Låg....

Tidigt arbete, klockan fem har jag klivit upp och det sliter. Att det är höst och mörkt svider även det lite extra.
Men jag har hållit ihop och gjort vad som förväntas av mej.
God moral så man mår illa ;)

Scouterna för Mollie och för mej har det bara blivit lugna promenader. Jag har inget fysiskt mål just nu och det känns som jag behöver vila en aning. Men samtidigt vet jag att träningen gör mej gott fysiskt och inte minst psykiskt.
Om det är avsaknaden av träning eller om det är något annat, det vet jag inte men något stör. Och är det något jag avskyr så är det just det. Att jag har en oro i kroppen och inte kan sätta fingret på vad det är.

Självklart vet jag att jag inte alltid kan ligga på topp, inte alltid må hundra procent bra. Jag hade ju gärna haft det så men ingen människa slipper väl undan låga dagar va?
Problemet just nu är bara att jag inte vet vad jag ska göra för att förändra känslan. Men jag får nog ta en löptur inom det snaraste och rensa och sortera.

Ingen påverkan på Mollie i alla fall och det är det viktigaste. Hon har vänner med sej hem efter skolan och det funkar väldigt fint. Att hon inte har fritids efter skolan har gått bättre än förväntat. Hon växer med uppgiften och vi är båda trygga med upplägget.
Ibland tittar jag på henne och tänker på att hon verkligen är det absolut viktigaste för mej och att hennes mående alltid kommer först.

Jockarp.