Prio ett.... |
Jag har prioriterat lite annat än mitt liv som pågår de sista dagarna. Jag tycker om den prioriteringen. Dagarna har varit fyllda av glädje, närhet och trygghet. Det har varit upplevelser i naturen och det har varit fina upplevelser hemma. En bra vecka med andra ord :)
Vi har varit lite kulturella, vi körde till Kivik och tittade på årets äppeltavla. Mollie och hennes väninna som var med tyckte tavlan var väldigt fin. Men lekplatsen vid vattnet var nog ändå den som var bäst.
En kaffe på en parkbänk passade mej och mitt sällskap betydligt bättre.
Vi stoppade till vid Haväng, en magiskt vacker plats där land möte hav. Får och hästar sprang lösa på dom stora vidderna och deras utgifter satt på Mollies skor och byxor som då självklart även var inne i bilen, det luktade allt annat än gott.
Vi tog ett stopp på Kiviks musteri när vi ändå var i krokarna, det var vi inte ensamma om, fett med folk.
Innan vi körde hemåt tog vi ett stopp vid Brösarpsbackar och där filade vi lite på vårt kointresse. Mollie var grymt tuff när hon gick fram mot en ko som betade i backen. Dock började kon nyfiket röra sej i Mollies riktning, vilket inte riktigt var med i beräkningarna. Vi flinade gott allihop åt naturupplevelsen. Det behövs inte så mycket för att livet ska bli väldigt roligt. Ibland räcker det med ett barn och en ko.
Vi har varit på Boön, vilket var ett viktigt besök för mej, jag har lite jobbiga minnen från platsen och det var skönt att face dom ihop med människor jag tycker om och som jag är trygg med. Vi hade lite guldpengar med oss som vi gömde och sen var det skattjakt runt ön. En underbar dag som avslutades med en middag på thairesturangen i stan.
Tränat, ja självklart har jag sprungit och det med sällskap, det tillhör inte vanligheterna och jag kände att jag uppskattade det väldigt. Så mysigt att springa och småprata och ibland bara vara tyst. Att springa lekandes på stigarna i ett tempo utan krav. Vackra soliga dagar har blandats med lite smått mjukt duggregn. Mm fantastiska dagar på berget, inget snack om den saken.
Parkbänks-häng.... |
Jockarp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar