Dampanfall…..

Morgonturen på berget, kantarelldags….

Måndag morgon 06:00 skulle Kennet upp, då skulle jag också upp visst. Han fick lite mat och jag tog en kaffe. Så redo för att möta dagen. Vi tog på oss vår springutrustning sen drog vi iväg på berget. Djur jag såg. Huggorm, kopparorm, groda, fasan, Hare och rådjur. Förutom tamboskapen som bestod av häst, ko och får. En djurrik morgon.

Hem efter en mil och lite mat i magen. Stekta potatisar, jo jag tackar jag. In till Ica, det var tomt i kylen. Hem igen och På vedhögen som kommit hem under vår semester, lika bra att dra igång. Kennet la sej och sov på gården under tiden jag körde ved. Mollie vaknade så jag avslutade jobbet. In och prata lite med henne om hur dagen planerats. Hon ville vara hemma. Fine för mej.

Jag fortsatte med att försöka få fram en tekelvägg i mitt sovrum. Sjukt jobbigt, dammigt och varmt. Jag slet som ett djur för jag vill verkligen bli klar med just det momentet innan kvällen. Det för att kunna städa bort dammet som lagt sej i precis hela huset. Helvete vad jag slet på. Och klar det blev jag och väldigt nöjd blev jag.

Jag fick städa hela huset, torka golven och damma. Det var äckligt överallt. När det var klart hoppade jag in i duschen, det kan ha varit den skönaste duschen detta året. Herre vad jag njöt. Efter mej hoppade Kennet i och blev snygg i håret. Efter det var det dags för middag. Jag snodde ihop en köttfärssås med spagetti. Vi var superhungriga båda två så det slank minsann ner två portioner. Efter det en kopp kaffe sen var jag nere för räkning.

Det gick väldigt enkelt att somna vill jag lova.

Jockarp.

Väst…..

Vi lämnade Stockholm och tog oss till Göteborg. Fröken särbo väntade oss. Vi skulle bo vid havet, det var skönt efter några dagar i storstan. Vi satt på klipporna och pratade och vi grillade. 

Det var Vanlife och Mollie stortrivs, hon kryper in i bilen och lägger sej under täcket och bara njuter. Vi vuxna satt ute så länge det var vackert väder. Molnen tornade upp sej.

Under natten öste regnet ner, så typiskt västkusten.

Morgonen bjöd på vackert väder och det blev frallefrukost innan vi packade in oss och körde till Ullared. Mollie är bedrövlig innan hon kommer igång, denna gången kom hon knappt igång. Hon behövde kläder men hon var inte sugen på att testa. Så nja det gick väl sådär. Jag fick med mej en massa bra att ha tråkiga grejer, så som schampo och balsam. Roligare än så blev det inte.

Vi campade ännu en natt och det var regn för hela slanten. Jodå.

Söndag morgon och vi skulle iväg och titta på ett hus som fröken särbo är en aning sugen på att köpa. Vi tog en frukost på MC Donalds. Jag tog dock bara en kaffe, lagom.

Huset var spännande det är väl allt jag kan säga just nu. Vi åkte till Spiseriet och käkade en god lunch och vi rundade av dagen med en glass på tre toppar nere i Lejet.

Ja det var vad vi hann med. Fröken särbo skulle jobba och vi skulle hem till Kennet. 

Jockarp.

Djurgården……

Uppstigning tidigt. Vi hade mycket som skulle undersökas och utforskas. Vi käkade frukost sen gjorde vi oss klara för en dag i stor Stockholm. Vi spatserade över Djurgårdsbron vidare till Gröna Lund. Där spenderade vi förmiddagen. Det var mysigt med sjukt varmt. Kvicksilvret var uppe och vände på 30 grader. 

Vi valde att lämna och gå vidare till Vasa museet, där visste vi att vi skulle få svalka. Vi såg filmen om hur man efter 333 år på den dyiga bottnen lyckades lyfta upp det gamla tänkta krigsfartygen. Otroligt att det lyckades och otroligt att det är originaldelar till 98% man står och ser på när man står bredvid skeppet. Det är mäktigt minsann.

Efter besöket tog vi en sväng till hotellet innan det åter var dags för middag. Den avnjöt vi på en brygga i Årstaviken. Mollie valde ännu en dag sushi och jag gick på en pizza. Vi satt där och kikade ut på vattnet och snicksnackade med lite folk från orten. Trevligt.

Jockarp.

Turistande…..

Vi tog det väldigt piano när vi vaknade upp efter vår första natt i huvudstaden. Ingen stress. Frukost och tre koppar kaffe slank ner innan jag kände mej redo att förflytta mej från bordet. 

Vi tog bilen och körde till naturhistoriska museet, en fullträff. Ett väldigt fint museum och kanske framförallt biografen som var 3D. Vi kollade på en film om en sköldpadda. Mollie var lite spänd och tyckte att upplevelsen ibland var lite skrämmande. Hon höll min hand hela föreställningen. Vi fortsatte sen i dom olika utställningshallarna. Det var så roligt att se min dotter suga i sej av allt hon läste och såg. Vi var på plats i några timmar sen bar det av mot gamla stan och där avnöts det en glass. Vi strosade runt och pratade, vi var inne i affärer, vi kände, klämde och testade olika saker som vi kom över. Vi fortsatte på Drottninggatan ett tag till innan vi var trötta. Då vände vi moget hem. Lite vila på hotellet innan det var middagsdags.

Mollie ville ha sushi, jag vill inte men sushi blev det. Eller tja för henne. Jag valde en skål Ramen. Vi surrade en stund till sen bar det hem mot hotell, säng och vila.

Vi ringde mormor för att höra hur lille Kennet mådde. Han hade det bra på undantaget och redan i morse hade han varit ute på en promenad på berget. Det är inte utan att både Mollie och jag saknar honom.

Jockarp.

På rull…..

Vi lämnade Jockarp innan lunch för att ta oss upp till den kungliga huvudstaden. Mollie var sliten eftersom hon haft en kompis på övernattning. Så själva körningen upp skedde i tysthet. Tid för reflektion och lugn. Ganska skönt mån jag säga.

Vi tog ett stopp på Cloettas affär i Linköping. Något vi båda uppskattat att göra. Vi kom ut med en massa gott redo för resten av milen upp till Stockholm.

Vi checkade in på ett hotell och sen var det ut igen för att hitta en bit mat. Indiskt för dagen och det smakade himmelskt. Det var så mysigt att sitta på en uteservering och småprata. 

När vi kom hem till hotellet igen blev det en match pingis. Bra med hotell som har lite aktiviteter. Sen intogs sängen och vi slötittande lite på tv innan det var dags att sluta som grönbruna för att ge tid åt prinsessömnen.

Jockarp.

Ledig tid…….

Att gå hem på semester är en speciell känsla. Att veta att man förfoga över exakt 24 timmar om dygnet, ingen kan säga vad jag ska göra, ingen kan ens förvänta sej att jag ska göra något. Jag gör precis vad jag vill.

Midsommarafton tog myset och jag och hoppade på våra cyklar och trampade ner till slätten i Valje. Där närvarade vi vid ett traditionellt firande. Folkdansarna dansade och när dom var klara med dansen gick dom för att hämta den vackra midsommarstången som skulle resas. Efter det var det förnedringsdans som gällde. Små grodorna revs av och ung som gammal hoppade runt i gräset. Mollie hade sett framemot det så det var bara att koackakak för mej med.

Fröken särbo kom och med sej hade hon en liten labbe valp som är tänkt att bli assistanshund vad det lider. Jag var inte superlycklig över hunden för mister K har visats sej ogilla valpar. Något vi legat i hårdträning med den senaste månaden för att få honom på bättre tankar än att bita dom små liven. Jag kände dock att jag inte var färdig tränad och kände mej osäker över hur han skulle bete sej.

Vi började med att gå en kontrollerad promenad, jag gjorde som jag lärt mej att göra med honom och det funkade fint. Vi utmanade honom lite i taget. Dom fick vara åtskilda under natten och så fortsatte vi att jobba. Vi var på stranden och där var dom i varsitt koppel och det gick fint.

Kvällen exakt ett dygn efter att lilla valpen kommit släppte vi ihop dom och Kennet skötte sej väldigt bra. En Sten lämnade mitt hjärta. Herregud så skönt. Allt löser sej.

Jockarp.

Färdigställt…….

Efter nattjänst tog jag Kennet på en tur på berget innan jag kröp ner under täcket för ett par timmars vila.

Mollie väckte mej och jag hoppade upp bums, jag visste att hon hade det lite kämpigt så jag vill kolla statusen.

Hon verkade ok, jag välte ner ett par koppar kaffe se åkte vi till stan för att lira minigolf. Det gick väl sådär jag tror jag behöver fila på tekniken en aning ;) men vi hade en väldigt mysig stund ihop och det var det viktigaste. På väg hem från golfen skulle vi köpa lite nya uteblommor men innan vi hann till affären hörde en kompis av sej till Mollie och frågade om hon var badsugen. Jodå. Jag körde tjejerna till Hällevik och till poolområdet.

Jag fick fixa med blommorna själv men det var helt okej.

Jag tog tag i projektet trädgårdsstol. Jag har ju bara färdigställt den ena och nu var jag redo för nummer två. Det var lite knivig men resultatet blev makalöst bra.

Jag fick avbryta för att hämta kidsen, men innan det var hundträning med Kennet så stod minsann stolen klar. Stolt? Ja, enormt stolt. Och det känns extra fint i hjärtat att ekribborna jag nu sätter ändan på är uppvuxna på berget i Jockarp.

Efter hundträningen landade vi i soffan alla tre och började kolla på filmen Forest Gump. Mollies val och det var ett bra val.

Jockarp.

Hon gör mej stolt……

Eftersom jag staplat pinnar under natten så missade jag när min dotter gjorde sej i ordning för sin sista skoldag i årskurs 5.

Klockan 11:20 stod jag dock och hängde vid staketet vid fotbollsplanen med konstgräs. Jag väntade på att hennes klass skulle komma ut, dom kom ut och dom var så fina. Dom sjöng lite sånger och rektorn talade. En nedräkning från 10 sen hade kidsen sommarlov.

Mollie fick utmärkelsen årets Wikipedia. Jag blev stolt och flinade lite åt det. Det stämmer så bra. Vi kramades och jag gratulerade henne till sommarlovet.

Det inträffade en incident under eftermiddagen vilket gjorde att det blev lite förändringarna i schemat för oss. Mollie hämtades hem och jag hade fixat en liten överraskning till henne. Den hade jag lagt på hennes säng. Hon blev så glad och när hon kom till sista lilla stycket såg jag att hon blev väldigt rörd. Hon hade haft en tuff dag och att då läsa att någon älskar henne träffade säkert med en enorm kraft.

Jag kramade om henne igen och berättade hur stolt hon gör mej varje dag. Sen fick hon lite space.

Eftersom det blev helt ändrade planer gav det utrymme till handbollsträning och jag tror att det var väldigt bra, att bryta av lite. Kennet och jag tog en liten snabb löptur, jag ville inte lämna henne för länge själv om hon skulle bli ledsen. Men när vi kom tillbaka så jag min dotter leendes. Det kändes fint.

Snabbt hem efter träningen och undantaget väntade för Mollie och Kennet. Själv väntade ännu ett pass i vedsvängen.

Jockarp.

Festival…..

Det har varit en fin helg. Fröken särbo kom ner från västra sidan av landet. Så mysigt att ha henne på plats i Jockarp.

Jag älskar tiden med henne och det är väl så det ska kännas när man är kär i någon.

Det var rockfestival i krokarna och det är ju fantastiskt. 46000 människor var på plats och vi hade besök från den kungliga huvudstaden.

Det är ju ingen hemlighet att jag en gång svarat ja på frågan om jag skulle älska en kvinna i nöd och lust till döden skulle skilja oss åt. Så blev det inte men när det skedde hade vi två vittnen med oss och besöket från Stockholm var just detta vittne.

Hon hade en ny kille och det var super mysigt att lära känna honom lite grann.

Fredagskvällen blev sen, vi hade mycket att ta igen och gå igenom efter en tid på olika platser i världen.

Vi är ju båda mammor nu vilket gör att samtalen aldrig tar slut. Att vi har en historia tillsammans gör även det att vi har mycket att prata om.

Dom skulle se huvudnumret på festivalen och jag skötte körningen till och från stället på ett enligt dom ett förträffligt sätt ;)

Vi hängde på altanen under söndagen innan det var dags för dom att vända norröver igen. 

Vi fick högst betyg som värd och dom ville hemskt gärna återkomma. Ja kanske blir det en ny tradition.

Vi då? Jo vi cyklade ut till festivalen. Det var en sån idyll att cykla över Vesan när sädesfälten gått i ax och det doftade helt underljuvligt.

Vi testade det mesta i matväg och vi var proppmätta när vi cyklade hem igen. Mollie var så svettig efter cykelturen så hon fick hoppa in i duschen. Hårt liv ;)

Jockarp.

Tummen upp……

En helg utan Mollie. Jag lämnade henne i skolan i fredags och tuffade upp mot västkusten. Jag fick chilla lite när jag nått min destination. Fröken särbo hade nämligen spanska lektion. När hon var klar med det tog vi oss till ett klättergym. För första gången i mitt 45 åriga liv klättrade jag. Och ja, det var skitkul.

Efter aktiviteten blev det dusch sen vidare till ett tapas hak. Vi åt typ alla rätter på menyn ;)

Lördagen började med en match i badminton, dusch på det sen lunch på ett crêpes hak på stan. Det smakade väldigt bra. Från crepesen till Skandinavium och musikalen så som i himmelen. Fantastiskt fint. Tre timmar gick väldigt snabbt. Och jag tror minsann att fröken särbo uppskattade det även hon.

Vi tog en sväng inom en butik och köpte med oss räkor, bröd och lite annat plock sen vidare ut mot havet och på klipporna slog vi oss ner.

En intensiv dag var till ända.

Innan jag tuggade hemåt så hann vi med att gå på en husvisning i Varberg och ett besök på en tjusig resturang i småbåtshamnen mitt i stan.

Mollie hämtades upp hos en kompis och Kennet på undantaget. Sen bar det hem.

En förbluffande bra helg var till ända.

Jockarp.

Det går bra nu……

Hon är grym till att fira. Min dotter hade fixat värst paketen till sin mamma på morsdag. Jag blev helt överväldigad. Hon hade varit i stan själv och köpt paket och fixat och donat. På kvällen blev jag utbjuden på middag och glass innan det var dags att arbeta igen. Vilken toppendag.

Vi gick en familjetipsrunda i stan med fritidsgården häromdagen. Det var en mysig promenad och lille Kennet var med och tränade på sina olater. Efter promenaden bjöds det på korv. 

Igår när vi satt i bilen och var på väg till nya äventyr ringde Mollies telefon. Det var en av fritidsledarna i andra änden. Hon berättade att Mollie vunnit andra pris på tipsrundan. Hon hade haft samma poäng som ettan men skiljefrågan hade skilt dom båda åt. Jag frågade hur det hade gått för mej och flinade. Jag fick svaret att jag hamnade i övrigt lådan ;) vinsten då. Jo 200 spänn och dom satte hon sprätt på i leksaksaffären. Det går bra för fröken Mollie Vilhelmsson just nu. Etta i cupcake tävligen och nu tvåa på tipsrundan.

Till mej 

Jockarp.

Cupcake…..

Efter en natt i vedsvängen vaknade jag halv tio, på tog för tidigt men jag var för nyfiken. Mollie stod i köket med cupcake runt omkring sej. Det stundande tävling i stan. Jag smakade av lite godsaker sen la jag mej på soffan för att invänta resultatet.

Halv tolv var hon klar och då begav vi oss in till stan för att lämna in alsterna för provsmakning och översyn. Vi körde hem en vända till sen var det dags för prisutdelning. Och nej jag trodde inte mina ögon när det stod klart vilken som segrade i kommunens först cupcake tävling. Mollie Vilhelmsson.

Hon hade gjort nordens länder, det var allt från vulkaner på island till dom tusen sjöarna i Finland. Hon var glad och jag var den stoltaste mamman i landet. Hon fick ett fint pris med en massa bra att ha saker till att utvecklas på bakfronten. En lyckad dag helt enkelt. Lyckat var det också att den lille kamphunden fick träna på hundmöten i stan. Det gick åt en hel del godis men vad gör väl det när resultatet är positivt.

Klockan fem lämnade jag av dotter och hund på undantaget. Det var dags för mej att åter bege mej till pinnavdelningen.

Jockarp.

En av två……

Väldans jobb bara med slipning 
Av bult….

Mollie är lite ledig men jag är fortfarande i tjänst. Hon är grym och klara sej själv mer och mer. Hon växer i det och jag försöker möta henne i det, vilket inte alltid är det lättaste. När jag kom hem efter avslutad tjänst blev det en hundpromenad med Mister K sen bar det av till stan.

Mollie skulle inhandla pinaler till cupcake. Det stundar tävling i stan i helgen. Jag skulle köpa vagnsbultar till min stol. Jag har letat typ överallt efter bultar utan text på skallen. Det visade sej vara stört omöjligt. Jag kan typ allt om vagnsbultar nu, anledningen att det är text på skallen nu är tydligen en ny lag. Så ja, Jag fick köpa med text och sen lufsade jag hem och slipade bort texten. Jag höll på i verkstan med stolen stora dela av kvällen. Mollie var ute och gjorde ett projekt med en korg. Jag älskar när hon har projekt och allra helst projekt nära mej. Innan klockan slog nio stod den första stolen klar, vissa saker kan förbättras men jag har ju en chans till på mej ;)  men på det stod hela är jag enormt nöjd.

Jag har slipat, målat, borrat i järn, borrat i trä. Kapat trä ribbor, slipat träribbor, oljat, lackar, monterat ihop. Och jag gläds åt resultatet och kanske gläds jag mest över att träribborna i ek som jag ska sätta ändan på har vuxit i skogen i Jockarp.

Före och efter bild 

Jockarp.

Projekt…..

Gravid

Jag har varit hemma och hållit på med ett par projekt under en veckas tid. Tanken var att projekten skulle få ta lång tid, ingen panik utan att jag skulle göra det när andan föll på. Den har fallit på. Jag håller på med ytterdörren och det är fruktansvärt tråkigt att slipa den för hand, men det finns inget annat bättre sätt. 

Vidare har jag börjat med en gammal trädgårdstol. Gammalt ska bli till nyare. Först fick jag dra bort alla brädorna som satt på den, fram med vinkelslipen, slipa bort nitarna och all gammal färg. Blodvite uppstod i pekfingret då jag råkade komma för nära kapskivan.

Jag har målat järnet ett par gånger, trädribborna som ska ligga på järnet kommer från vår egen skog och nu har jag kapat, slipat och betsat in dom. Alltså det kommer bli så vackert (tror jag) före och efter bild lär komma, om jag blir klar vill säga. 

Jag har varit tur och retur i Lund för att genomgå en magnetröntgen av ryggen. Den upplevelsen var sådär. Jag lider inte av klaustrofobi men att åka in i det där röret kan få vem som helst att gripas av panik, jag gjorde det dock inte men jag blundade under dom 15 minuter som jag låg i tuben. Hua.

Jag tränar vidare med miste K och det går framåt, vi körde in till bron i stan och där kom en massa hundar och passerade oss, han skötte sej utmärkt, hans enda fokus var på mej och den godispåse jag hade med mej till honom ;)

Jockarp.

Långfrulle…….

Ännu en supertidig start på dagen, upp på berget för en hundpromenad. Hem, frukost till barn, packning av gympaväska och datorväska. Frukt ner. Sen iväg mot skolan.

Jag väntade frukostbesök och vissa frukostar vara ända till halv två på eftermiddagen. Igår var en sån frukost. Så himla mysigt att bara sitta och prata om allt som händer i livet, lite gammalt och lite nytt. Tja kort och gott skvaller. 

Det är sällan vi har dessa träffat och det är märkligt med tanke på uppskattningen från båda håll. Samtidig är jag så himla glad och tacksam över att jag har vänner som är vänner trots att man inte ses eller hörs särskilt ofta. Det är en lyx i mitt liv det.

Mollie kom hem som vanligt med taxin vid tre snåret. Vi hade fått nys om en cupcake tävling i stan om några veckor och Mollie vill vara med. Men för att nå färdighet krävs en viss träning. Hon sparade inte på krutet utan satte igång bums med att skapa. 

Jag älskar att se hennes kreativitet. Vi är så olika där. Hon ser saker framför sej och gör, jag gör och sen tittar jag på resultatet med oftast en känsla av det där blev visst inte så bra ;)

Jag blev djupt imponerad av hennes skapelser. 

Efter baket var det dags för sista inomhusträningen i handboll.

Jag tog en löptur på en mil under tiden men jag hann med att se slutet av träningen och det var skoj, för dagen fick dom nämligen testa på att lira med klister på bollen. Mollie berättade på vägen hem att hon inte uppskattade kletet nått nämnvärt.

Resultatet….

Jockarp. 

Sommarkänslor……

Kent agent och jag tog en tur på berget långt innan fröken Vilhelmsson skulle väckas. Vi har skjutit fram tiden en aning för att hon är ordentligt skoltrött just nu. Det har varit mycket aktiva aktiviteter för henne dom senaste veckorna. Så frukosten fixas innan hon väcks klockan halv åtta. Lilla prinsessan av månsagården spatserar helt enkelt bara ner och sätter sej med sin guld sked och äter på sitt silverfat. Önska det vore tvärt om ibland ;) men det kommer kanske.

Hon lämnades i plugget och jag tog mej ann dörren, herregud vad jag har gnott på den och ändå har jag bara kommit halvvägs. Jag fick avsluta jobbet när solen brände för hett. Det var för dagen vindstilla och solen bara vräkte ner. Och jag är helt säker på att det inte lär komma någon annan och sno jobbet för mej. 

För att jobba på hemläxan med Kennet så tog jag med honom till Mollies skola. Ny miljö och massor av hunddofter överallt. Jag satte honom vid min sida och där satt han. Bra gjort med andra ord.

I morgon ska han utmanas rejält. Vi ska köra till hundklubben och titta på en massa hundar. Se men inte röra är tanken. 

Jockarp.

Full rulle……

Jag är så stolt över henne.
M. Vilhelmsson 

Det blev en väldigt lång söndag. Jag var uppe tidigt och ute på berget springandes med min Hund. Jag packade sen gympaväskan och fixade med frulle till mitt barn. Jag välte ner ett par koppar kaffe och det gjorde mej redo för dagen. 08:15 skulle vi vara i hallen. Det var vi inte, vi blev lite sena.

Tre matcher skulle Mollies lag spela. Det var tuffa och väldigt roliga matcher, jag satt i sekretariatet hela dagen så jag fick se liret på nära håll.

Mollie var extremt trött efter sist matchen och i morse snicksnackade hon något om träningsvärk. Jag bara flinade åt henne.

Hem och lämnade barnet och hämtade hunden. Mot Karlshamn och min hundträning. Vi höll på i två timmar, inte aktivt utan vi samtalade en hel del. Kennet skötte sej bra, eller vi skötte oss bra ska jag nog säga. Han blev utmanad av tre andra hundar som passerade honom på nära håll. Han gjorde nada. Allt fokus låg på mej och mitt godis i form av ost.

När vi var klarar frågade jag hundtränaren vad han trodde vi hade för utsikter att få bukt på vårt problem. Han sa glädjande nog att lite mer aktiv träning från mitt håll så skulle det inte bli några problem. Jag var så himla lycklig över orden. 

Hemma igen runt åttasnåret. Jag fixade lite mat till myset och sen blev det lopplådan bums. Vi var helt slut alla tre. Jag hade ett samtal som var viktig innan jag kunde stänga min grönbruna ögon. Skörden av den dialogen är oklar just nu. Men jag hoppas på en fin lösning.

Ja jag säger då det, Vilken dag.

Jockarp.

Hundtränaren……

Maskroser…..

Jag tog en löptur med mister K. Den turen skulle förändra ett och annat. Vi hade nästan sprungit en mil då vi stötte ihop med vår granne med sina hundar. Vi hälsade och Kennet sprang också fram och hälsade. Den yngre hunden la sej för Kennet precis som sej bör. Han luktade på henne och allt var frid och fröjd. Tills det small. Han flög på hunden och satte sej fast. Som väl var lyckades vi få bort honom från den rädda stackars hunden. Jag fick info lite senare om att hunden var okej. Men jag vet vilka spår som kan sättas psykiskt i dom (med all rätt)

Jag kan inte ha det på detta sättet. Jag måste kunna lita på att min hund ska kunna möta andra hundar utan att gå fullständigt banarnas. Jag sparade inte på krutet utan tog kontakt med en hundförare i Karlshamn. En kille som är känd för att ta sej ann problemhundar. Jag skickade honom ett Mail och han antog utmaningen. Så redan idag ska vi ses för ett först träningspass. Men fösta väntar en heldag i gympahallen med handbollscup.

Mer än att jag var sur på Kennet nästan hela dagen så tog jag tag i ett projekt som jag låtit bli att angripa. Vår ytterdörr behövde en uppfräschning. Jag jobbade på några timmar tills fingrarna blödde, sen fick jag ge mej för dagen. En dusch sen var jag redo för ett besök i kyrkan. Jag tog cykeln och det var skönt att rulla på i den underbara vårkvällen. Konserten var trevlig och jag chittchattade med en del kändisar sen begav jag mej hem igen. Mollie var hos en kompis för att kolla melodifestivalen så jag var hemma själv. Det passade bra att fördriva tiden med den gigantiska tvätthögen. Pust. Mitt i natten efter avslutad mellofest skulle det lilla barnet hem för sovning innan handbollen. Humf det där med natttaxi är inte riktigt min grej men jag får väl vackert vänja mej.

På gång….

Jockarp.

Förvirrade dag…..

Vaknade upp en aning förvirrade efter tre timmars sömn. Jag vimsade mej upp och fick i mej lite kaffe. Livet blev med ens en aning bättre.

Mollie skulle hämtas upp efter avslutad skoldag och vi skulle ge oss ut på jakten efter den perfekta avslutningsklänningen. Det gick sådär men vi vet i alla fall vad vi letade efter. En blå klänning.

Vi gav alltså upp för dagen och begav oss hem till byn. Dags för middag. Grillade kotletter, potatis och sås. Rätten gavs toppbetyg av mitt mys. Tack för det.

Hundpromenad på berget.

Jag behövde det så väl. Dagen hade flera gånger innefattat svåra samtal. Jag vet att samtal i text sällan blir bra, det kan missuppfattats känslomässigt. Men jag orkade inte något annat. Jag var helt uttömd, utdränerad. Så för att minimera skadan drog jag mej undan (vilket sällan är bra)  

Men jag hoppas att efter en nattsömn med tio timmar så börjar jag fungerar så jag orkar ta mej ann bekymret, missuppfattningen eller vad det nu än må vara.

Ny dag nya möjligheter, eller vad man nu brukar säga.

Åhh ja just det. Jag har semester i 12 dagar nu. Bara det kan få en på rätt sida kölen till att vilja ro vidare ;)

Och i kväll ska jag cykla ner till kyrkan i byn och gå på konsert. En konsert i kärlekens tecken <3 det blir bli fint.

Jockarp.