Triss....

Nattjänst innebär ett något lägre tempo under dagarna. Återhämtningen funkar inget vidare när sömnen är sparsam. Samtidigt vägrar jag låta mej stoppas och framförallt vill jag att Mollies dagar ska var bra även om jag inte är det piggaste bruden på jorden.

Vi har aktiverat oss med att vara på stranden, vi promenerade, först tillsammans sen gick jag på stranden och hon i det 12 gradiga vattnet. Det blev en vacker bild på min näthinna när jag blickade ut mot horisonten och såg min dotter i det blå vattnet. 

Vi satte oss på bryggan, hon i mitt knä. Närheten är viktig för oss båda. Vi småpratade och vi skrattade. Livet var enkelt, livet var vackert.

Men hon behöver mer än sin mamma, så vi har även hunnit med att ha vänner med hem från fritids. Två tjejer och någon har sagt till mej att tre tjejer inte kan leka tillsammans. Det kan vara så men inte denna gången. Tjejerna hade en toppen eftermiddag och det byggdes kojor och studsade studsmatta så svetten öste av dom och ansiktena skiftade till en rödare nyans.

Jag frågade om det var någon som var sugen på glass.

Tre svar och alla svarade ja ;)

Jag flinade och serverade glatt glassen.

Att bo på landet kan ibland trigga till lekar som kanske inte alltid är så "normala" Kidsen hittade gödselvagnen och det var tydligen väldigt festligt att springa bland skiten.

Jag morrade lite skämtsamt på Mollie som för tillfället sprang runt i mina skor. Hon tyckte det var ett bra va, jag tyckte det inte.

Vi har lagat middag tillsammans och att det dukas fint kan piffa till vilken måltid som helst. Och i palatset dukades det fint.
Trötta men fina dagar.

Balanslek...

Jockarp.