Att följa en stig....

Godmorgon Jockarp...

En stig.....

Det är nåt speciellt på hösten. Solen är stark när det tar sej upp över horisonten i öst. Vesans jord är fuktig vilket skapa magi. Dimman som förändras under morgontimmarna är ett fantastiskt skådespel i sej. Jag blir lycklig även om klockan är väldigt lite och jag är i behov av sömn.

Vi tog en morgonpromenad på berget och dom tysta stunderna innan dagen kommit i gång är fantastiska. Ibland behöver liksom inte livet vara svårare än att följa en stig. När vi kom hem igen var det dagas att väcka unga fröken. Pannkakorna serverades och tänderna borstades. Redo för dagen.

Jag lämnade henne i skolan och snörade på mej mina springskor. Det har varit en bra vecka löparmässigt. Jag hade ett uppdrag och det var att fixa en sponsor till ett event med handbollen. Det gjorde jag på min löptur och sponsorn gav grönt ljus. Glad var jag för det.

Möte och för dagen var det irl det var längesen, det mesta har varit i teams de sista åren. Men det gick bra. Alla höll avstånd och det var roligt att se lite ansikten. När jag satt i mötet fick jag ett mess om att mina nya glasögon kommit, gosse så glad jag blev. Efter bilinbrottet har jag nu varit utan dom i fyra veckor. Inte kul. Jag hämtade upp dom bums efter mötet.

Mollie var lite seg när jag kom hem så vi höll oss i sakta tempo. Vi läste lite läxor, ja helt sjukt. Dom har fått en ny engelska fröken så nu är det glosförhör varje vecka som gäller. Hua. Hon är duktig och hon tycker det är kul, det är nog mest jag som har lite svårt för det där ;)

Nattskift i vedsvängen och jag var hysteriskt trött innan jag landande i sängen klockan sex på morgonen. Inte så konstigt med tanke på att jag dygnat.
Hej livet.....

Jockarp.