Superledig…….

En solig morgon….

Före…

Efter…

Barn till skolan, hund och jag ut på löptur på berget. Hej rutiner. Ja jag avskyr rutiner men vissa är bra. Just det där med springning är bra så de ska jag fortsätta med ;)  det var en aning kyligt men solen tittade fram då och då på mej. Det uppskattades.

När jag kom hem gick jag ut i verkstan, satte fyr i min kamin, tog en kopp kaffe, klöv lite stickor och sen var jag redo. Redo att göra om en ljusstake till en skål. Jag var lite osäker på om det skulle gå och jag ville verkligen inte förstöra den. Det var ett vackert trä där lite av barken satt kvar. Jag älskar när träet är så levande. Det blev superfint och jag var så oerhört lyckligt och stolt över min skapelse. 

Jag fick en fråga häromdagen vad jag gör med alla sakerna jag skapar. Ja vad gör jag? Vissa saker använder jag, vissa har jag inne och ser på varje dag och oftast ler jag över tanke att jag faktiskt gjort dom. Vissa saker står kvar ute i verkstan.

Jag får även frågan ofta om jag vill sälja saker och ja det skulle jag kunna göra men inte över nätet. Vissa saker måste man se och känna på innan man vet om det är något som passar. Vissa saker jag gör har slagit sej, vissa är inte helt klara och vissa tycker jag inte håller måttet till att lämna Månsagården. Och vissa ligger mej lite varmare om hjärtat så dom vill inte heller ska lämna ;)

Men kanske en dag.

Jag fick lägga ner verksamheten med skapandet för Mollie skulle hämtas upp från skolan och vi skulle ut och shoppa. Vi började med en buffé med asiatisk mat. Hon hivade i sej sushi och jag bara flinade. Hon älskar det verkligen.

Vi strosade runt i affären och vi provade kläder. Hon hittade faktiskt ett par brallor som hon gillade så dom slog vi till på. Det blev en dyr eftermiddag för mamman men ack så trevlig.

Det kom fram en kvinna till mej och sa att hon kände igen rösten. Jag såg först frågande på henne, jag funderade på om jag kände henne. För att reda upp det frågande jag just den frågan. Känner jag dej?

Nej nej nej sa kvinnan men jag vet vem du är.

Aha hoppas det var för något positivt sa jag. Och jo det var det informerade hon mej om. Trevliga möten må jag säga.

När vi kom hem skulle Mollie slå in klappar och jag blev förvisad ut till badet på altanen. Det var en okej plats att återhämta sej på.

Kvällen avnjöt jag med en bok i soffan utan glasögon dock för dom har jag glömt på annan ort tyvärr. Jag hoppas på att återfå dom inom en väldigt snar framtid.

På shoppinghumör….

Jockarp.

Stjärnklart……

Tofflor till handbollsträning 

Uppstigning klockan sex. En timmes promenad med Mr K på berget. Månen lös och tillsammans med dom miljoner stjärnor som var tända behövde jag knappt ha pannlampan tänd. Det kändes som om någon var extra god mot mej denna morgon. Och jag hade vett att njuta av den godheten.

Kaffe koktes och Mollie väcktes. 

Hon fick lift till skolan och jag drog vidare för en dag med möten. Det var en okej mötesdag men jag skyndade mej ändå hem lite efter tre på eftermiddagen. Jag saknade byn. Innan jag for hem var det tankning av bil och upphämtning av hund som gällde. 

Väl innanför dörren drog jag igång med matlagningen. Den formidabelt goda köttfärssåsen med pasta levererades. Mollie tyckte det luktade korvstroganoff. Konstigt för det har jag nog aldrig lagat, hon gilla liksom inte det.

En liten tur på berget med Kennet för han skulle vara hemma själv på kvällen.

Mollie skulle lira handboll och jag skulle springa, det är för kallt för honom i bilen nu så han har det bättre i soffan ovanför elementet.

Men Mollie tränade och jag sprang och ja, det var kyligt. Men jag brydde mej föga. Staden var bedårande vacker med all julpynt som pryder gator och torg. Det må vara en liten stad vi bor i men vacker det är den.

Hemma i byn duschade Mollie och jag slängde mej i badet på altanen. Herregud vad jag hade saknar det, det märkte jag. Herre så skönt det är att plaska runt.

Kallt om nosen….

Jockarp.

Val av lycka…..

Jag startade ett experiment. Det var inget planerat det bara föll sej så.

Jag vaknade upp till en ny vecka och jag gladdes åt det. Jag var ledig. Jag skickade ett morgon mess till min dejt och jag fick svar tillbaka väldigt snabbt. Hon tänkte på mej.

Tänk att nån tänker på mej, jag blev glad av det. 

Jag satte fötterna på den fiskbensmönstrade parketten och foten kändes bra. Jag blev super glad över det. 

Kennet blev glad att se mej och ännu gladare var han när han fick sin mat. 

Jag väckte Mollie och jag sa:

- Godmorgon lilla hjärtat har du sovit gott? 

Svaret kom.

- Godmorgon mamma. Och bara dom två orden gjorde mej så lycklig och varm i hela kroppen. 

Jag kände doften av kaffe och jag kände en glädje över det. Mollie åt sin frukost sen kammade jag hennes hår när hon spelade piano. Jag var lycklig.

Vi körde till skolan och jag lämnade henne med orden om att jag älskar henne och att jag skulle hämta henne vid skolslutet.

Jag älskar dej med sa hon innan hon skickade med mej en slängpuss och stängde bildörren.

Jag körde hem och det var då jag reflekterade över hur lycklig jag var. Klockan var bara åtta och jag hade redan upplevt så mycket vackert. Jag bestämde mej då att jag skulle se på saker på ett ljust sätt hela dagen. 

Jag drog på mej lager på lager av kläder och tänkte att om det varit en vanlig dag så hade jag tyckt att det var segt med alla kläderna. Nu valde jag att se glädjen i att foten är okej och att jag faktiskt kunde springa.

Jag tittade på Kennet små bruna öron när han sprang framför mej. Jag blev glad av det. Så söt han var. Jag hörde en låt av Ken Ring då en kvinna han älskat dog av en överdos. Jag var lycklig över att ingen i min närhet har drogproblem. 

Jag kände en harmoni mellan hjärta, lunga och övriga muskler. Jag gladdes över min form. Ett lite löv signade ner framför mej och jag blev glad över att jag såg det.

När jag kom hem blev jag bjuden på kaffe på undantaget även det blev jag glad över. Jag hinkade i mej två koppar innan jag gick hem.

Jag tömde ut vattnet på spa-badet och gladdes över att den dränkbara pumpen funkade fint och att jag har bundit mitt elavtal. Jag satte fyr i pannan och blev glad när jag tänkte att vi kan har så varmt vi vill i huset, det är inte självklart för alla vad jag förstår.

Jag satte även fyr i min lilla kamin i verkstan och jag blev superglad över att den funkade utan problem, det var hög luft och med det steg röken precis som det är tänkt.

Jag svarvade lite och jag blev glad av det jag skapade. Jag funderar på att göra om mitt alster men jag gladdes ändå väldigt mycket över hur jag kan förvandla en vacker träbit till något ännu vackrare.

Jag hämtade upp myset och vi körde till Bibblan. Jag älskar det stället och jag blir så lycklig där bland böckerna. Den bok jag skulle låna fanns inte inne men den kommer på onsdag och det blev väldigt glad över.

Vi körde hem och jag tog Kennet på en tur på berget medans myset satte sej för att sy.

Det var en mysig promenad men vissa negativa tankar kom. Jag noterade det och lät dom falla, idag skulle jag se ljuset. Vi gick inom och hälsade på ett par linderödsgrisar innan vi gick hem. Både jag och Kennet uppskattade mötet. Ja svinen med.

Hemma igen och jag lagade middag. Lyckan över att kunna äta mej mätt kom. Att mitt barn kan äta sej mätt. Ja jag var tacksam och glad.

En syssla som jag oftast helst vi spy över angrep jag. Fem maskiner tvätt låg torkat och klart i en hög.

Den skulle vikas och sorteras av mej. Jag lät bli att spy i högen, i stället var jag glad över att vi har så mycket kläder att vi kan vara hela, rena och varma varje dag. Det är en lyx. (Jag kommer nog få återfall framledes vad det gäller illamåendet över tvätthögarna 🤪) 

Mollie skulle på Julcup med handbollen så vi körde in till stan jag var lycklig över vår bil som tar oss från A-B.

Jag gick iväg för en rörelserunda, Mollie kom tjoande efter mej, hon hade glömt sina gympadojor. Det var bara att vända hem. Jag flinade lite och kände en tacksamhet över att hon behöver mej, att jag är hennes mamma och jag ska hjälpa henne.

Jag tog en kort sväng innan jag gick upp på läktaren i idrottshallen och kände lyckan över att mitt barn sprang där nere och hade superkul.

Att hon är frisk och kry och inga bekymmer med någonting. Även det är en lyx.

Det var ett nyttigt experiment men jag kan inte säga att det är speciellt svårt att se det bästa i det som sker. Jag är nog faktiskt ändå ganska bra på det. Visst ibland är livet nattsvart men det fick inget utrymmet till det, inte igår i alla fall.

Jag tänkte att jag ska fortsätta med experimentet en annan dag men då ska jag välja mörker i stället för ljuset. Det kan bli väldigt intressant det.

Jag hade även lite konversation med min dejt men jag får inte riktigt grepp om det. Nu tänkte jag förvisso väldigt ljust. Det var min utmaning för dagen. Jag vet ju att vi mötts av en anledning, frågan är bara vilken. Så jag tänker faktiskt bara vara lugnt och se tiden ann. 

Livet pågår ju liksom precis nu och det är ju attans va kul det är.

Jockarp.

Grill……

Myset och jag….

Klockan var ställd på 08:45 men när den ringde var vi redan vakna. Jag skulle imponera och koka kaffe, den imponeringen slutande med att jag fick dammsuga kaffebönor från golvet. En sån där start på dagen då jag funderar över om jag helt enkelt skulle låtit bli att gå upp ;)

Kaffet serverades på sängen och det var gott. Vi startade upp ett känsligt samtal, det kändes oundvikligt och tyvärr resulterade det i tårar. Min mening är att aldrig såra, men i bland gör man det bara genom sin existens. Ja det var svåra känslor under söndagsmorgonen.

Det är svårt med mänskliga möten om man ser svårt. Ibland vill man se svårt på saker för att svårt blir en lätt väg.

Jag väljer sällan svårt för att det ska bli lätt. 

Just nu ser jag livet lite som ett marathon. Det är frivilligt, det gör jävligt ont men det är en fantastisk upplevelse och en enorm lycka.

Jag tänkte på det på vägen hem. (Ja jag kom iväg alldeles för sent som vanligt och dagen bjöd på 10 minus och emellanåt snorhala väga) 

Att det är så. En relation är frivillig, den kan göra jävligt ont men samtidigt är det en fantastik lycka.

Nu dejtar jag förvisso bara men det är lite samma sak. Jag dejtar av egen fri vilja, det är en enorm lycka med att möta en människa jag attraheras av och ja det kan nog göra ont satan också ;) 

Jag har tänkt och funderat på det innan det där med att man inte ska se avslutade relationer som något misslyckat utan en möjlighet till att få uppleva nya passionerade känslor. Jag flinade lite för mej själv i bilen. Tänk att jag har blivit så förnuftig. 

Jag tittade samtidigt tillbaka 12 år i livet när jag blev hjärtekrossad och med det trodde att mitt kärleksliv var över. Herregud så fel jag hade, det hade ju precis börjat.

Hemma i byn var jag 13:00 och just på det klockslaget skulle jag befinna mej på torget med Mollies handbollslag för att grilla korv. Något sen alltså. Jag hoppade i termobrallorna och öste på in till stan. Mollie var redan på plats och spankulerade runt i en nalledräkt.

Klockan tre var vi lagom frusna så då fick vi fritt för att åka hem. Palatsets termometer stod på 25 grader och det var verkligen skönt att komma in. 

Ombyte och sen ut på berget med Kennet en sväng innan middagen och givetvis varm choklad med grädde. Det var ju tredje advent och vår nya tradition ska stanna. Det har Mollie och jag bestämt.

Jockarp.

Spåkulan…..

Så mycket vackerhet i samma bild.

Okej nog kände jag av smärta i foten alltid. Det tänkta löppasset ställdes in, istället blev det en promenad på berget.

Mollie väcktes upp från dom döda halv tio och hon var verkligen helt slut. Jag fixade frukosten till henne och jag packade min väska.

Det var dags för Kennet och mej att ta oss till västkusten igen. Dejt sju. Jag kände att det skavde något, men jag visste inte anledningen men det önskade jag få reda på.

Även denna gången bjöds det på kaffe när jag kom vilket var vänligt. Ett fint välkomnande men något var annorlunda. Det kändes. Något jag inte förstod. Något jag inte visste.

Men hon tog mej till vackra platser. Vi åkte ut på öarna och hoppade på klipporna. Jag uppskattade det väldigt. Och innan vi hittade ett supermysigt mathak där jag valde en fisksoppa som smakade magiskt kom en del av skavet fram. 

Är det något jag lärt mej uppskatta genom livet så är det ärlighet. Även om det svider. Men ärlighet fick jag.

Vissa saker kan jag inte påverka, vissa kan jag. Men tiden är absolut inget jag kan påverka och jag kan inte heller påverka andra människors fattade beslut. Och här kände jag att jag inte kunde påverka min egen situation.

Kvällen blev varm och den var väldigt kärleksfull. Vilket jag gladde mej åt.

Natten blev som vanligt ömsom sömn ömsom sömnlöst. Kennet skulle ut på stan runt halv sex snåret på morgonen så det var bara att ge sej ut i den kyliga morgonen.

När jag kröp tillbaka under täcket konstaterade jag leende att vart jag än tittade och vart jag än kände så var det så vackert.

Halva hennes ansikte doldes i kudden men den andra halvan låg naken mot mej. Jag lät mina fingrar nudda varje millimeter av hennes hud. 

Mina fingrar flätade jag försiktigt in i hennes blonda hår och jag masserad lätt hennes hårbotten. Mina läppar mötte hennes och där låg jag och kände varje andetag hon tog. Hennes varma andetag som träffade min överläpp. Jag fylldes av en sån kärlek som jag inte kan förklara. Att bara ligga där och känna in allt som hände i min kropp, det var magiskt.

Hon snarkade till och jag log. Det var mysigt om än lite högljutt ;)

En tanke flög förbi och jag fångade den. Om det är sista gången jag har henne i min famn så har jag haft fantastiska dygn, timmar, minutrar och sekundrar med henne. Och där någonstans kanske man ska nöja sej. 

Jag behöver inte se i spåkulan hela tiden. Det är så lätt att man fokuserar på det som hänt innan i livet, det är så lätt att man fokusera på det som man tror ska hända. Men just där och då fokuserade jag bara på det som hände exakt just då. Jag blev glad av det. Jag önskar så att jag kunde hitta den känslan oftare i livet. Och ja kanske är det bara en träningsak.

Jag konstaterade också att det är en makalöst speciell och vacker kvinna. 

Som har tvingats gå igenom tuffa saker i livet, så tuffa att jag inte ens kan föreställa mej det även om jag så försöker i resten av mitt liv. Jag tänkt på hur galet det är att hon kan se så oberörd ut efter allt det. Hon är nog galet stark.

Ja men det är väl så att livet prövar oss olika.

Jockarp.

Kalas…..

Vaknade upp med huvudvärk. Fick en tablett av en god människa. Blev inte bättre, bet ihop. Tog bussen till värö bruk för att studiebesöka oss. Deras KLT fabrik där man korsar och limmar trä. Där man gör hela husväggar inne som uteväggar. Så sjukt fin, hållbart och naturligt. Jag var mäkta imponerad när jag lämnade fabriken.

Efter lunch och lite genomgång av en tragisk olycka som hänt på området i närtid började vi tuffa hemåt.

Jag var hemma i Jockarp runt halv fem och klockan sex väntade nya aktiviteter. Men jag kramade myset och sen drog jag på mej lite mer komfortabla kläder sen gav Kennet och jag oss av på berget. Vi behövde det båda två. 

Jag hann hem och även tanka bilen innan det stod ett gäng damer på trappan och gratulerade min dotter. Det var dags för kalasande. Mollie och en kompis hade fixat med maten så det var bara sista lilla smörjelsen kvar för mej i köket. Kidsen käkade och jag tog disken. Sen gick jag ut. Jag körde ved till källaren och jag kände att det varit två dagar utan rörelse.

Jag kände musklerna att det liksom kittlade i dom. Jag behövde jobbet.

Jag trampade fel ner till källaren och jag var övertygad om att foten gått av. Det gjort sjukt ont. Jag satte mej ner i trappan och drog av strumpan. Allt så helt ut. Herregud vilken tur jag hade.

Ungarna fick tårta och jag tog en bit jag med men jag gick ut och satte mej. Jag behövde egentid. Orkade inte med stoj och stim.

När tårtan var undanröjd gick jag ut i verkstan och skapade mej ett nytt alster på min svarv.

Kidsen kom ut för att bada på altanen, det var uppskattat minsann. Efter det badet kommer jag antigen få chock klorera eller byta ut vattnet.

Klockan tio var jag dödstrött med det hjälpte inte. Partyt fortsatte.

Jockarp.

Studiebesök…..

Jag lämnade hemmet tidigt för att hoppa på en buss som skulle ta mej till Göteborg. Fikapaus, prat och skratt. Vi ankom till göteborgshamn där vi skulle undersöka vissa saker som var av intresse för oss. Innan dess fick vi lunch vilket var behövligt.

Efter besöket åkte vi in till stan till hotellet. På min topp tio lista av vackra solnedgångar rasslade gårdagens in. Jag tog en lätt springtur i stan innan dusch, kaffe och upppiffning innan resturangbesök.

Ett hak som passligt nog heter Corner hade vi beställt bord på. Trevliga samtal, bus och god mat. 

Vi lämnade för att gå över gatan till Liseberg. Där anordnades femkamp mellan popcorn och brända mandlars ätning. Det var väldigt vackert på Liseberg och när snön föll blev det än mer stämningsfullt. 

Jag var en aning sliten när jag kom hem till hotellet så efter en varm dusch så kröp jag ner med en fruktansvärd huvudvärk under täcket. Där låg jag till klockan sju på morgonen. Booom. Sovmorgon alltså.

Jockarp.

Trä…….

Mycket trä i mitt liv nu….

Ändringar i schemat vilket betytt sena kvällar och tidiga mornar. För lite tid på hemmaplan men jag tänker att det lättar väl. Eller?

Träningen har fått stryka på foten några dagar nu. Kolsvart ute och jag har haft ett motstånd i att ge mej ut på berget med pannlampa, jag vet inte varför men jag är inne i en period där jag går extremt mycket på känslan. Kanske mer än någonsin.

Min lediga tid har spenderas med Mollie eller vid svarven. Jag blir så lycklig i min lilla verkstad. Jag blir lugn och jag riktigt bara myser bland mina verktyg och allt trä. Ibland saknar jag mitt ex. Att dela det vi startade upp. Något fint som hon förstörde med att hoppa över skaklarna och smutsa ner det vackra. Ja ibland kommer det över mej men jag hanterar det. Jag är en stor tjej nu.

Mollie ska ha födelsedagsfest för några kompisar på fredag och eftersom jag ska vara bortrest fram till dess så fick jag roa mej med att städa stora delar av huset. Vi fick storhandla och vi var inte hemma med varorna förrän klockan nio på kvällen. Långa dagar. Men nu är det gjort.

Och så hade jag kontakt med snuten också. Några småglin som trodde dom kunde komma åt mej. Men Nix pix jag vet vilka rättigheter jag har, det har jag lärt mej genom åren. Men ju mer jag tänkte på det inträffade ju mer ilsk blev jag över att delar av mina skattepengar går till fjantar som tror att dom är något mer än andra bara för att det står polis på deras arbetskläder. Jag har alltid haft respekt för lagens långa arm och dom som företräder den, men igår blev jag verkligen besviken. Men tja den besvikelsen får jag hantera och de är hanterat i detta nu ;)

I skrivande stund sitter jag i en buss och kikar ut i över ett snötäckt landskap och tänker på en tjej. Jag gillar dom tankarna.

Och så lite handboll på det.

Jockarp.

Vackerhet……

Ja med det lyckade projektet med att enkelt såga ut svarvämnen så hittade jag en vacker torkad rötad bokbit. Den petade jag i svarven och drog igång. Designen kanske jag kan fila på lite men träet var bedårande vackert. Varje gång så blir jag lycklig över hur vackert det är och varje gång blir jag lycklig över att jag känner en lycka över det.

Att sätta i en bit i svarven och inte veta vad det blir eller hur det kommer att se ut, om det blir lyckat eller mindre lyckats. Ja det är nåt visst med det. 

Jag startade måndagen med en liten lätt tur i löparskorna, tanken var långpass med det var vidrigt väder så det blev en tur i Mördabacken med Mr Kennet sen hem igen.

Jag tog och sågade ut en hel hög med svarvämnen som jag limmade ändarna på och som ska få torka en aning innan jag gör något mer med dom.

Jag svarvade en vril vilken jag misslyckades med. Tiden tog slut jag skulle stapla lite pinnar och innan dess skulle jag hämta ett stort paket på posten. Jag har för lite tid just nu känner jag. 

Jockarp.

Fullfart……

05:30

17:30

24h på två dygn har jag haft arbetskläderna på mej. På nåt sätt känns det som om dessa dagar bara passera och försvinner från mitt liv. Men än är jag så ung så jag måste förtjäna mitt dagliga bröd. 

Jag har börja tidigt och jag har varit oförskämt pigg trots att mörkret legat stadigt. Dagarna har inte riktigt blivit ljusa.

Jag har kramat min dotter varje dag när jag kommit hem och en av lördagsaktiviteterna var att kamma ut hennes tjorviga hår. Innan vi började sa Mollie.

- Mamma! Nu behöver du inte säga MEN MOLLIE det första du gör när du sätter borsten i håret.

Givetvis var jag tvungen att säga det sen kramade jag om henne och vi flinade båda två.

Jag tog även en vända ut i verkstad där jag städade och ställde iordning sakerna på rätt plats. Jag har fått en idé nu gällande hur jag på ett enkelt sätt ska kunna såga ut runda svarvämnen så det blir enklare att start upp med råa bitar i svarven. Jag älskar när jag sover på saker och det bara dimper ner på rätt ställe i skallen på mej. 

Jag testade idén och jag kände omgående att jag inte behövde sova fler timmar på saken. Det funkade kanon. Lycklig för det var jag.

Kennet har inte fått så mycket stimulans denna helgen och det märks på kvällarna, han går fullständigt bananas med sina leksaker. Jag får nog gömma lite godis till honom som han får leta upp i fortsättningen dom dagarna vi inte kan springa tillsammans. 

Mollie har varit hemma själv i helgen och vi hade helt skilda liv. Hon har pysslat med sin symaskin och hon har gjort ischoklad och hon har pimpat en julbock på sitt egna lilla vis. Hon har även varit iväg med mormor i en syaffär några mil hemifrån. Det är en dyr hobby det där minsann.

Måndag igen och denna kommande veckan är fullsmetad även den från morgon till kväll, det under heeeela veckan. Ibland undrar jag hur det är möjligt att det kan bli så fullständigt överfullt jämt.

Jularbete…

Ischokladstillverkning…

Jockarp.

Om jag är kär….

När dagen startar fem hinner man minsann med en del. Jag staplade pinnar i åtta timmar och när jag kom hem kramade jag om mitt mys ordentligt. Jag hade saknat henne.

Hon ska tydligen byta rum nu igen så hon började flytta. Jag gick ut för att testa en ny skruv till min svarv. Det verkade funka vilket var glädjande, hur länge vet jag dock inte men jag var glad över möjligen att få skruvarna så snabbt eftersom min förra brast dagen innan. Vissa människor är grymma. Och min svarvkompis är en sån människa.

Jag gjorde två alster och jag blev väldigt glad över båda. Jag mådde bra där jag stod även om jag hade lite konstigheter att fundera på.

Det är nämligen så att under dom senaste två veckorna är det två ex som hört av sej till mej. Eftersom jag inte tillhör typen som dumpa brudar utan jag tror på kärlek när jag inleder en relation 

Så är det då jag som blivit ratad i båda fallen.

Men om man nu inte varit lycklig med mej så undrar jag varför man hör av sej till mej nu. Om man dumpar någon så tycker man väl inte om personen. Då duger man väl liksom inte. 

Vad är det då som gör att dom hör av sej nu? 

Tror dom jag kan göra dom lyckligare nu? 

Och är det ens min uppgift att gör någon annan Lyckligt? Ligger inte lyckan hos en själv?

Många av dom människor som gjort mej lycklig i livet är även dom samma som gjort mej väldigt olyckligt. 

Men Jag har tvingats hantera mina känslor och tagit ansvar för mitt mående.

Mm. Kanske att jag inte var så dum ändå, kanske inte gräset var grönare på andra sidan. Kanske man skulle tänkte en gång till innan man raserade allt. 

Ja kanske.

Men det jag funderade mest över var att Ingen av dom frågade hur jag hade det, hur jag mådde. Man förutsatt att det var si eller så. 

Nä allt handlade bara om dom och deras behov. Att dom behövde får ut sej något. 

Konstigt ändå. Man brukar väl börja en konversation med hej hur är allt. Hoppas allt är bra med dej (om man nu hoppas det alltså)  (annars kan man ju låta bli att höra av sej tänker jag.)

Ja, jag fattar helt enkelt inte och frågan är väl kanske om jag ens ska lägga någon energi på att försöka förstå.

Hur vore det att tala i klarspråk om vad man vill?

Klarspråk är något jag och min dejt pratat om en del. Att jag kanske är för rak. Att det blir för lätt. Så är det kanske. Men samtidigt vill jag berätta vad jag känner, jag är nog sån som person helt enkelt. Är jag glad i någon så vill jag berätta det, jag avskyr känslomässiga spel. Jag förstår mej inte på det. Det skapar bara en osäkerhet. 

Så om jag är kär i någon då är jag det i själ och hjärta och då talar jag om det. Enkelt ;)

Jag släppte tankarna på kvinnor jag inte begriper mej på och fokuserade på mitt liv. Och i det livet var det dags att göra den första satsen med julkolor. Jag måste ju provsmaka innan jul liksom. Och ja. Inte för att skryta men jag är nog bland dom bästa i världen på att göra julkola.

Efter provsmakat tog jag ett bad på altanen. Månen var inte full men den lyste starkt när jag satt där plaskade. Herregud så skönt.

Jockarp.

Maskin……

Booooom

Herregud. Sovmorgon till sju. Jo jag tackar jag. Nio timmars sömn rättade till det mest i kroppen. 

Mat till hunden, kaffe till mej. Bacon, ägg på en macka till barnet.

Jag gav henne lift till plugget sen var det hopp och lek för mej. Kennet och jag tog en springtur på en mil. Vi såg lite kor och en gullig kalv av rasen Dexter på vår väg, vi kikade en stund sen trummade vi vidare i livet.

Jag fyllde källaren med ved, en syssla som tog ett par timmar, det sög en aning i armar och ben av jobbet. Gott.

Problemet just nu är att när jag kör ved som ska eldas upp för att vi ska få värme och varmvatten i palatset så hittar jag alltid en massa svarvämnen. Det börjar bli en rejäl hög med dessa nu. 

Det blev även tid till lite svarv mellan måstena. Jag höll på med en skål då den plötsligt släppte vilket jag tyckte var märkligt. Vid lite närmare titt så såg jag att skruven brustit.  Jag vet snart inte vad jag ska ta mej till. Tror jag ska köra till en verkstad i närheten som jag blivit tipsad om. Kanske dom kan göra en hel hög skruvar till mej, så jag har att ta av ;)

Jag såg inte mycket hopp till att kunna färdigställa den men jag gav det ett försök. Och gode gud vad glad jag är över att jag gjorde det. Den blev otroligt vacker. Jag fick även Wow av Mollie när hon hämtats upp från skolan. Och det var ju skoj.

En hundpromenad på berget. Inte för att jag behövde rörelsen utan för att det var skönt och ljust och för att Kennet uppskattar det.

Korv och makaroner bjöds det på i matväg i palatset. Jag skulle kunnat äta upp allt själv så hungrig var jag men barnet behövde lite hon med ;)

Torsdag ja då står det handboll på agendan för Mollie. För mej blev det pass två i löparskorna.

Jockarp.

Helsingborg……

Herregud vad det är mycket på listan nu för tiden. Med en avslutad relation trodde jag att livet skulle gå lite saktare men det går fortare och fortare och jag gör mer och mer saker. Eller det känns så i alla fall. 

Knappt tre timmars sömn fick jag efter ett vaket dygn. Superstarkt kaffe var det första som prioriterades. Sen var det påklädnad och eld i pannan.

Mollie och Kennet hämtades upp på undantaget och vi körde mot Helsingborg. Mollie pratade hela tiden och jag orkade inte riktigt med det. Dom första milen svarade jag mm, ja, osv. Men efter ytterligare mil frågade jag henne om hon inte kunde göra lite Tyska på sin telefon. Jo visst sa hon och det blev tyst. Herregud så skönt. 

Vi lämnade Mister K till frisören sen stack vi vidare till Ikea för att käka julbord. Inte världsklass på den maten med jag var hungrig och köttbullar rullar ju alltid ner väldigt enkelt.

Vidare in på Väla. Mollie valde butikerna och jag lufsade efter.

Hon handlade och jag betalade. Vi slog oss ner och tog en fika. Det var gott och det var så skönt att bara sätta sej i en mjuk soffa.

Jag fick samtal om att Kennet var redo för hemfärd så vi fikade klart och hämtade upp honom. Det regnade typ hela vägen hem och jag var dötrött. Till och med så trött så jag frågade Mollie om inte hon kunde köra sista biten hem. Hon kunde visst inte det ;)

Hemma tog jag tag i dammsugaren. Tjusigt värre, en liten Promenad med Kennet sen var jag vara tvungen att gå ut i verkstan och skapa lite.

Allt gick bra vilket var glädjande, det blir liksom lite mer tillfredställelse då. 

Jag hade ingen plan men jag svarvade ändå och träet var otroligt vackert. 

Jag tog in mitt alster slängde av mej kläderna, en snabb dusch sen ner i grytan på altanen. Gode värld så skönt det var.

Jag avslutade dagen med en öl och en skål popcorn i soffan.

Hej och godnatt på det.

Jockarp.

Spring och test….

Morgonpigg efter första springpasset.

Ja där fick jag för min lediga och fria dag. Tisdagen såg väldigt annorlunda ut jämfört med måndagen. Innan klockan var halv sju på morgon hade jag sprungit, duschat och vält ner min första kopp kaffe. 

Ägg och bacon var stekt till min dotter och vi var redo för en ny dag. Eller tvungna att vara redo.

Jag lämnade henne i skolan med orden att jag älskade henne och att hon var tvungen att ta taxi hem efter avslutad dag.

Jag drog ner till Ica och veckohandlade, fixade ny kod till mitt bankkort, tankande bilen. Hem med maten, gjorde risgrynsgröt, åt. 

In i bilen. Satt på möte halv tio till halv tolv. Hem i raketfart. Ut med hunden tillbaka till ett nytt möte. Satt fast där till fyra. Hem promenad med hunden, mat lagades och åts sen väntade det åter en kväll med handboll.

Medan Mollie lirade handboll för tredje dagen i rad tog jag min andra löpsväng för dagen, jag kändes fräsch i kroppen vilket är en behaglig känslan. Jag kom tillbaka till hallen så jag fick se lite av träningen. Det var annorlunda träning, lättsamt efter matchdagarna och Mollie uppskattade det väldigt.

Klockan var 21 när vi kom hem till byn. Hämta hunden och packa väskan. Barn och hund till undantaget och för mej väntade ett nattpass med att stapla pinnar. Pust en lång och extremt aktiv dag.

Det är kanske inte konstigt att jag fått frågan två gånger redan denna veckan om jag har diagnosen Adhd. Men se det har jag inte. Jag är bara väldigt pigg just nu ;) 

Förvisso gjorde jag ett test på nätet bara för skoj skull, det testresultatet visade att jag med all sannolikhet hade det. Men det är inget jag tänker rota i. Har jag det så har jag lärt mej att leva med det. Möjligt att andra har lite svårt att leva med att jag har tendenser ditåt men då får väl dom jobba med det då tänker jag, mitt lägsta tempo är högt och jag gillar det ;)  

Andra springpasset….

Kan det stämma tro 🤪

Jockarp.