Ett par dagas arbete men nu får det vara stopp. Mollie har höstlov och vi behöver vara tillsammans.
Vi har nu full koll på grejerna till festen förutom just en tub helium, det måste vi försöka få tag på inom det snaraste, hur svårt kan det vara?
Mollie har problem med att hålla känslorna i styr just nu, allt handlar om hennes fest, precis allt.
Hon prata i fest, hon tänker i fest och hon lever i fest. Hon traggar formligen hål i huvudet på mej och ofta känner jag behovet av att andas i en påse ;)
Jag fick ett mess under gårdagen om informationen om att det fanns ett paket för mej att hämta i stan. Avsändaren var en viss fröken Tove Frank och ja det var inte utan att jag anade vad som fanns i paketet.
Vi skyndade oss in för att hämta det och mycket riktigt. Det var precis det jag trodde. Bilder på mina fötter. Så konstnärligt, magiskt och vackert. Jag har så många gånger försökt att beskriva det jag ser och det jag känner i bilden. Men varje gång har jag misslyckats.
Jag skulle så gärna vilja beskriva för Tove att idéerna i henne blir något helt nytt i mej. Att få henne att förstå vad hon gjort med mej.
En tro om att något sånt vackert skulle kunna avbildas av mej.....Jag förstår det inte, jag kan inte förmedla det i ord och det är helt galet. Och så ovant för mej.
Jag som brukar ha lätt för att sätta ord på känslan.
Jag skulle så gärna vilja beskriva för Tove att idéerna i henne blir något helt nytt i mej. Att få henne att förstå vad hon gjort med mej.
En tro om att något sånt vackert skulle kunna avbildas av mej.....Jag förstår det inte, jag kan inte förmedla det i ord och det är helt galet. Och så ovant för mej.
Jag som brukar ha lätt för att sätta ord på känslan.
Men den enklaste rad jag kan få fram för att förklara bilden är dåtid och framtid. Och det är så otroligt vackert i sej.
Kontrasten på det vackra jag fick uppleva i bilden till något extremt fult lät sej inte väntas på. Under gårdagen när jag tittade på 6:e avsnittet av programmet Bonde söker fru -Kärlek åt alla- blev jag både bestört och äcklad.
Jag kan inte förstå hur man kan bete sej så lumpet mot andra människor. Vuxna karlar som inte kan uppföra sej. Jag skulle vilja använda alla fula ord jag kan komma på men nä, jag är större än så.
Istället tittar jag tillbaka på sommaren med en tacksamhet över att jag fick slippa uppleva händelsen live.
För medans dessa "vuxna" män betedde sej väldigt respektlöst mot kvinnorna i sin omgivning så befann jag mej lyckligt ovetande på Jockarpsmark ihop med den vackraste lilla människan på jorden.
Jag minns natten när jag var hemma och låg i min dotters säng. Jag sov inte, jag låg helt still bredvid henne och tog in hennes doft, jag hörde varje andetag hon tog den natten. Jag minns att jag sa till mej själv. Det är hon, hon som är viktigast, allt annat blekna i henne närhet. Allt annat är oviktigt.
Jockarp.
Har inte sett veckans program ännu, men när du gjorde valet att åka hem till dottern så var det helt rätt prioritering - som du säger, det viktigaste av allt. Närmast hjärtat.
SvaraRaderaÄlskar Tove Franks bilder och har flera st som jag vill pynta hemmet med! Konst är ju så häftigt, det väcker saker som man inte alltid kan förklara. En del av tjusningen. Det blir så personligt - även med en tavla som finns i många upplagor och massor av olika hem (som "din" säkert kommer göra). Ändå har ju alla valt den av sin egna anledning, må det vara ytligt eller på ett djupare plan. Älskar det!
Tillägg: NU har jag sett programmet. Mansgrisar är ett ord. Gubbslem ett annat. Urk!
SvaraRaderaHåller fullständigt med dig, vidriga män!!!Helt rätt att hon skickade hem båda
SvaraRaderaAtt ens ha mage att bete sig så mot en kvinna gör mig illamående och rent ut sagt förbannad. Tycker gott att båda två kan sätta på en stubbe fyllt med myror i skogen....
SvaraRaderaSåg artikeln i Aftonbladet och var tvungen att se avsnittet, skrämmande
SvaraRadera