Skraj…..

Välkommen vardag. Ja kidsen är åter på plats i borgen. Huset fylls med liv, stök och plock i en salig blandning. Det är mysigt med det märks ju vilka det är som inte gör det dom ska. Det märks tydligt vilka det är som håller hemmet i schack. 

När vi var ensamma hemma levde vi lite lyxigare. Vi hade ingen att ta hänsyn till och det var väldigt skönt. Vi kunde äta rester, det fanns liksom kvar mat från föregående dag. Den timmen det tar att laga mat och röja upp kunde vi göra annat på.

En dag lyxade vi till det ännu mer. Vi gick på resturang. Enkelt gott och trevligt. Jag funderade mycket på det där. Det där när kidsen flyttar. Det kommer bli ett helt annat liv. Att fixa för två i stället för till fem. Tvätthögen kommer vara så liten så liten. 

Jag har inte tänkt på det men så var det ju faktiskt innan några år. Då när det bara var jag och Mollie. Men då var det bara jag dom fixade, nu är vi faktiskt två vuxna som hjälps åt och vi är två som försöker forma ungarna till att klara ett liv själva. 

Detta fick mej att fundera lite till. Det är så sjukt mycket dom inte har en aningen om hur man gör. Allt från att hänga upp tavlor till attt starta tvättmaskinen till att tanka en bil. Dom vet fan ingenting egentligen, ingenting om hur man sköter ett hem. Lite konstigt ändå att dom bygger fågelholkar på slöjden i skolan men dom lär sej inte hur man byter en propp. Ja jag vet att det är vår skyldighet att lära dom detta men jag börjar faktiskt bli lite skraj inför framtiden.

Jockarp.