I Jockarp behövs inga filter.... |
Efter en avverka natt av fyra lämnade jag skrattande mina underbara kollegor 05:40, jag satte mej i bilen och ringde ett samtal. Att ha sällskap på vägen hem efter nattpass är ovanligt, det är inte många som är sugna att prata under den tiden på dygnet, Många vill vakna upp sakta till dagen. Jag uppskattade det väldigt. Att köra bil och samtala om glatt till en helt bedårande vacker soluppgång det går verkligen inte av för hackor.
Tacksam är jag som får ta del av dygnets alla timmar i vaket tillstånd, att få se alla skiftningarna i vår natur. Septembermorgonen var så otroligt vacker så hela mitt inre fylldes med vällust. Att andas in den friska höstmorgonen hemma i Jockarp innan man kryper ner under täcket är en känsla av ro, en känsla av frid.
Friden varade inte så länge dock. Vaknade redan halv nio, på tok för tidigt när man har tre nätter till att diska undan innan arbetsveckan är slut. Jag tvingade mej att ligga kvar och det övningen höll jag på med till halv elva, sen gav jag upp och luffsade upp och ut. Jag lät för dagen bli löpning och tog i stället en promenad på berget. Behövligt och behagligt.
Ännu ett möte angående arbetsmiljön, det bjöds på morotskaka och det satt verkligen som en smäck kaffe på det och jag kände mej pigg. Allt avhandlades och jag begav mej åter hem till byn. Mollie hämtades upp och hon ville cykla. Det ville inte jag. Jag hade ont i rumpan av cykelsadeln och jag kände ett stort behov att få till en vila innan ytterligare en natt i vedsvängen. Så ja, förhandling skedde. Utgången blev bra för oss båda.
Jag älskar att överraska och avskyr överraskningar. Mollie älskar dock överraskningar så det passar ju perfekt.
Jag gjorde iordning en tallrik glass till henne, den pimpade jag med tomtebloss och sen gick jag fram till henne. Ögonen lyste och jag såg at hon uppskattade det även om hon blev lite rädd för blossen.
Det är så lite som behövs för att förändra en vanlig kväll till fest....
Jockarp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar