Jag börja bli bra på att ta dagen som den kommer. Att försova sej över frukosten och inte lufsa upp förrän halv elva är verkligen en ny erfarenhet för mej. Jag skakade liv i min dotter och hon flinade rakt ut när jag berättade att vi försovit oss.
Vi tog oss ner till badet och startade dagen i en enorm hetta. De slog mot bröstet på mej och jag fick svårt att andas. Hua.
Mollie verkade oberörd, det skulle kastas boll, bomben skulle göras och det skulle glidas runt på brädan.
Hon åkte lite vattenrutschbana sen hämtade jag upp henne för att äta lunch. Det gick fort till lunch minsann ;)
Vidare väntade en eftermiddag på stranden. Som den badkruka jag är så var jag mer än nöjd över att vattentemperaturen var över 30 grader, helt i min smak alltså. Vattnet var väldigt salt och lilla fröken Vilhelmsson grymtade lite om salt i såren. Jag flinade lite och tänkte att dom där såren ska du vara glad över att du har på utsidan och inte på insidan. Men det var inget jag kände för att diskutera med min åtta åriga dotter.
Vi lekt i vågorna med hennes lilla bräda och det var verkligen en smak på naturens krafter om än småkrafter. Men vågorna slog omkull oss gång på gång.
Jag pausade lite med att rita lite i sanden. Ibland kommer liksom bara känslan över en och då måste det komma ut i form av något kreativt.
Ja det blev en fin dag även om den blev en aning kort :)
En och annan glass slinker ju ner också ;) |
Jockarp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar