Vårkänslor.....

Skön stund på berget....

Klockan hade passerat halv elva, jag vaknade upp efter nattjänst i vedsvängen. Jag öppnade upp ögonen försiktigt och kikade mot glipan vid gardinen. Jag anade sol, kan det verkligen stämma. Nyfikenheten fick upp mej och visst var det sol.
Det fanns ingenting i världen som kunde stoppa mej. Löparskorna på fötterna och iväg upp på berget.
Dom första kilometrarna kände jag av mina tidigare tuffa pass men när jag kommit upp för mördabacken kände jag mej åter stark och fräsch. Go känsla.

Jag tog en kaffe på undantaget och lekte lite med den lilla bedårande Norfolkflickan. Myset möttes upp vid taxin och vi gick in och brassade pannkakor, det var ett tag sen vi åt pannkakor och det åts glupskt.
Lite vila på maten i soffan sen väntade en behövlig dusch.

Vi tog oss över berget och det var en helt fantastiskt fin solnedgång över sjön. Vi stannade till på vår väg, njöt och knäppte några bilder.
Vidare mot våra vänner.
För dagen fick Mollie provhålla den lille grabben, hon var rädd om honom och med det blev hon försiktigt.
Jag höll honom jag också och det var riktigt roligt att känna det självklara med att ha en bebis i famnen.

Inom ICA på hemvägen förberedelserna inför dagen middagsbjudning styrdes upp.
Ännu en natt i vedsvängen väntade mej och Mollie flyttade in på undantaget. Livet.

Jockarp.