Lilleman är bättre i sitt ben vilket märktes tydligt, kan var precis överallt, han hittade på rackartyg hela morgonen. Jag morrade lite på honom och bad honom lugna ner sej. Han förstod mej inte, ville inte förstå.
Han hoppade upp i fönsterkarmen och la sej för att spana ut på gården. Mollie och jag tittade på varandra skakade på huvudet och skrattade åt honom. Vi bestämde att det var okej att han fick vara där, det kunde få bli hans plats. Vi har ju väldigt mycket övrig plats vi ;)
Hon fick lift till skolan och jag och Kennet drog upp på berget, det märktes att han hade haft en dag hemma och i vila. Han var helt sjövild. Det var fint att se det men samtidigt var jag lite orolig för hans tass. Smärtlindringen gör ju att han inte märker av sin smärta. Men han fick leka lite på den mossiga vägen.
När vi kom hem fick han vila i sin bädd och jag tog en skön löptur, jag kände mej väldigt pigg i kroppen och jag lät mitt huvud sortera sitt under turen.
En dusch och ett försök att kamma ut mitt tjorviga hår följde.
Vidare hade jag en massagetid bokad. Dagens massage var invändigt. Inte en muskel knådades men mina inre organ sågs över.
Jag brukar ha svårt för andra människors händer på min kropp, ja om det inte är händer som sitter på människor jag älskar i någon form. Men att få en Kraniosakralbehandling av en (för ett tag sen främmande) man bekommer mej inte det minsta. Väldigt skönt och avslappnande.
Mollie kom hem när jag precis kommit innanför dörren, vi tog en promenad med Kennet. Hon berättade att det stundar prov i skolan den 22/10, spännande sa jag och fick informationen om vad det handlade om.
Ekosystemet, näringskedjan, svampar och träd. Tjoho min paradgren. Vi gick i skogen och det passade fint att vi pratade om träden som vi gick förbi och minsann att hon passande nog hittade en gul kantarell.
En bra stund, en lärostund.
Vi bytte om när vi kommit hem, det väntade restaurangbesök på Thaihaket. Väldigt gott och för dagen slog vi till med efterrätt i form av friterad banan och glass. Ingen dålig onsdags middag det inte.
Nu lämnar vi byn i några dagar och tuffar västerut.
Jockarp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar