Hon kan inte se vad som finns i mitt hjärta om jag inte visar det. Vi hade en hel dag framför oss Tillsammans. Jag tog en sväng med Kennet på berget så han skulle vara nöjd sen begav vi oss i väg. Mot Kristianstad. Vi satt och småpratade i bilen. Vi höll varandra i handen, jag smekte henne på kinden, jag hade ett väldigt stort behov av att vara nära henne. Hon verkade känna detsamma.
Vi shoppade, åt god buffé. Samtalade och skrattade en massa. Jag är flockledare i vår flock men vi är helt jämställda. En tillit till varandra och dom starka band vi har till varandra kändes så starkt. Känsla av lycka fyllde mej till brädden. Och hon kan inte se vad som finns i mitt hjärta om jag inte visar henne. Jag visade henne lycka, tacksamhet och kärlek. Det var det som fanns i mej.
Hemma efter en hel dag på stan och hon började slå in klapparna till jul. Jag avskyr klappar och jag avskyr julen. Men den är viktigt för Mollie och kanske blir den även viktig för mej en vacker dag. Hon var lycklig när hon höll på och jag fixade med annat. Hon frågade mej ibland vad jag tyckte och vad hon skulle skriva på etiketterna. Jag njöt av stunden trots avskyn.
Mollie gick upp och jag och en kär vän hoppade i badet på altanen. Det blåste snålt och månen var stark mellan molnen. Välbehövliga samtal. Timmarna gick och tre timmar senare gick vi upp lagom skrynkliga. Klockan var sen men Mollie kom och sällskapade oss vid godisskålen. Och där satt vi en stund alla tre.
Vännen åkte hem och jag kramade min dotter godnatt. Jag tackade henne för en formidabelt bra dag och sa att jag älskar henne. Hon sa som hon alltid säger innan jag stänger dörren till hennes rum. - Vi ses i morgon mamma, med ögonen. - Ja det gör vi hjärtat blir mitt svar.
Jag gick nöjt ner och kröp ner i min säng. Och det slog mej att det kändes som att jag ännu en dag hade lyckats visa henne vad som finns i mitt hjärta…..
Jockarp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar