Lekland....

Mm en sån morgon....

Natttjänstgöring i vedsvängen och nä jag var verkligen inte i form. Jag hade en retslig hosta och en huvudvärk från helvete. Halv två på natten fick jag vackert fria till en snubbe och bad om ett piller. Det hjälpte, en timme senare var jag som vanligt. Toppen.
Hem och i bingen och jag vaknade redan klockan åtta och tänkte tack och hej nu är det kört. Men döm om min förvåning jag somnade om och sov ända till klockan tolv.

Uppstigning och jag var inte i form, håret stod på alla håll, huvudet värkte och det kliade i halsen, inne termometern visade på närmare 27 plus och jag var varm som en kamin.
En kaffe en dusch, lite skrivande på datorn och repetande på en låt på stereon fick mej att bli som folk igen ;) Redo för resten av dagen alltså.

När Mollie kom hem från skolan kändes det helt rätt att göra något aktivt. Med vänner körde vi till ett lekland.
Barnen lekte, mammorna drog kort och socialiserade sej. Helt perfekt när man inte var riktigt i topptrim. I över två timmar var vi och busade på landet sen var det dags för gula M:et.
Och vad är det för fel på folk? det var fredag och då är det ju brukligt med Taco i Sverige, men tydligen inte i staden Kristianstad. Hela haket var överfullt med folk och det var inget snabbmatsställe för dagen.
Vi fick vår mat efter diverse diskussioner, vi åt och vidare mot Ekohallen, fredags och lördagsgodis inhandlade. Det ihop med lite annat bra att ha så slutade kalaste på en lusentapp, märkligt va, "bara lite smågodis" jo tjena,

Myset skulle ännu en natt inhysas hos mormor och morfar och jag skulle köra ved. Med sej hade hon sin gottepåse och sina kramdjur. Det går ingen nöd på henne alltså ;)

Det där med lekland....

Jockarp.

Tuffa pass....

Soligt värre :)

Att jag vaknade klockan fyra och inte kunde somna om hjälpte föga, vi blev försenade med morgonbestyren. Upp och hoppa löd order. Myset formligen hasade sej upp och i kläderna. På frågan vad hon vill ha för föda till frukost fick jag infon om att makaroner och korv skulle serveras. Nu har jag världens bästa spis i palatset som väl är så jag svarade bara ja på hennes önskan och drog igång plattorna på full fart. Maten stod på bordet när hon kom till bords.

Avvinkning vid taxin och info om att hon skulle åka även hem efter skolans avslut. Jag älskar dej och en puss på kinden sen skildes våra vägar.

Jag var löparklädd och det stod distans 10 km, 8 km 5:30 tempo och dom sista 2 km skulle tempot vara 5:00 min/km. Det gick fint, jag låg lite för högt de första 8 och det är möjligt att jag fick betala lite för det under de sista farthöjande km. Det var tungt.

Att jag hade två mil i benen sen dagen innan, att jag var svedd under brösten på grund av en kass sport-BH, att det sved i rumpan för att jag hade långkallingarna på mej en allt för varm dag. Ja det påverkade nog fröken Vilhelmsson en aning det med. Men inte ska det alltid vara lätta att försöka ge sej på att slå ett personligt världsrekord, det måste ju kosta på lite. Jag hade i alla fall väldigt roligt åt det när jag väl kom hem även om det sved både här och där :)

Jag hade ett jobbmöte inplanerat, världens kortaste möte 1,5 h, det gick väldigt smärtfritt så jag var hemma innan lunch igen. Jag gillar när det går snabbt och lätt, långdraget och trist är inte riktigt min melodi. Jag hann med att krama om några trevliga karlar och drämma iväg en hög med mail innan jag var klar på platsen. Snacka om att ligga i.

Mitt mys kom hem och hon var lugn till att böja med, vi käkade lite glass för att vi ville det men sen drog idésprutaren igång. Planera för ett nytt pyjamasparty drogs igång, hon tjatade hål i huvudet på mej och hon började göra inbjudningskort. Jag älskar det mej ibland kan jag inte förmå mej att se det vackra i det. Att se hur fantastiskt grym och unik min dotter faktiskt är med alla sina idéer, jag måste bli bättre på att uppmuntra henne och glädjas mer.

Matschema och inbjudningskort ;)

Jockarp.

Studiedag....

Fikasugen ;)

Studiedag betydde sovmorgon. Myset vaknade klockan åtta och då kröp jag ner till henne i hennes säng. Hon var på bushumör bums så jag hängde på, hon är enormt kittlig under hakan och jag kunde inte låta bli att kittla henne där. Hon tjöt av skratt och jag var inte långt efter, vilken morgon.

Efter frukost åkte hon med mormor till Kristianstad för att köpa en ny gympatröja, tydligen hade den gamla försvunnit, hur det nu är möjligt, att bara försvinna.
Själv stod det springning överst på min lista. Två mil skulle levereras enligt schemat. Inga bekymmer förutom då att det var väldigt kallt ute, långkallingar på under tightsen, väldigt obekvämt visst, men det var inget att göra åt saken. Mat, kaffe och dusch på det sen var vi redo för att fortsätta vår lediga dag.
Konstaterade att jag är ledig väldigt mycket just nu ;)

Vi drog över berget till min icke kaffedrickande vän, vi rasslade in och hon hade redan förberett kaffe till mej, ordning och reda alltså.
Vi drog kort och det hade varit väldigt mysigt om inte Mollie gått fullständigt bananas. Det är som det går troll i henne ibland. Men som äldre generationer ofta säger, det är en fas dom går igenom. Humf ja det är möjligt men likväl trist att behöva gå igenom det. Att jag hade en släng av Pms var säkert en möjlig anledning till att jag var extra känslig och kände att den där papp påsen vore fin att få andas lite i ;)

Innan vi åkte hem beställde vi pizza. Jag kan inte minnas när jag åt pizza senast, gott var det i alla fall men jag var helt slut efteråt. Hur kan man bli så sjukt sliten efter att bara äta, borde det inte ge en väldiga mängder energier?

Till nattningen började vi läsa läsläxan, sen gick vi över till den mäkta spännande boken om Axel och Loke. hua....

Synd att jag inte kan springa i denna dressen ;)

Jockarp.

Årshjulet....

De finns ju alltid en baksida ;)

Jag svängde upp i allén mot det Månsagårdska palatset klockan sju på morgonen, gosse vilken känsla som for genom min kropp. Trygghet, lugn, lycka och stolthet. Mitt hem det ligger så nära i mitt hjärtat. Obeskrivbart i bland och just denna morgon var en sån dag, en obeskrivbar känslas dag.

Jag checkade in under täcket efter jag satt fyr i panna. Jag blev så fnittrig så jag kunde inte ligga still. Det fanns så mycket energi samtidigt som jag var totalt slutkörd. Jag älskar dessa känslor som egentligen inte finns, ska finnas. Kombinationerna funkar inte, inte egentligen, dom är liksom motpoler. Men ändå känner jag dom ibland. Coolt.

Jag vaknade tre timmar senare och det var allt annat än coolt det. Fy. Som Lisa Ekdahls gamla låt Vraket.
Jag kände i uppvakningsskedet, "Bärga vad ni kan från det här vraket"
Det var liksom motvind redan när jag skulle öppna ögonen. Jag hade i det läget behövt ha någon som sagt - Du ska följa med mej, ta min hand och följ mej.
Jag var helt oförmögen att göra något mer än att ligga kvar, jag drämde  iväg ett mess till en vän och vänta på svar. Vi blurrade en stund och jag blev något piggare.
Jag hasade mej upp och gick ut bums, ut på berget, jag behövde det så väl. Snö, träd och tystnad. Pang batterierna var åter fyllda.

Jag fick mycket fina kommentarer om att Linda och jag var så fina på galan och det är ju fantastiskt roligt. Det eftersöktes även bild på bakdelen på mej i klänningen, jag kan tänka mej att intresset kommer sej av att jag berättade att jag hade klänningen bak&fram första gången jag provade den, och ja! det var en schyst urringning ;)
Självklart bjussar jag på en bild, den är dock inte tagen på galakvällen men där får ni allt hålla tillgodo.

Jag körde till skolan för att hämta Mollie. Hon blev lycklig av att se mej. Jag föreslog att hon skulle fråga sin bästis om hon ville hänga med hem till oss i stället för att vara på fritids. Det ville hon gärna.
Tjejerna pärlade och jag gled runt och pysslade med mitt. Lugnt och skönt. Jag brassade lite mat till dom små och pratade i telefon, shit vilken multitasking, ja jag kände att jag var tillbaka i full kraft. Skönt.

Kompisen åkte hem och myset och jag chillade. Nu ska vi vara nära varandra ett väldigt långt tag, det har varit mycket utantid från henne och jag vet att vi inte mår bra av det, varken hon eller jag.
Hon visade mej lite nya alster hon gjort i skolan, ett årshjul som jag blev mäkta imponerad av. Tjusigt.
Vid nattningen läste vi saga och det är så spännande i boken nu så jag håller på att spricka, längtar till nattningen varje kväll nu ;)

Årshjulet....

Jockarp.

QX-Galan.....

Middagsselfi....

Lite problematik med taxibilen gjorde att Macgyver Vilhelmsson fick styra upp problemet med bilen. Dörren gick inte att stänga på grund av den kyliga luften. Två dörrar var öppna och två stängda. Mollie sattes tryggt på sidan där dörren var låst, dom andra bägge dörrarna fick bindas med balaband ;) Det var vår morgon det.
Jag vinkade av myset och satte mej i bilen. Stockholm tur och retur väntade mej, ja en massa kul emellan med såklart.

Det är väl så att kan man skratta åt sej själv så har man aldrig tråkigt. Jag spettade stereon och sjöng hysteriskt högt (och falskt) Det lät så illa så ja började flina åt mej själv, det roade jag mej med i några mil. Sång och skratt.

Väl i city så skulle jag gå till frissan, en spontangrej jag kom på i Norrköping, bra där! Vem har en tid för håruppsättning med en timmes varsel?
Jag bad en nyfunnen vän från staden att tipsa mej om en frisör och tro det eller ej, hon hade 20 min ledigt. Det räcker sa jag. Mer pimpade än 20 minuter ska jag inte vara.

Med frisyren och klänningen på plats så begav jag mej till Strandvägen1 för att möta upp min dejt för dagen. Jag konstaterade att dejten faktiskt varit fröken Sverige, kan vara svårt att minnas, för den kvinnan har verkligen hunnit med en hel del i livet. Men vem kunde tro att hon och jag skulle gå på dejt 28 år efter den utmärkelsen. Vilken värld va?
Vi fick även sällskap av bonde söker fru producenten vilket inte gjorde det mindre trevligt precis. Samtalen var massiva och det skrattades, framtidsplaner luftades, det pratades om ex, jobb, kärlek och folkracebilar. Blandningen var total.

Selfidrottningen ;)

Lindorff fick agera sminkös till mej, hon kladdade på mascara på mej eftersom jag är helt oförmögen att klara dej själv. De bägge damerna tyckte förvandlingen var enorm och självklart gick Lindas tankar i spin, jag skulle vilja supersminka dej en dag. Tack mej nej tack blev mitt svar. Jag kör helst med min naturliga skönhet, är trygg i den.
Vi åt god mat och min dejt rasslade i sej lite vin, jag höll mej till vatten utan bubblor.

Galan. Ja vi är helt otroliga, men vi missade röda mattan och vi kom precis till första ringningen, det efter att jag körde på en cykelväg, bussfilen och gjorde en fulparkering utanför cirkus.
Jag kanske bara går på en gala i mitt liv och den höll jag på att missa. Men ja, så trevligt hade vi på vår middag och då rusar tiden visst fram

Galan var fantastisk, kanske lite långrandig men likväl fantastisk. Jag blev placerad vid Babsan och med den peruken är det svårt att inte ta plats, hen ursäktade sej och frågade ett flertal gånger om vi såg något. Inga bekymmer hörru....Att Viktora Silverteth satt bredvid med sitt stora hår gjorde att det blev väldigt mycket hår.
Linda som är något mer van vid galor ansåg att detta var den bästa galan hon någonsin varit på. Och hon imponerade på mej, så enormt ödmjuk. Hon gick fram till conferencier när galan var över och överöste henne med vänliga ord om hur bra hon tyckte hon skött galan. Hon är väldigt jordnära fru Lindorff. Fint.

Vi hade en lättsam och kul kväll, mycket skratt och vi blarrade på om det mesta. Kvällen blev natt och barn har vi båda så jag har full förståelse att min dejt behövde avvika. Själv stannade jag en stund till. Jag träffade lite nya människor och det är alltid trevligt, problemet i dessa sammanhang är att det spelas så vansinnigt hög musik så man kan ju knappt prata med varandra.

Jag vände hemåt jag också. 15 minus. Brrr.
En körv och en kopp kaffe på vägen så diskade jag av milen hem och var hemma igen till min dotter skulle åka till skolan.
Sammanfattningen av dagen/kvällen/natten blev kort och gott. Fantastiskt.

Inte selfi. Karin Törnblom tog bilden ;)

Jockarp.

Vecka 5 check på den...

Frukost på sängen...

När man besitter kanske världens bästa musiklista på närmare 17 h då är det inte lätt att hålla vilddjuret från Jockarp i tyglarna. Mister Skoog ansåg att jag skulle ta en vilodag men se det tänkte minsann inte jag. Eller jo men jag fick flytta den lite. Jag vet inte hur veckan kommer utveckla sej så därför kändes det lämpligt att ge sej ut på ett pass en fin söndagsmorgon.
Den gångna veckan har varit fokus på Tröskelpass. Vecka 6 kallas kort och gott för fartvecka. Så ja, håll i hatten nu blir det åka av :)

Jag nöjde mej med en mil och jag fick hålla mej till stadslöpning, cykelbana hej alltså, det var halt även där men något säkrare än berget.
När jag skulle köra från stan backade jag rakt i en stolpe, gah hur trött kan man bli då. Jag har sensorer på Suv:en men inte heller vid den varningen kopplade jag. Jag hoppas dagens körning går lite bättre och ja det är ju mestadels framåt så jag tror på att det kommer gå väl ;)

Mollie var som förbytt, hon var kreativ och hon var full av liv. Så underljuvligt att se. Hon var ute och lekte lite i snön, vi spelade kort och vi pärlade pärlplattor. En viktigt dag för oss båda.

Mollie har gympa i skolan men vi bestämde att vi skulle maila fröken och upplysa henne om att tempoväxlingar får henne till att börja hosta och det såg vi som lite onödigt. Men pilkastning och schack kunde hon medverka i kom vi överens om.

Jag lärde mej Sveriges fyra grundlagar, otroligt att jag hade så dålig koll på vilka dom var, men nu har jag uppdaterat hårddisken lite. Att Sveriges första polisbil kom 1913 var en annan "viktig" sak jag lärde mej under gårdagen. Jag gillar att lära mej nya saker, viktiga så som oviktiga.

På tal om bil så styrde jag upp min bil något, sanering på insidan, utsidan lät jag bli, det kändes onödigt. Tanken fylldes.
Jag packade min lilla väska så nu är jag helredo för glitter och glamour. Det kommer bli en intressant dag/kväll och natt.
Kan tänkas att jag berättat om galan framöver här på bloggen ;)

Pigg som mitt mys <3

Jockarp.

Med brallorna nere....

Att bli retad för förklädet är inte ok ;)

Att vakna upp, dra stortån i tröskeln som har funnits i huset hela livet, att vidare klämma fingret mellan ett vedträd och pannans kant, att mjölkpaketen glider ur handen och träffar golvet med en smäll. Och då grädden på moset, att kaffefiltret sätter sej på sned så att det välbehövliga kaffet ser ut som te när det kommer ut och fyller kannan. Morr. En sådan morgon var det och det var inte konstigt att jag i det läget funderade på om det finns någon högre makt som sitter och använder mej som en marionettdocka och flinar hysteriskt åt just det utspelade.

Jag flinade lite åt hela situationen och tänkte att om så nu var fallet, så hade dockhållaren haft en kul stund med mej denna morgon. Och jag konstaterade i nästa tanke att det kan ju bara gå åt ett enda håll och det är till det bättre ;)

Natten hade varit sömnlös i stora delar, Mollie hostade mycket och mellan hennes hostattacker han liksom inte jag somna. Klockan sex gav vi upp och spatserade ut i soffan. Mollie satt upp och jag låg helt utslagen, där somnade jag minsann.
Jag vaknade av att min dotter säger (vilket jag uppfattar som ironi) Hur länge ska du sova egentligen mamma? klockan är ju åtta. Jag skruvade på mej lite, jag letade med min hand efter lite naken hud på min dotter, jag fann de och smekte henne lite medans jag flinade åt att hon tyckte jag sovit väääääldigt länge. Så kändes det liksom inte riktigt för mej ;)

Med en husarrest på grund av att Mollie var ur form så drog jag igång bullbak, det var längesen sist och det var så väldigt mysigt att tassa runt i köket och känna jäst och senare även bulldoften sprida sej i huset.

Mollie somnade på soffan och sov ett bra tag.
Jag lyssnade på musik och faktiskt skrev jag några rader till en dam, en dam som jag i det läget inte respekterade fullt ut, men jag var tvungen. Jag drog ner brallorna på mej själv och berättade från hjärtat hur jag såg på situationen. Jag var helt enkelt tvungen för att få en inre ro.

Att stå med brallorna nere ja. Hör och häpna, jag skrattade så tårarna rann när jag fick mess av min dejt inför måndagens gala. Hon har klädbekymmer. Hur är det ens möjligt. Humf ja det verkar inte vara lätt att klä sej så man passar in med snyggflatan från Jockarp. Detta verkar kunna sluta precis hur som helst ;)
Jag skojade lite med Fröken Sverige och lugnade henne med att vi kommer bli värsta brudmagneterna på galan. Efter det la jag upp ännu ett gapskratt.

Ja trots att Mollie var väldigt svajig under dagen så fann vi lite glädje både här och där.
Jag fick köra in till stan och springa på cykelbanorna, det var för halt och lurigt på berget. Det sista tänkta passet denna veckan, i alla fall enligt programmet, (vi får se hur det blir med det) När jag ändå var i city så investerade jag glass i stora lass till min lilla sjukling, hon blev självklart överlycklig över mammans spontana inköp.
Så jobbar jag.

Myset piggnade på sej när Mellon startade, då startade hon också upp, poäng och statistik på ett papper. Och på något märkligt sätt blev även jag involverad i statistiken. Vi hade en mysig stund under täcket i soffan.

Mm utan brallor kan det lätt bli så ;)

Jockarp.

Bak&fram.....

Chillidill....

Myset hostade så jag tog in henne till min säng och buffade upp rejält med kuddar bakom ryggen på henne. Hon somnade då. Jag vaknade av att hon gnydde och jag kände på henne, hon var varm. Tempen togs och ja, hon hade feber.

Hemma från skolan alltså, hon hostade en del på förmiddagen men hon var rysligt pigg. Hon fick ett bad och efter det var hon ännu piggare, skönt.
Jag passade på att styra upp hemmet en aning. Nya sängkläder och jag avskyr bytet som pesten, men för dagen gick det ganska fint, ett helt nytt kit las på plats och jag tycket det var superfint.
Dammsugning, torkning av golv och tvättmaskinen rullade på. Allt var liksom tipp topp redan vid lunch. Toppen. Redo för helgen alltså.

Jag la mej på soffan och läste lite och Mollie pysslade lite med saker som hon fick av mej efter min tur i huvudstaden. En lugn stund.

Våra vänner kom för att äta taco. Barnen ömsom älskade varandra och ömsom oälskade varandra. Allt blev bättre när maten intagits, lite stabilare liksom. Vi mammor drog kort och för dagen var dom en aning svårtydda, ibland är det så helt enkelt.

Jag provade min tänkta klänningen till QX-Galan.
Och nu när jag har lärt mej vad som är fram och bak på klänningen med så ser det riktigt snyggt ut. Ja den var snygg när jag hade den bak och fram också men dragkedjan ska nog sitta där bak va? :)
Jag känner mej som jag i klänningen och det är viktigt när man ska klä upp sej.
Jag skickade över lite bilder till min dejt så hon har en möjlighet att hitta något passligt i sin garderob, vi var överens om att hennes garderob är betydligt större än min så hon får liksom anpassa sej efter mej. Rättvist.

Efter att våra vänner åkte hem gick vi bums och la oss i min säng, Mollie var hostig och vi behövde närheten båda två. Jag läste ut vampyrboken och sen knoppade lilla fröken in bums. Hon var sliten.
Jag hakade på henne, ingen mening för mej att sitta uppe och glo.

 Jockarp.

Producent gånger två.....

Nytt halsband ;)

Ännu en besvärlig natt, Jag vaknade tre och kunde inte somna om, jag gjorde en Pippi i tron om att det skulle hjälpa mej men inte heller det hjälpte. Att göra en pippi är helt enkelt att vända sej om i sängen och sova med huvudet i fotändan och fötterna vid huvudkudden. Det brukar alltid funka men tydligen inte på ett hotell i Stockholm.
Jag lyssnade på lite musik och funderade på om jag skulle ge mej ut på mitt tänka löppass, men riktigt så djärv var jag inte.
Nä jag låg där och tjurade över min uteblivna sömn. Klockan 05:30 gick jag upp och ut och började springa, jag tog en liten annan tur i ett regnigt Stockholm.
Lokalsinne har aldrig riktigt varit något jag kunna skryta med att jag haft, men jag tycker att jag blivit bättre med åren, men alltså inte bäst i klassen.
Jag förvirrade mej och tänkte att jag har en möjlighet och det var att kolla GPS:en men envis som en åsna är jag så det skulle jag inte, så jag sprang på. Vips stod TV4 huset framför mej och då visste jag exakt vart jag befann mej, en walk in the park tillbaka till hotellet alltså ;)

Dusch, frukost och intressanta samtal. Det varit väldigt givande och lärorika dagar.
För dagen träffade jag producenter för programmet Bonde söker fru.
Den ena var producenten från föra året vilket var ett kärt återseende ;) Den andra var producenten för årets upplaga av programmet, en mycket trevlig kvinna må jag säga. Ett kramkalas sattes igång och jag var väldigt pigg och glad och full av energi. En bra dag alltså.
Att jag skrattat väldigt mycket dessa dagar är inget jag kan sticka under stolen med, förvisso har jag ganska lätt till att hitta min glädje just nu men jag har skrattat så jag kiknat vid ett flertal tillfällen. Det är så vackert. Just nu ler jag bara av tanken på det.

Flyget hem och taxi från flygplatsen hem till byn.
Innanför dörren väntade den mest underljuvliga lilla människan som finns i mitt liv.
Hade jag kramats innan på dagen så var det inget mot vad som skedde där innanför dörren i det Månsagårdska palatset. Det var så perfekt, så underbart, så mjukt, varmt och så äkta. Det var hon, hon jag älskar mer än livet själv som överöste mej med kramar och kärlek.
Jag fick ett halsband som bestod av hundra pärlor, anledningen var att dom firat hundra dagar i skolan.

Vi myste lite sen var det dags att gå till sängs. Jag kliade henne lite på ryggen och när jag trodde att hon sov så viskade jag att hon var det finaste jag visste, att jag saknat henne och att jag älskade henne. Hon tittade sömnigt upp på mej och sa. Jag älskar dej med mamma, sen somnade hon.
Vilket avslut på dagen, det bästa helt klart ;)

En väldigt fin text..

Jockarp.

Röda väskan....

Att jag sov som en kratta kan bero på att det var stormåne, men det är så vansinnigt trist och priset skulle jag få betala under eftermiddagen.
Men det var inget jag brydde mej om när jag halv sex gick upp och klädde mej för ett nyckelpass. För dagen stod det 5 km löpning i 5:15 tempo, det kändes som om det var ett högt tempo att starta dagen med men jag var fast besluten om att fixa det. Mister Skoog håller i taktpinnen och jag behöver bara följa, busenkelt ju ;)

Jag drog iväg ut på Gärdet, det var mörk och jag var helt ensam. Musiken dundrade i öronen, benen trummade på och jag var oförskämt pigg. Jag flinade lite för mej själv och njöt av min morgon. Till hotellet kom jag efter 6 km löpning och en hastighet på 5:12. Bra jobbat där.
Dusch och raska steg ner till frukosten. Oj, den frullen gick verkligen inte av för hackor. Jag var sugen på typ allt, jag åt yoggi, pannkakor, bacon, kokt ägg och prinskorv. Och jag som verkligen inte är en frukostmänniska.

Jag fick ett mess hemifrån om att Mollie hade feber, jag ringde bums, jag ville ha fullständig rapport. Det var inte så faligt men hon fick vara hemma i stillhet.
Jag pratade säkert tjugo gånger med henne under dagen och hon berättade att hon tagit tempen på, mormor, morfar och på bägge kamphundarna. Jag bara log åt att höra henne pigg.

Själva arbetsdagen började och det var fortfarande intressant, vi var nere på molekylenivå, detta intresserade dock mej mer än många andra i rummet. Jag flinade lite åt en snubbe som kämpade stenhårt med att försöka hålla sej vaken.
Lunch och även denna dag hade jag en träff med bönan jag träffade i Thailand, så himla mysigt med människor som kommer hemifrån, det förenar liksom.

Eftermiddagen ja. Ja där fick jag smaka på den massiva tröttheten. Gosse vad slut jag var och det så nog mister fröken för som en räddande ängel sa han plötsligt, jag tror vi avsluta för dagen ni ser lite trötta ut, pust. Ja verkligen.

Jag klädde på mej och tog en promenad på 3 km för att införskaffa en damväska (min första ever) och lite roligheter till Mollie.
När jag fann den väska jag ville ha så kramade jag spontant om damen i affären i ren glädje. Hon var nog lite chockade över mitt handlande men jag bara kvittrade på lite, betalade väskan och studsade ut ur butiken glad över att jag fann vad jag sökte efter.

Jag gick tillbaka till hotellet och käkade den gemensamma middagen och för dagen uteblev tankarna på män och ligg, däremot skrattade vi hysteriskt även denna kväll och det på grund av en diskussion gällande touretts.

Jag börjar växa till mej ;)

Jockarp.

Personlighet Gul....

Såhär gul var jag ;)

Humf, att ställa klockan fel en hel timme är inte kul, som väl var så var den timmen på rätt håll. Men att vänta på att taxin ska komma och hämta upp mej klockan fem och klockan segar sej fram gör mej matt.
Iväg kom jag, flyget vidare mot Bromma därifrån taxi igen mot hotellet. Vi förbannade köerna, vi förstod inte hur människor orkar ha det så. Kö, kö, kö, själv kan jag bli tokig om det är en bil före mej i rondellen hemma i stan ;)

08:50 var vi på plats, bums in i konferenslokalen. Presentation och kaffe. Presentationen ja, Den höll på att gå rent åt pipsvängen. Ett USB minne med info fanns i min ficka. När det sätts i datorn så visade det sej att det var helt fel presentation jag hade på den stickan. Gahh.
Jag läser ju idiotboken nu och i det läget så kände jag bara. Leonora fram med din gula personlighet och bara ös på. Att jag hade en väldigt gul tröja på mej gjorde att jag började flina lite åt hela situationen. Men jag öste på precis som en gul personlighet gör och jag charmade alla. Pang presentationen satt som en käftsmäll trots att bilder och ord inte var i symbios. Mm jag var nöjd.

Jag åt en snabb lunch för att hinna ta en promenad med en böna som jag träffade i Thailand. Världen är ju så sjukt liten. Hennes kontor ligger vägg i vägg med mitt hotell så att vi skulle ses var det ju inga tvivel om. En uppfriskande promenad och vi han avverka en hel del ämnen på vår korta stund i hop. Väldigt trevligt må jag säga.

Eftermiddagen fortsatte med mer diskussioner, intressant och trevligt. Det var mycket skratt och kanske blev det än mer eftersom vi var något slitna efter den tidiga morgonen.
Jag informerade fröken om att vi måste sluta tidigare för att jag skulle springa innan den gemensamma middagen. Ok blev svaret vi löser det. Bra sa jag.

Jag tog på mej löparkläderna och drog iväg, det var en tur som gav mej känslan av att inte vilja sluta. Jag var sugen på mer, jag kände mej enormt pigg och fräsch och det såg jag som lite märkligt, det var längesen jag hade en vilodag och dagen innan hade ju bjudit på ett långpass på berget.
Men jag fick vackert ge mej hem efter en mils löpning. En snabb dusch och vidare mot restaurangen.

Jag hade haft förhoppningar om att middagen skulle avnjutas på en helt annan plats med ett helt annat sällskap än det jag slutligen stod inför. Ibland blir det inte riktigt som man hoppas på, men det kan bli bra ändå.
Jag satte mej till bords med 12 män och efter ett tag när jag tröttnat på att lyssna på deras samtal så började min hjärna spinna i väg totalt. Jag lät den hållas.
De som skedde var att jag funderade på vem av dom där männen jag skulle kunna tänkas gå till sängs med ;)
Jag analyserade, lyssnade, iakttog. Det dröjde inte länge förrän jag kom fram till att jag är så sjukt mycket Gay. Det fanns inte en chans i världen att jag skulle spendera natten med någon av dom. Jag satt där i dessa tankar och jag började skratta hejdlöst åt det som precis skett i mitt huvud, det gick inte på något vis i världen få det att avta. Slutligen när 12 män vrålglodde på mej så fick jag ursäkta mej med att jag var tvungen att gå att ringa till min dotter och säga god natt.
Tack Mollie för den räddningen :)

En kväll på Gärdet....

Jockarp.

Återhämtning....

Förlösande löpning...

Något störde mej när jag gick upp, jag kunde inte sätta fingret på det, men jag visste att innan dagen var slut skulle jag förstå.
Jag gick in till Mollie och kröp ner till henne, jag pillade henne lite i håret och hon bad mej fortsätta. Vi låg tysta en stund, hon med sina små varma armar runt min nacke och jag med mina händer i hennes hår. Så underljuvligt och så viktigt.

Hon fixades till inför skolan och jag vinkade av henne.
Upp på berget, regnet öste ner men jag kunde inte bry mej mindre. Jag hade ett uppdrag och det var att lösa upp den där knuten som var knuten om mej.
Tack gode gud för att löppasset skulle vara 2 mil och en tid på två timmar.
Jag lyssnade på vackra pianostycken och jag lyssnade på pampiga instrumentala låtar. Jag blundade och med ens kändes det som jag satt i en konserthall och inte sprang runt genomsur bland lera, kottar och vattenpölar på ett berg i Jockarp.

Jag behövde hela rundan för att bena ut vad som tyngde mej. När jag kom i sista nerförsbacken släppte allt. Jag var ren.
Mina armar sträcktes ut som Leonorado Dicarprio gjorde när han stod i fören på Titanic och skrek I´m the king of the World. Skillnaden var hårfin, jag lät dock bli att skrika. I stället log jag och kände känslan av att jag är jag och jag är så sjukt bra som just den jag är, dom som inte har vett att uppskatta det kan pysa.
Hem kom jag full av kraft och proppfull med kroppens eget morfin, det pumpade hysteriska mängder och jag välkomnade det. Hej endofiner.
Jag drog av mej mina totalt genomsura kläder. Satte på kaffe, käkade frukost under en filt i soffa och lyssnade på Stockholm Noir och låten I Will Meet You There så tavlorna höll på att dimpa i golvet. Jag repetade den, tror minsann jag är drottningen av repete. Det är helt klart en av fördelarna att leva själv, ingen som gnäller över att man upprepar sina favoritlåtar ;)

Unga fröken Vilhelmsson kom hem med taxin och hon började bums med att tjata att hon var på shoppinghumör. Klök det var verkligen de sista jag ville göra. Nej istället började vi måla lite och vidare spelades det lite spel.
Hon kollade på ett program på tv och jag satte igång att läsa Idiotboken, makalöst intressant må jag säga. Jag la den dock på magen en liten stund och vilade min grönbruna ögon en stund. Jag var trött helt enkelt och då passade det perfekt att återhämta sej lite med vila. Jag vaknade upp ur mitt slummer och var hysteriskt hungrig, jag tror att jag fått i mej för lite föda relaterat till träningsmängden den sista veckan.
Jag formligen välte i mej ett lass mat. Jag fortsatte att trycka i mej allt möjligt under eftermiddagen och kvällen. Tror att det var återhämtning även där.
Så ja nu är jag redo för att ösa på lite till minsann.
Bra det för dagen startar tidigt. Taxi klockan fem från palatset mot flygplatsen för vidare färd mot Bromma.

Jockarp.

Check på vecka 4.....

Nattlinne på hela dagen.

Att vakna upp till ett hus som var helt upp och nedvänt var ett antal år sen sist. Men jag minns hur jag tänkte då och jag tänkte likadant denna söndagsmorgon. Meningslöst att städa innan festen, bättre att ta det efter. Den stora skillnaden var innehållet i slattarna i glasen. Nu var det läsk och mjölk, det var det då rakt inte förr i världen :)

Natten blev sådär. Två inneboende tjejer var lugna men den som befinner sej stationärt i palatset ballade ut fullständig vid två snåret. Jag fick vackert gå upp och styra upp situationen.

Morgonen, jag hörde hur hela truppen gick upp och drog ut i köket. Dörren stängdes, jo jag tackar jag, bästa att gå upp och kolla upp läget. Rost och våffeljärnet var redan framplockat. Humf. Älskar kreativitet men ibland har det en tendens att bli lite väl bra.

Kidsen gick ut och härjade, dom hämtade kamphundarna och försökte sej på att göra konster med dom små, det gick sådär.

De bägge inneboende åkte hem. Vi satte oss i Mollies säng och pratade om hur partyt varit. När vi summerar det så blev det väldigt lyckat det var vi överens om. Kul.
I nästa andetag drog Mollie igång med att börja planera nästa övernattning och, nja där känner jag väl att det får dröja några veckor till och för rättvisans skull så är det ju faktiskt min tur att ha damövernattning nästa gång ;) Vi var dock inte överens om just den biten

Jag tog sista löppasset på veckan. En mil skulle det bli, men jag fuskade lite och tog 11 km i 5:30 tempo. Jag la även till mördabacken, bara för att jag ville och för att jag behövde lite uppförslut.
Veckan innefattade 7,5 mil och sex dags träning.
Denna kommande vecka ser lite annorlunda ut. Två vilodagar och ca 6 mils löpning, men det kan bli nog så tufft eftersom jag är på resande fot och en superlång arbetsdag på lördag. Men jag räknar med att hitta en lösning.

Eftermiddagen blev extremt chill, jag tvättade, vek lite kläder och fixade med disk. Jag bjöd min dotter på tacosoppa och efterrätt blev det glass. Jag lyssnade på musik och Mollie glodde på Tv, jag tror minsann att vi var lite slitna båda två efter festligheterna.

Halv åtta sov min dotter och det efter att vi läst två kapitel om Axel och Loke i vampyrboken. Jag kliade henne på ryggen och hörde hur hennes andetag blev tyngre och tyngre. Hon somnade där i min famn och jag kunde ingen annan göra än att le ett stort leende av tacksamhet.

Nu laddar vi för en ny härlig vecka.

Check på V 4 Nu drar jag vidare....

Jockarp.

Pyjamas party....

Flippflopp hej...

Kenyan distansen, den var intressant men jag tror inte att det kommer bli ett pass som jag kommer att älska framöver precis. Jag antar att det tempot jag fick för dagen bara var honungsmånad mot vad som komma ska. Men jag försökte njuta av att jag var extremt stark dom sista kilometerna, behaglig känsla. 12 km dundrade jag till med.

Vädret var perfekt, hej vår, ja det var verkligen den känslan jag fick. Solen vräkte ner, de var varmt när man höll sej i söderläge.
Vintergäcken blommar och det bara spritter i kroppen. Det är så lite som behövs för att det ska starta upp inom mej. Men det pirrar verkligen. Jag känner livet i mej och jag vill bara ha mer av det. Känslan av att topplocket måste lätta och det av välmående känslor, inte av ilska eller frustration som det kanske vanligtvis kan vara, nej det är ljuset som strålar, magisk känsla.

Jag funderade lite på det där, vart tog vintern vägen, den bara passerade utan att jag hann med (eller så kommer den snart) Jag har kanske befunnit mej någon annanstans, andra tankar och känslor, jag säger kanske.

Mollie skulle ha pyjamasparty och det krävde lite förberedelse så det styrde vi upp under förmiddagen.
Vi bäddade till tre små jäntor. Mollie var på bettet, hon har stora planer och enorma förväntningar när det är party på gång.

Lite vedkörande, jag körde traktor och Mollie cyklade efter, hon hade flippflopp på sej och det i kombo med lerig väg är inte optimalt. Totalt dynglerig kom hon och gapade om att hon behövde ett bad. Jag bara flinade åt henne och sa till henne att cykla hem till mormor och tvätta fötterna. Hon drog iväg i full fart och även hon flinade åt sina nergrisade fötter.

Kvällen, jo, party, tre tjejer checkade in på hotell Månsagården. Vi lagade mat, åt och dukade av. Godis och chips åkte fram. Det lektes, sprangs och gnälldes lite om vartannat. Stora delar av kvällen roade dom sej själva vilket var toppen.
Mammorna drog kort, analyserade, pratade om livet, skrattade och snurrade om förr, nu och framtid. Underbara samtal och snurrande. Jag behöver det ibland. Att bara flumma ut helt totalt utan någon som dömer. Sen kan jag spatsera tillbaka till vekligheten igen, starkare än nånsin.

Runt niosnåret kom en liten dam och bad att få åka hem. Ok inga problem vi löser det. Dom är bara sju år så jag var ganska säker på att det kunde uppstå en viss hemlängtan.
Dom andra fortsatte dock festandet ett par timmar till innan dom stupade i bingen ;)

Jag tog och andades lite lugn i soffan innan även jag traskade in och kröp ner under täcket.

En liten hög med tjejer :)

Jockarp.

Världsklass...

Ledig fredag och det passade mej perfekt det. Mollie vinkades av och jag följde mitt program för veckan, en mils löpning. Uppfräschning och iväg.

Jag hade ett uppdrag och till det anlitade jag min käre vän. Vi drog till Kristianstad för inköp av nytt under.
Jag har blivit inbjuden till QX galan men jag har tvekat om jag ska gå eller inte. Men nu har jag tvekat klart och tänker alltså gå. Klänning ska på och jag kände mej redo för att köpa något hett och eldigt till att ha under. Hela kittet behöver liksom kännas rätt.
Jag suger verkligen på vad som passar och inte passa men känslan berättade det för mej. Jag provade och mitt kära smakråd fixade rätt storlek. Pang, pang, pang och 700 spänn fattigare har jag nu införskaffat nya sköna och även porriga underkläder :)
Vi tog en fika efter shoppandet och minsann där kom tant N, två fina vänner på samma plats en bra dag alltså.

Hem och upphämtning av myset. Hon skulle få en spruta i armen, detta är inget som uppskattas så värst mycket och för dagen höll hon på att riva hela vårdcentralen. Jag är en extremt god förhandlare så ultimatum ställdes och det gick fint efter det.
Vidare till leksaksaffären, löften ska hållas och hon fick välja fritt, jag brydde mej inte om lädret fick luftas rejält, hon är värd allt gott och har man övervunnit sina rädslor så ska det premieras. Hon var grym, bäst helt enkelt.
Valet i butikens föll givetvis på ännu ett gosedjur, två sopsäckar med mjuksidjur finns att finna i palatset men ändå är det inte nog. Hua.

Kvällen blev i världsklass. Vänner på tacos, vi drog kort, vi spelade spel med barnen och vi låg i soffan i en stor hög och bara småpratade och njöt. Så himla mysigt.

Mollie älskar att dra änglakort :)

Våra små kaniner ;)

Jockarp.

Badandet....

Grodmannen....

Ännu en gång slog dej mej att vi glömt läxläsningen, inte så konstigt kanske med tanke på mina långa arbetsdagarna, men det är ändå inte okej. Måste bli skärpning på det. Ja Mollie fick vackert läsa igenom den lilla boken innan frukost och hon levererade bra.
Jag vinkade av henne till skolan och för min del väntade träning.

Jag försöker följa instruktionerna som mister Skoog gett mej. I veckan ska det avverkas 7,5 mil och det ska göras kontrollerat med km tid som coachen satt upp. Just nu märker jag att jag har bekymmer med att hålla farten nere. Men snart kommer det nog en tid när jag får slita för att hålla tempot uppe så jag väljer att inte fokusera så mycket på det.

Jag drog in 14 km plus 19km. Nu har jag bara pass runt milen kvar denna veckan. Men jag får lov att springa alla dagarna vilket är skönt.

Hem igen och av med dom lökiga träningskläderna och hopp i badkaret. Det är en sällsynt övning för mej nu för tiden. Men gosse så skönt det var att ligga i bubbelbadet med en kopp kaffe. Jag plumsade runt en hel timme och var sådär lagom skrynklig och mör när jag gick upp.

Mollie kom hem och jag hade föreslagit badhuset för henne på morgonen men nä se det ville hon inte. Hon ville vara hemma och mysa. Ok för mej.
Men när hon kom hem från skolan informerade hon mej om att hon ville till badhuset, Aha vad bra då kör vi men varför har du ändrat dej blev min självklara fråga?
Min bästis ska dit blev svaret.
Jasså vad kul. Men innan badet så skulle vi städa gemensamt. Mollie ska ha party i helgen och då får hon vackert ta tag i måstena först. Hon låg i som en rem med dammtrasan. Och det blev väldigt rent och fint.

Mot badhuset och in och i vattnet. Tjejerna träffades och vi vuxna satt på land och pratade. Supermysigt. Tre timmar senare var vi på väg hem igen.
Mollie var helt slut så nattningen gick i en raslig fart, vi hann inte ens läsa i boken om vampyrerna.

Lite fika efter badet :)

Jockarp.

Fula ord.....

Långa pass...

Ett par helt sjuka dagar jobbmässigt är nu till ända. Tanken var några timmars skyddsarbete och sen ledigt. Men när människor blir sjuka så är det inte så konstigt att vi som är krya får ställa upp. Veden ska köras. Ett 12 timmars pass och ett på 14 har betytt att Mollietiden blivit extremt liten. Det känns inte helt bra men ibland måste det bli så. Extra påtagligt blir det eftersom jag även har en bokad tur på tre dygn till huvudstaden nästa vecka. Men vi får helt enkelt attacknjuta nu i fem dagar av varandras närhet ;)

Jobbet ja. När jag höll på att lossa ved kom chaffisen upp och skulle socialiserar sej lite. Jag tänkte, Ahh en sån dryg chaffis som sitter ensam i sin bil hela dagarna, nu ska jag få höra hela hans livshistoria. Jag gillar det oftast men jag hade verkligen inte tid till det just då.
När jag öppnade dörren så bara glodde han. Jag tänkte, fan är han stum karln?
-Dej känner jag igen sa han.
Jasså svarade jag.
Ja jag har sett dej på tv. Du gjorde dej bra där hörru.
Haha ok, ska jag lossa ditt lass nu eller? sa jag och log och blinkade lite flörtande med ögat. Han flinade han med men ville inte riktigt avsluta samtalet med mej. Vissa dagar vill jag bara vara för mej själv, lyssna på musik, sjunga med, skratta och le. Jag vill verkligen inte prata. Jag fick tillslut ursäkta mej med att vi har fler bilar med ved som måste lossas så ja. Okej säger han då och backar. Tack för det.

Att jag sovit risigt den sista tiden påverkar förmodligen min socialaådra något. Jag låg vaken i princip en hel natt och filosoferade, jag var supertrött men nä det var omöjligt att sluta tänka.
Det är då helt fantastiskt med vänner som också är vakna av någon anledning. En röst i natten. Jag fick musik skickat till mej, vi pratade sjukdomar, vi jobbade på i ämnet brudar, dejter, tillit och sex ;) vi diskuterade hyperaktivitet, vi diskuterad mat. Ja det var nog egentligen bara knyppling och kakrecept som vi inte var inne på under nattens timmar.

Trubbel, ja jag kallar det för trubbel för oftast kan jag lösa saker själv men i detta faller är det omöjligt, jag fattar liksom inte.
Min ena dator kapsejsade ju, en så kallad blåskärm. Det fick besöka ett datorsnille på IT-avd. Så långt gick det ju toppen.
Jag fick tillbaka den, startade upp den och inget var som förr.
Jag vet att man inte ska vara så pantad att lägga viktiga saker på hårddisken, inte bilder och dokument. Men se jag trodde inte jag hade något som var viktigt att spara.
Jo tjena. När man fejsar det faktum att allt är tomt då börja hjärna snurra några varv om vad man hade inlagt.
Just nu är avsaknaden av tre års bilder, både privat och jobbrelaterat som bortblåsta. Dokument som jag jobbat med under en längre tid är också puts väck.
Sug i magen och svett på ryggen så får jag krypa för supportavdelningen och försöka få dom att hitta en lösning. Jag skulle just nu vilja använda jättemånga fula ord för att förklarar hur korkad jag är som inte sparar saker där dom ska sparas.
Lärdom hej....

Jockarp.

Halloween....

Bokläsning ;)

En tidig sänggång, enligt min klockan hade jag legat i vila i 10h. Det behövdes säkert men jag sov för den delen inte hela natten. Nä jag vaknade och jag låg och funderade, log, funderade och log lite till. Jag försökte flytta framtiden bakåt. Jag lyckades föga.

Uppstigning sju och myset väcktes. Att komma på att man är ledig är en väldigt behaglig känsla, den njöt jag av under tiden min dotter gjordes redo för skolan.
Vi vinkade hej då och jag gav mej i väg. Min käre coach har levererat ett program till mej och tanken är väl att jag ska göra som det står där. Det gick inget vidare. Jag fick fullständigt fnatt. Han hade gett mej en tid på milen som han vill att jag ska levererar framöver. Jag har inte sprungit milen på tid på över tre år. Tiden lät tuff. 49-50 min där skulle jag ligga.

Jag la benen på ryggen och blåste iväg. Rundan slutade på 10 km men tiden stannade på 40 minuter, det var drag i galoscherna minsann. Jag fick skäll direkt ;)
Men det kändes bra, nja inte skället då, men kroppen.
Jag har lite tid på mej i veckan att försöka leverera lite bättre och sköta mej. 7,5 mil och sex pass ska genomföras enligt plan. Det kan bli bättre alltså.

In i duschen och iväg till ett frukosthak, en av mina bästa vänner mötte upp mej och stora kramen följde. Vi drog lite kort. Vi uppdaterade varandra på hur livet såg ut. Vi snurrade, vi analyserade, vi njöt av varandras sällskap, precis så som vänner gör.

Jag hade lovat Mollie att jag skulle hämta henne i skolan, dom andra föräldrarna står utanför och väntar till skolan slutar, men så jobbar inte riktigt jag. Jag smög in och satte mej för att lyssna på berättelsen på sagostunden. Mollie log brett när hon såg mej och givetvis formades även min mun till ett brett leende när jag såg min leende dotter. Dom mötena är väldigt speciella. Saknad, och kärlek. Så vackert.

Vi drog hem och satte oss ner i soffan en stund och läste en bok. Vi hade inget inplanerat så vi gjorde precis vad vi kände för.
En tur upp till undantaget innan det mörknade, lite bus med hundarna och mysande med mormor och morfar.
Kvällen blev chill den med, vi lagade lite mat och Mollie kollade utklädnadskläder till Halloween. Snacka om att vara ute i god tid :)

Så här ska jag se ut, tydligen, hett ;)

Jockarp.

Gud hör bön....

Fröken vig....

Sömn två timmar. 09:00 ringde klockan och det var dags att hämta hem min dotter från undantaget. Jag mötte henne i dörren med informationen om att hon och mormor lekte kurragömma och att jag gärna fick vara med, Nja jag har jobbat hela natten och sovit sparsamt, inte direkt den första jag vill göra då. En kaffe först sen var jag redo ;)

Efter lite lek gick vi hem. Vi öppnade dörren för en liten väninna till Mollie. Tjejerna spelade lite spel och jag packade väskan, pulkor och grillen och sen var vi redo för att dra upp på berget.
En helt underljuvlig stund, jag sköter korvgrillandet och tjejerna pulkandet. Dom tjöt av skratt och jag bara mös där jag stod i grilldoften.

En jägare kom upp och körde fast med sin bil, jag fick knuffa på för att han skulle komma därifrån. I det läget kände jag en tacksamhet över min fyrhjulsdrivna Suv som stod redo en bit bort. Jag lita till fullo på den bilen, den leverera alltid :)
Vi käkade korven och även ett par kanelbuller slank ner i dom små varghungrande fröknarna.

Med rosiga kinder och kalla fingrar vände vi hemåt. Experimenten tog fart och när jag ger Mollie lillfingret så ryker hela näven vips. Dom fick lov att ta in snö och ha i glasen, dom fick lite karamellfärg sen gick det helt över styr. Salt, peppar och olja drogs fram. Gaaa, jag kände mej som picadoren i Ferdinand på julafton. Jag var i behov att slita mitt hår.
Huset var i behov av sanering. Morr. Men visst kidsen hade en kul stund.

När jag var som mest uppgiven hade jag en konversation med en kvinna som fick mej att se så otroligt ljust på framtiden. Hon var redo att möta mej. Jag blev varm i hela kroppen och kände i min icke troende kropp att gud hör bön. Jag var leende resten av kvällen. Ibland vänds hela ens dag upp och ner bara genom ett par textrader.

För att förbereda lilla fröken Vilhelmsson för en ny skolvecka så togs det ett söndagsbad, efter det väntade kamning av kaluffs. För att få henne att sitta still under det momentet som brukar ta cirka en halvtimme så poppade jag corn och hon kollade på tv. Allt för att minimera konflikterna. Bra där mamman ;)

Denna underskattade mat...

Jockarp.

Vintertid....

Att vakna pigg som en mört halv fyra på morgonen när man vet med sej att man ska vara vaken över ett dygn är ingen jätte sensationell känsla. Men det skedde. Jag låg kvar och filosoferade och smålog åt tanke på hur schysst kroppen faktiskt är som ställer upp på det.
Mollie ropade vi sju och jag bytte ut min säng mot hennes och kröp ner bredvid min dotter.
Vi pratade lite och jag berättade att jag varit på posten dagen innan och hämtat ut en ny utklädnandsdräkt som vi beställt. Raketen från Jockarp formligen flög upp upp och började öppna paketet. Hon hoppade i sin urtjusiga kaninoutfitt och behöll den på hela dagen.

Det hade snöat och det var vitt vart vi än tittade. Snöänglarna var ett faktum. Vi drog upp på berget och åkte lite pulka. En supermysig stund mellan mor och dotter.
Lagom kyliga och med en ny idé så körde vi hem igen och jag kopplade på pulkan på fyrhjulingen. Vi skrattade hysteriskt båda två. Vi körde sakta men det sprätte snö och det gled på bra ;)
Kamphunden Sigge fick en egen liten privattur med myset, han uppskattade det inte riktigt lika mycket dock.

Lunch sen bar det av till Tant N. På tok för längesen vi sågs, så känns det förvisso alltid. Men det var helt underljuvligt att kramas om igen. Kaffe och blurrande.
Både myset och jag fick lite försenade julklappar och nu lägger jag psykopatboken på hyllan några veckor för idiotboken är nu i mina ägor och jag föredrar att börja på bok ett i serien.

Hem igen och Mysets flyttlass gick till mormor och morfar. Täcke,kudde och en hög med spel. Dom har har det tufft med fröken kreativ när jag jobbar.
Puss och kram och orden om att vi älskar varandra sen var jag redo för natttjänst i vedsvängen.

Och vilken natt säger jag bara. Snö, snö och åter snö. Vansinniga mängder, flingor stora som tennisbollar yrde runt oss. Så ljuvligt. Det blir ett så skönt lugn när det snöar, allt blir så dämpat så mycket tystare och ljusare.
Att jag satt inomhus i en temperatur på 25 grader gjorde min upplevelse ännu förnämligare. En bra natt helt enkelt.

Vinter i Jockarp :)

Jockarp.