Jag befann mej på resande fot och jag postade ett blogginlägg om känslor, upplevelser och bilder från mitt inre.
Jag fick en enorm feedback, en enormt fin respons över det. Jag var nog inte riktigt beredd på det men jag blir verkligen glad över att människor tar in, förstår och känner igen sej själva i min text. Att dom förstår upplevelsen och själva vill dit.
Att människor hör av sej och berättar att dom får gåshud av min beskrivning, att jag sätter ord på oförklarabara känslor. Det är stort för mej. Så stort tack alla ni som delar med er av era känslor av hur ni upplever min skrivna text.
Min tur till huvudstaden ja, frågorna jag ställde var, var det bra dagar? ja visst.
Goda dialoger? ja visst.
Roligt? ja visst.
Mm helt enkelt kanon. En vistelse som gav mycket.
Och så fick jag köra en fantastisk bil också. Jag blev nog lite kär där faktiskt. Något ytligt dock. Men materiell kärlek är kärlek det med. Inte så vacker, stark och skör som den känslomässiga kärleken, men nog kan det klassas som kärlek. Kärran var vacker, den var kraftfull och den kunde nog också te sej lite känslig emellanåt ;)
Detta var det braiga. De finns en baksida också.
Att åka iväg och lämna myset hemma det tillhör verkligen inte min favoritupplevelse. Jag ogillar när vi är så långt ifrån varandra om något skulle hända, det tär på mej.
De slog mej även när jag var i storstan att jag saknade hemma. Jag saknade soluppgången över Vesan, det har blivit en vana för mej att njuta varje morgon av den vackra uppgången och av hösten i förd mina löparskor.
Jag roade mej med att titta på bilder i mobilen när jag satt i flygplanet och då slet det lite extra i mej. Det viktiga och det vackra plågade mej.
På vägen hem släppte jag alla tankar på längtan, jag gav nämligen en intervju och jag skrattade så tårarna rann när vi lagt på luren. Jag förundras över att det finns människor som livnär sej på att intervjua andra människor. Att någon vill läsa om vad jag har för egenheter, vilket ämne jag hade toppbetyg i. Om jag legat med män och så vidare. Ja jag förstår det inte riktigt men det är kanske inte meningen att jag ska begripa allt. Kul hade jag i alla fall och jag tror jag nöjer mej med det.
Ja nu är jag hemma igen, men bara för att packa om väskan. Det väntar Ö-liv i helgen ;)
Är det konstigt att man längtar hem? |
Jockarp.
Ångrar jag inte sökte till Bonde söker fru... ha en fin helg
SvaraRadera