människor.
I ett möte med en äldre herre blev jag så fylld av energi så jag höll på att pysa över. Jag grymtade något om att jag började bli till åren, han klippte av mej bums och sa:
Leonora! Du är just nu i din bästa tid i livet. Du är fortfarande väldigt ung och du är tillräckligt gammal för att skaffat dej en mängd erfarenhet. Du är klok och du har ett kontrollerat liv. Du är het på arbetsmarknaden.
Hmm jag blev imponerad av gubbens ord och han hade en poäng helt klart. Jag log och vi önskade varandra en trevlig dag. Jag funderade över orden och kom fram till att jag är väldigt privilegierad som får arbeta med alla dessa kompetenta människor, kompetenta vad det gäller både jobbet och då även livet.

Eftermiddagen bjöd det på tårta, för dagen valde vi en lite nyttigare variant, frukttårta.
Jag tackade för mej efter tårtan och alla hysteriska skrattanfall. Det kändes bra att lämna när livet var glatt och enkelt.

Jag körde till skolan för att hämta upp min dotter. Hon hade gjort en bok, lite flaggor och strumpor i papper. Hon leverarar helt klart väldigt mycket på pysselstunderna. Bra där!

Hem och upp till kusinerna, vi hade siktet inne på Kickbikes, Mollie har tjatat om det länge och just nu tycker jag att det är en bra idé hon är ju ute och kör och när det är vår vill man ju så klart vara ute.
Vi tog med oss två stycken hem och givetvis kittlade det även i en 40-årig flatas kropp att få provköra. Jag tog den stora och myset körde med den lilla. Herregud vad vi skrattade. Fort gick det med.
Nu har vi tränat så snart ska vi dra in till stan och köra lite gupp, hur svårt kan det va?
Tror vi får ta med en sjuksköterska på premiärturen så vi är på den säkra sidan ;)


Jag öste på altanen ;)


Jockarp.

torsdag 23 mars 2017

Krigaren....



Friheten är enorm, halv sex lämnade jag palatset och drog iväg. Stark som en björn dundrade urkraften från Jockarp åter upp för den fruktade Mördabacken. Jag var helt ostoppbar och den känslan av kontrollerad styrka är underbar. Jag mådde otroligt bra, jag var glad och jag bara öste på.
Det finns dagar när jag är ostoppbar men det är av andra anledningar, denna anledningen gillar jag väldigt mycket bättre. Jag kände krigaprinsessan i mej men det fanns inget slagfält jag behövde ställas längst fram i, det fanns inget krig jag behövde utkämpa.

Dagen utvecklades även den vackert. Människor tog kontakt med mej och hade en dialog med mej i stället för att tro på osanningar. Vi samtalade om mej och det är väldigt viktigt att huvudpersonen får komma till tals, jag sitter på informationen. Den informationen som var en mycket diffus icke sanning om mej stack jag hål på omgående. Vi rätade ut oklarheterna och jag har fullt förtroende för de lyhörda människor som befinner sej i mitt liv.
Detta är alltså heller inget krig jag ska utkämpa, detta får andra ta. Jag ska sitta på bänken lugnt och tryggt och självklart ge information om jag kan.
Annars njuter jag mest av att det finns människor som inte har med mitt liv att göra längre, men ändå inte kan släppa mej. Kan det vara en form av kärlek tro?
EN vacker dag ska jag berätta i klartext vad detta är för människor och vad dom pysslar med, men just nu är mina vackra läppar förseglade. Jag är helt enkel för smart för att falla för deras fulspel ;) (och smarta är även människorna i min omgivning som väl är)

Min lilla underbara dotter kom hem och berättade att en av hennes stora kärlekar på skolan hade brutit benet.
Men Va! säger jag, är det säkert. Ja svarar myset.
Jag var tvungen att höra av mej till grabbens mamma för att reda upp det hela, det lät ju inte klokt. Som väl var stämde det inte riktigt, han hade bara stukat foten. Pust.

Vi lagade middag ihop och Mollie valde pastan, för dagen blev det fjärilsmakaronerna, bra val. Det blev en enkelt men god måltid.
Vi kollad lite på Andys Dinusarieräventyr, det hade kommit nya avsnitt, superspännande.

Innan läggdags diskuterade vi dagarna. Mollie frågade mej vad dagen efter i förgår hette. Hon fortsatte sen med frågan om vad dagen som kommer före övermogonen heter. Jag log och försökte reda ut det fortast möjligt så vi kunde borsta tänderna. Ibland kommer det frågor som man inte riktigt kan förstå, att dom kommer alltså ;)

Vi avslutade kvällen med Pelle svanslös, en mysig stund innan lampan släcktes och mitt mys somnade.




Jockarp.

onsdag 22 mars 2017

Let`s dance....

Vilken morgon ;)


Morgonlöpning, ja nu var jag redo, det var ljust tidigt så det var bara till att dra ut. Mössan var på men den fick jag vackert ta av mej under resans gång, det var en ljummen morgon. Underljuvligt.
Jag kunde inte på något vis låta bli mördabacken. Den stod där och väntade på min morgonpigga kropp. Jag laddade och drog på full gas uppför. Vilken morgon.
Väl hemma pussade jag på min dotter lite innan jag gick in i duschen. Hon var redo för skolan och jag var redo för mitt liv.

Min dag var blandad, jag träffade massor av människor och det blev många härliga skratt, det blev även några tårar under dagen, hemskt vad jag blivit känslig på gamledar ;)
Jag hade ett trevligt lunchsällskap och även där skrattades det hysteriskt. Jag har lätt till skratt just nu och det är jag lycklig för. Jag känner igen mej själv nu igen.

Jag träffade en helt fantastisk man, en man som har ett helt skilt liv mot mitt eget, men samtidigt är våra liv så otroligt lika. Det var skrämmande att höra honom berätta sin komma ut historia. Så mycket stämde överens med min egen.
Det var många år sedan jag hade några känslor över min egen komma ut process. Det är historia för mej, men att lyssna på någon annans historia som träffar så mitt i prick gjorde att jag åter kom i kontakt med mina komma ut känslor. Ja det var jobbigt men säkert väldigt bra. Bra att reflektera över hur bra mitt liv faktiskt blev, att inga i min närhet har några som helt problem med min sexuella läggning. Jag är väldigt tacksam över det.

Jag körde för att hämta mitt mys på fritids och jag var både fylld av energi och helt tom inombords, det var en ovanlig känsla. Jag fick analysera det lite i min ensamhet.
Myset var på toppen humör och hon visste att det var simskoledags. Det gillar vi båda två.

Simningen gick väldigt bra, jag hoppas nu bara att vi inte blir dissade från vidare kurs för att hon är för bra, vi gillar det och jag vill att hon ska vara superbra  och trygg innan vi slutar kurserna.

Vi drog hem och åt middag och för dagen tog vi det vid soffbordet, hon är stor nu fröken Vilhelmsson och det är mysigt att kunna sitta lite mysigare i bland, utan att riskera att behöva sanera soffan efteråt.


Sooo Gay :)


Jockarp.

tisdag 21 mars 2017

Sova räv...



En måndagmorgon som började slow, det är skönt att ibland inte bry sej om tid och rum. Jag la mej i mysets säng och vi småpratade lite. Vi valde kläder och slutligen klev hon upp. Alla morgon bestyren styrdes upp och lugnt tog vi oss ut i bilen och vidare till fritids. Vilken start på dagen. Lyxigt värre.

Jag checkade in på jobbet och det var snålt med folk på plats, en kaffe och lite snack sen var det dags att ta tag i uppgifterna, lite provtagning av småäckligt vatten, en tur på cykeln ner till andra änden av fabriken för vidare analys. Lite socialiserande och diskuterande om saker som sker runt om oss. Goda samtal, viktiga samtal.

Hemgång tidigt, jag har blivit en riktig glidare och visst det är ännu viktigare nu när jag åter är själv med myset att ta mej hem i tid. Och nu har jag möjligheten och den missar jag klart inte ;)
Hon befann sej på undantaget, jag hämtade henne där och sen drog vi över berget till min icke kaffedrickande vän. Glädjen var stor att åter ses, det var inte längesen men saknade fanns där. Våfflor och ja, det är inte lätt att blanda en korrekt smet när det står en radio (Läs Leonora) och sänder hela tiden om allt som händer ;) Jag tyckte det var sjukt kul att smeten blev tunnare än vatten och eget recept fick användas, hej mjöl :)

Efter våfflorna gick vi ut och gjorde byn och jag blev faktiskt imponera, det fanns bollplan, basketkorgar, gungor, lekplatser med klätterställningar och ja sen fanns ju vi också. Vi lirade lite basket med barnen och syskongnället satte igång, dom är så söta när dom gnabbas. Mammorna styrde upp det hela och sköna avslappnande samtal under puttninga av glada barn på gungor tog över gnället. Så väldigt mysigt och behövligt, jag behöver vuxna människor och samtala med, det är viktigt för mej.

Kvällen blev kylig och vi vuxna ville gå in, barnen hade andra funderingar och ville kasta mer med bollen, vilket förvisso var bra, men nä förhandlingen avslutades och in gick vi. Lite gnabb om bollspelet sen landade vi slutligen i soffan. Precis vad som behövdes efter en aktiv dag.

Vi tackade för oss och körde över berget och jag älskar det. Jag gillar berget på dagtid men när det är kolsvart så är det ändå något som kickar mej. Det känns stort, vilt och mörkt. Det blir en annan känsla helt enkelt. Mollie somnade i bilen, eller hon sov räv men jag spelade med och bar in henne, hon var som en stor säck potatis, omöjlig att härbärgera. Men in kom hon och efter lite bestyr låg hon i sängen, men gosse vad tung hon är.

Jag hoppade i sängen jag med, ingen mening att vara uppe när myset ändå sover :)
En braig dag...

Match ;)


Jockarp.

måndag 20 mars 2017

Bakis...

Söndagschill....


Vaknad klockan tre, lite tidigt kan jag tycka men det skedde av någon anledning. Förmodligen handlade det om saker som inte gick att hantera i sovande tillstånd. Lite småtjurig och sliten gick jag upp och tittade mej omkring, nä jag ville inte ta tag i något av det som kom i min väg.

Löparskorna på fötterna och ut. Det var en frisk morgon och temperaturen visade minus. Mössa på och sen i väg över stock och sten. Solen steg och jag hade den i ryggen den första biten, jag såg min skugga och log. Den svarta skuggan såg så sjukt pigg ut där jag sprang. Jag vände om och fick solen i ögonen, den bländade mej fullt men jag njöt. Med solblinda ögon sprang jag och hoppades på att jag inte skulle dra rakt in i ett träd. Jag slapp den upplevelsen men upplevelsen av fyra vackra rådjur fick jag vara med om. Det gillar jag skrap, det är mycket vilt ute när man är uppe på berget tidigt. Jag var hemma innan klockan slog åtta och det kändes fint.
Jag drog omgående till stan för att styra upp lite smått och gott. När jag kom hem beslutade jag snabbt att något mer ska inte göras under dagen, helga vilodagen typ.

Eller ja, lite hade jag att pyssla med, Palatset var i behov av sanering. Det var ett måste. Sopning av chips och ostbågar, sugning av hela huset och golvtorkning. En dusch på det sen attackvilade jag i soffan.

Mollie var sliten hon med efter festen. Hon pysslade klart en del vilket fick mej att känna uppstötning av bara tanken att hjälpa till, hon bad mej inte. Tack för det.
Hon chillade lite i soffan med att titta på pysselvideo.

En kära vän kom och det var som vanligt mycket att samtal om, det händer så väldigt mycket i våra liv. I mitt är det positivt i hennes är det inte riktigt lika uppåt. Jag tror att hon uppskattade att skingra tankarna en stund med att bygga lego med ett mys, jag låg på soffan och tittade på tacksamt över att jag slapp.
Jag vet fördelarna med att ha personer i min närhet att prata med när livet känns svårt. Nu var jag där själv och lyssnade, det är viktigt att finnas till för andra.
När livet är svårt ska man bara se det som en parantes, men det kan vara svårt ibland.

Till middag blev det Pizza, vi hade lite över som vi gluffsade i oss.
Nattningen skedde ovanligt tidigt, men det var behövligt.

Pyssel, klök.


Jockarp.