Nyanser....

Mysdag, myskväll och mysnatt.
Ja så ser det ut allt som oftast i Jockarp.
Fikade på altanen med vår lilla hästtjej och Mollie visade sej från sina allra lyckligaste sida och leendena fanns de ingen hejd på.
Eftermiddags promenad men Molllies mormor och morbror och sen blev det glass i morbrors knä på hans altan.
Grillad fläskfìle och potatisgratäng stod sedan på menyn.
Och myskväll med spel och supermysigt sällskap till avslutning, de är inte dåliga dagar de
Älskar mysdagar.

Färger är fint och min favorit är grön
Men många säger till mej att jag är svart eller vit och det är säkert rätt i många fall men varför känner jag de som om det vore något negativt?
Jag har negativa vibbar om det svarta eller det vita.
De måste väl vara bättre med dessa färger än att vara en grådassig eller beige person.
Det måste väl vara bättre med en färgstark person som säger sin hjärtas mening rätt ut i stället för att vara den gråa som bara gömmer sej bakom nåt eller nån annan, en person som är så grå och feg så den inte kan ställa sej upp och säga vad fan den menar med sitt handlande.
Vad är det för fel på svartvitt?
Och vad menar folk när dom säger att jag är antingen eller?
Jag tycker själv inte att jag ser detta som svart eller vitt, utan jag ser till vad som hänt och försöker efter de fundera ut varför denna beiga person jag är gift med gjorde som hon gjorde, hade hon nu varit lite mer svartvit och talat om sin hjärtas mening för mej vilket jag tycker jag förtjänar så hade kanske jag också varit lite beigare, vilket nu vissa människor verkar vilja föredra.

Under denna tid som gått sen min genom ruttna, onda, elaka och egoistiska kalla henne vad ni vill men min sk fru lämnade mej i en minst sagt taskig sits, så har jag kommit fram till att dom människor som betyder mest för mej är inte dom som håller med mej i allt jag säger och gör, utan dom människor som verkligen står upp för sitt ord och vad dom tycker om saker och ting.
Jag blir smått förälskad av att jag känner så många människor som faktiskt vågar stå upp för vad dom tycker och tänker, all heder till er.

All heder även åt dom som vågar säga till mej att nu får du fundera lite till, de kan ju faktiskt vara såhär i stället.
Ett exempel, när jag säger till folk att jag inte förstår hur känslokall hon har blivit att hon bara kan skita i detta lilla barn som vi kämpade så länge för. Då finns det folk som säger till mej, ja men hon har ju aldrig träffat Mollie så hur skulle hon kunna ha några som helst känslor för henne, hum, ja de funderar jag klart en stund på, men sen säger denna svartvita person, ja men herregud hon var ju med och gjorde henne, nåt måste hon ju för jesunamn känna, eller?
Men nej kanske inte.
Svart eller vitt?

All heder åt dom som säger till mej att min sk fru inte är riktigt klok och att jag är störd som tänker tanken om att hon är sjuk och behöver vård, dom som säger att hon är ett stort svin som gjort de värsta man kan göra mot en annan människa.
Dom personer som jag sagt till att detta är inte den människa som jag gifte mej med, detta är en helt annan person och henne känner inte jag, vill inte känna henne.
Dom som inte tror mej utan säger att hon alltid har varit denna fega lilla skit, de är bara de att jag varit förblindad av hennes skönhet och kärlek och inte varit mottaglig för att se just hur hon var/är.
Svart eller vitt?

Även heder åt dom som säger att dom faktiskt gillade min sk fru som person, (de gjorde ju jag med) men givetvis absolut inte kan ställa sej bakom det hemska hon har gjort.
Heder till dom som faktiskt visar det i handling, att dom inte tolererar de avskyvärda hon gjorde mot mej, verkligen all heder till er.

All heder till er som berättat detta för mej, att ni som varit hennes vänner tar avstånd och i stället faktiskt visat mej att de inte spelade er någon roll om de var henne ni var vän med, ni tolererar inte detta ändå.
Så på de hela så gillar jag dom flesta människor i min närhet just nu även om dom ser mej som antingen svart eller vit.
Hellre det än grå eller beige.

Härliga färger :)

Färggrant i Jockarp.