Kennet och jag startade dagen på berget, det blev en lugn promenad i stället för en löptur, jag tror att det var ett klokt beslut. Massa nysnö hade kommit och det var tungt att pulsa fram, men gosse så vackert det var.
Efter att vi fått förmiddagskaffet och ett par skivor surdegsbröd i magen var vi redo att gå ut och köra in ännu mer ved. Kennet är med mej hela tiden, förutom när det kommer fåglar förbi, antingen hoppandes på marken eller flygandes en meter över hans huvud. Han blir helvild. Jag trodde det var en grythund vi köpt men den där herren går nog mer åt fågelhund verkar det som.
Mollie kom hem med taxin och jag började brassa middagen bums, svamp och pasta. En av hennes absoluta favoriter. Vi bjöd ner morfar på middag. Han har opererat bort blindtarmen precis så lite bortskämd med mat får han allt bli.
Han tog hand om Kennet under kvällen. Myset och jag drog till Vångabacken för att åka i backen. Hon på skidor och jag på Snowboard, jag ger mej icke. Det är klurigt men jag måste säga att det är fantastiskt att vara 44 år och känna att man faktiskt kan lära sej nya saker. Vågar lära sej nya saker.
Men ja, det är varken snyggt eller speciellt kontrollerat än, men jag hoppas att övning ger färdighet.
Vi åkte ett par timmar sen var vi trötta båda två. När vi kom hem gick jag raka vägen ut på altanen och hoppade i det 38 gradiga vattnet. Där låg jag och tittade på stormånen och molnen som passerade i raketfart. Det var så otroligt vackert och avslappnande. Motvilligt fick jag ta mej upp i fyra minus, men hade jag legat i en längre stund hade jag med all sannolikhet somnat.
Jag kramade min dotter god natt och tackade henne för en superfin dag. Hon verkade ganska nöjd hon med ;)
Jockarp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar