Costa Rica.....

Mollie vaknade i tårar. Hon hade drömt om Sigge. Jag fattade att det kunde ta tid och jag led med henne. Hon ville inte heller bli tröstad av mej vilket är ovanligt.
Hon lugnade sej och jag fick henne på andra tankar genom att prata om dom nya valparna som är på
intågande.

Morgonturen i löparskorna på övre däck blev en blöt historia, det regnade och blåste från alla håll. Godmorgon typ.
Frulle efter passet och då la skutan till i en ny hamn. Puerto Limon på Costa Rica.

Det väntade en heldag i regnskogen och vi hade sett framemot det väldigt.
Buss i en timme och vi fick se väldigt mycket. Det var fattigt det förstod jag, husen var bara ett skal av plåt på många ställen, men människorna verkade väldigt lyckliga. Dom hejades och vinkade,
leende människor överallt. Så vackert även om det saknades en tand här och där.

Vi åkte förbi, banan, papaya, melon, och Cocos träd. En kakaoböna fick vi möjlighet att kika närmare på och även ta en provsmakning av. Mollie var förtjust, jag var mindre :)

Det första djuret vi såg var en sorts sengångare som rörde sej högt uppe i ett träd, väldigt sakta.
Vidare fick vi en närmare titt på grodor som finns i regnskogen. Det var mörkt och murrigt. Mollie blev väldigt obekväm och jag förstår henne. Vi spatserade runt bland världens giftigaste grodor, så även om dom inte var större än våra gamla tioöringar var det lite skrämmande.

Från grodor till fjärilar, det var lite mer i vår smak det. Fantastiskt vackra.
Vidare efter ett fruktstopp åkte vi linbana över regnskogen, makalöst vackert. Träden var inte så höga och jag fick förklaringen till det. Skogen hade för ett antal år sedan skövlats så det var alltså en ung skog vi befann oss i.
Nu var den fredad och det var därför så många arter av växter och djur fanns där. När skogarna skövlas så får djuren hitta nya hem och här var ett ställe dom kunde kalla hem. Vi befann oss på En väldigt viktig plats alltså.
Vi fortsatte till ett vattenfall, på vägen dit gick vi väldigt nära det vilda, så mäktigt med alla träd, lianer, buskar och djur.
Ett litet stopp bland Costa Ricas ormbestånd. Sverige har en giftig orm, Costa Rica har 23.
Att en del av dessa ormar befann sej i precis samma natur som vi just då var något jag lät bli att berätta för min dotter.

Vi åkte vidare på steniga och grusade vägar. Extrema lutningar upp och ner. Vägen var till för alla.
Det kom ett gäng kor, får och höns. En hundvalp låg och vilade och gjorde inga tecken pr att
förflytta sej.
Ingen verkade heller bry sej så värst mycket. Förvisso tuttade chaffisen men folk tog det med ro när dom gick ut och puttade på sin kobesättning som stoppat upp trafiken. Chill liv.

Vi åkte tillbaka till båten och efter 30 minuter ombord lämnade vi Costa Rica bakom oss.
Djungeln suger verkligen, vi var ruskigt hungriga så mat var prio ett.
Vi fräschare sen upp oss och gick på Show på teatern.
The Show Must Go On. Och givetvis var det Queen tema.
Mollie uppskattade det väldigt vilket gladde mej.

Hem till rummet och vi låg och pratade lite om dagen innan vi båda nöjda och belåtna knoppade in.

En bra dag.

Jockarp.