Sprutan...

Ännu en tidig morgon och när klockan ringde var jag i helt fel stadie i sömnkurvan. Jag var så fruktansvärt trött och jag kände mej som en uppblåst ballong i huvudet. Jag lät bli att titta mej i spegeln, jag orkade inte möta ett trött face.

Kneget gick bra men jag var fortfarande väldigt trött. En huvudvärk låg och lurade och gjorde sej extra påmind då och då under dagen. Jag undrar just om det är dags för tanten att kolla upp sin syn. Kan vara så att jag är redo för glasögon.

Jag hämtade upp myset och Kennet och vi körde till stan. Mitt första besök på veterinärkliniken. Kennet skulle få sin tolv veckors vaccin.
Mollie höll honom nära sej när han var lite pipig.
Sprutan gick fint och efter det fick han välja en leksak. Han valde en rosa flamingo. Han var söt som socker när han sprang omkring med sin flamingo.

Vi städade huset när vi kom hem och det var skönt att få lite ordning. Mollie skulle göra sej fin inför den stundande skolavslutningen så hon tog ett bad. Medan hon gjorde det så angrep jag tvätthögen. Vi sällskapade varandra.

Att sitta nybadad i morgonrocken i soffan är vardagslyx på hög nivå och det unnar vi oss då och då. Gårdagen var en sån unnadag....

Kennet var pigg efter sprutan och inga allergiska reaktioner syntes till vilket var väldigt skönt. Vi vill gärna slippa ledsamheterna.

Tillbaka....

Jockarp.