Tårar, Tårar och åter Tårar....

Den årliga trivselaktiveteten med jobbet gick av stapeln igår, i år stod bowling på schemat, men nu när jag har gått in i vecka 39 av min graviditet så stod jag över bowlingen och fokuserade enbart på planksteken som serverades.
Det var en trevlig tillställning, om än lite jobbig eftersom att rycktet givetvis hade nått fram även där, men jag drog bara den kortfattade versionen om att jag blivit lämnad och bedragen, jag orkade helt enkelt inte ta upp alla svek och ledsamheter.
Jobbigt var så klart också att se allas blänkande vigselringa som satt på fingrarna och tindrade så fint, när jag tänker på att mina ligger ensamma i en låda.

Så med ringarna i tankarna och kom änglar "vår låt" av Lasse Winnerbäck på cd på väg från bowlingen hem till min dola, så kunde jag inte stoppa tårarna som föll över mina kinder.
Jag hoppas verkligen att det var dom sista tårarna som föll för henne, men mitt tvivel är starkt.
Jag har alltid sagt till min sk fru att man ska spara på tårarna, och att man bara ska använda dom när dom verkligen behövs, inte till att få saker gjorda eller att få någon annan att må dåligt.
Hon sa tilll mej en gång att hon tyckte det vara märkligt att jag bara gråtigt fem-sex gånger under våra år tillsammans.
Mitt svar kom blixtsnabbt, jag har inte behövt att gråta jag har varit lycklig.
Men dom sista två månaderna så har jag nog kunnat fulla hinkar med alla mina tårar så jag har nog använt alla tårar som hon har tyckt att jag skulle gråtit och kanske mer därtill.
Jag gråter av att jag ibland känner mej ensammast i världen bristen på närhet och ömhet, den saknaden gör mej sjuk. Jag skulle ge vad som helst för att få vakna som den lilla skeden med hennes armar runt min mage, men den tiden är förbi och kommer kanske aldrig tillbaka.

Detta tunga släppte iallafall när jag väl kom innanför dörren hos min dola och vän, Hennes grabbar ville att vi skulle spela Wii, kan ju villigt erkänna att det inte är min starkaste gren. I golfen gick det inget vidare, men tro det eller ej bowlingen sopade jag banan med dom, säger bara ost och macka..
Vi avslutade me lite youtube klipp och sen var det gonatt för både dom små och mej, men det var en skön avslutning, barn kan verkligen få en att tänka på annat.

Idag har det städats och handlats, skönt att ha det gjort, men de snurrar så många tankar.
Jag fick ta del av ett brev som min sk fru har skrivit, och det var inga fina ord om mej där inte.
Hon skriver att att äktenskapet är något heligt för henne, jag vet inte de jag, men visst räknas det att var gift i tre veckor och sen hoppa i säng men en annan som heligt, så har vi definitivt inte samma värderingar på vad ordet heligt betyder.
Hon  skriver även att hon aldrig skulle vara otrogen om inte vårt förhållande hade varit dött, ja jag sitter som ett ? var det alltså inte dött när vi gifte oss, men tre veckor senare var det sten dött, då dör det snabbt för henne, kanske därför hon har kunnat gå vidare så lätt med sitt hjärta och mitt fortfarande är brustet och sargat.
Det står även att det har tagit lång tid för henne att komma fram till detta beslut just för att jag var gravid, men frågan kvarstår VARFÖR lova en annan människa evig trohet och att lova att stå vid min sida i nöd och lust, detta är nöd, och var är hon?

Hon skriver även att det är skillnader på våra berättelser för att jag inte säger sanningen, hon vill att jag ska berätta för alla vad som hänt i början av vårt förhållande, vad som hände för 4-5 år sedan, jag tycker faktiskt inte att det är relevant, har hon inte kommit över det och gått vidare så fattar jag ännu mindre varför hon ville skaffa barn och gifta sej med mej....Hon skriver att hon tycker det är jobbigt att förklara sej hela tiden när det borde vara jag som skulle stå till svars för mitt beteende. Hmm är det jag som lämnat henne nygift och höggravid?
Finns det verkligen ingen människa i hennes närhet som kan öppna hennes ögon, eller få henne under vård, för det är något som inte stämmer här.
Och jag har tydligen satt käppar i hjulen för henne vad det gäller att skriva på skillsmässopapprena, jag gör det när hon har skrivit på mitt papper om att hon överlåter spermiedoserna till mej, för jag vill inte riskera att mitt lilla knyte står där en dag och har ett halvsyskon med henne som en oansvarlig mor.

Och frågan som jag ställer mej är varför har hon inte själv skrivit på pappert, skriva ut det på dator hade väl jag med klarat av, hon kunde skrivit på så hade ju jag kunnat posta de, jag klara faktiskt sånt.
Nej min älskade fru detta håller inte, stå upp för att du har känslor för en annan kvinna och berätta för nära och kära att du lämnat mej och vårt barn för att du ville det. Det var du som hoppade i säng med en annan kvinna och det är du som vill skiljas så försök inte skylla på mej. Stå vid ditt ord och ditt handlande..

Nu väntar jag finbesök från Lund, ska bli mysigt dom kör hit endast för att få se på min lilla magen, underbart vilka vänner man har, jag är så väldigt tacksam över det...

Kvällen ska avslutas i Hällevik, och sist jag var där såg det ut så här. (se bilden) Så det kan sluta hur som helst, men det blir garanterat en rolig kväll, rapport kommer kanske i morgon...

Jockarp