Ja, då har min sk fru fördärvat mitt söndagsnöje med nu då. Igår var det en dam som ringde in till bingolotto och hon kom ifrån Hult.
Hult ligger vid Eksjö och det var just där i en stuga vid en sjö som min sk fru kastade kläderna första gången för en annan kvinna den 3-5/9 tre veckor efter vårt fantastiska bröllop.
Det hette att hon skulle upp och fiska kräftor med ett par vänner, jag bad om att få följa med, men de gick absolut inte.
Hon var nu mera tvungen att ha egna vänner, vilket hon inte behövt de första fem åren av vårt gemensamma liv. Då var mina vänner hennes och hennes mina, men vindarna vänder snabbt ibland. Men nu i efterhand så förstår jag ju varför inte jag fick följa med, det skulle visst göras mer än att fiska kräftor, men det är ju klart kvinnan som hon kastade kläderna för fyllde ju år, så det var kanske därför brallorna rök av så kvickt. Jag undrar hur det blir på min födelsedag...
En annan grej som jag märkt att jag tycker är jobbigt det är om jag ser en HTC telefon, jag blir faktiskt fysiskt illamående, vet inte om det är hjärnan som spelar mej ett spratt, men det var så mycket tisslande och tasslande och smygande med den där telefonen, jag fick inte ens titta på den eller hålla den, vad tyder det på?
Men det är väl märkligt hur kroppen beter sej och kommer ihåg och lägger ihop saker och ting bara för att man inte ska glömma de stor otäcka svek som man trots allt blivit utsatt för.
Nu har det uppdagats ett nytt försök till smutskastning, ska detta aldrig ta slut? de senaste var tydligen att jag HATAR min sk fru....gör jag, nej men jag borde göra det pga allt hon ställt till med för mej och för lilla knytet och för människor i min närhet, familj och vänner.
Men nej jag har inte vett till att hata, inte än, jag har sagt att hon har på sej till förlossningen, sen ska jag slå på stora trumman för att göra livet surt för henne, men ordet hatar har aldrig lämnat mina läppar i sammband med min sk frus namn. Där i mot ordet ÄLSKAR har kommit allt som oftast och det är en väldig skillnad.
Några andra ord som lämnat mina läppar de sista månaderna är VARFÖR och jag FÖRSTÅR inte. Och dom orden får jag nog leva med för resten av mitt liv.
Men det närmar sej med stormsteg nu till att lilla knytet kommer ut och har hon då inte visat att hon frisknat till, ja då blir det dax att bygga murar och rasera broar....För nära mitt barn kommer hon då inte.
Kärlek i Jockarp
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar