Pussar och leende….. |
Sista helgen i oktober startade upp med springning på ett kolsvart berg, pannlampa på. Det bjöds på stark vind och tretton grader. Inte illa för denna tid minsann.
Lilla fröken skulle spela handboll så vi åkte iväg, två matcher väntade och det gick väldigt bra. Så roligt att se dom spela så bra. Att Mollie strutade var extra roligt, det var ett tag sen nu så hon behövde den boosten.
Vi for hem, jag fixade med lite käk och hon duschade. Kennet och jag lämnade henne sen till sitt öde.
Vi skulle till Västkusten. Tre timmar i från henne. Så nära har jag inte varit henne på ett par veckor och gud ska veta att jag längtade.
Jag fick en välbehövlig kaffe när jag kom innanför dörren och hon tog ett glas rött, vilket hon var väl värd efter ännu en dag på operation för att hjälpa sina medmänniskor.
Vi gjorde oss redo för resten av kvällen.
Mot mathaket, ett speciellt ställe må jag säga det där spanska köket. Kennet gjorde succé så klart. Alla kollade och pekade och klappade. Vilken magnet han är.
Efter maten strosade vi på stan. En sväng in på Danskens bar vilket var kul. Kennet gjorde trix och det klappades åt hans skills. Det verkar vara sug efter Jack Russells i Göteborg för han blev klappade och gullad med vart han än gick.
Vi strosade genom Haga hem och det var så mysigt att gå och kika in i dom små butikerna på den kullerstensklädda gatan. Vi stannade till vid en godisbutik och vi kände oss som i pippilångstrumpsfilmen när kidsen stod utanför butiken och suktade efter godsakerna där inne.
Hålla handen, pussas och kramas var andra aktiviteter vi avnjöt på vår väg genom stan, en galet mysig kväll för lantisen i storstan, högst betyg minsann.
Att klockan ställdes tillbaka en timme var någon vi båda såg som underbart, en hel timme till tillsammans. En timme kanske känns futtigt men den timmen var värd så mycket för oss. Tiden är knapp när vi ses. Och jag tog vara på den på bäst sätt. Få timmars sömn.
Jag låg och tittade på henne när hon sov, jag lät mina fingrar utforska varje millimeter av hennes ansiktet i morgonljuset, jag följde varje linje, så skönt att med lätta fingrar smeka över hennes vackra ansikte. Pannan, ögon, kind, läppar, haka. Varje lite bit mötte mina känsliga fingertoppar. Hon öppnade sina ögon, log mot mej stängde ögonen igen och jag kunde inte sluta le. Gosse så vacker hon var där i morgonljuset. Bland det vackraste jag sett.
Kennet skulle ut och göra stan halv fem så vi var ute och mötte halloweenklädda människor som var på väg hem från fest. Jag konstaterade snabbt att jag var lycklig över att jag inte var en av dom. Usch, men visst, var sak har sin tid och jag har varit där jag med.
Jag kröp försiktig ner i sängen igen och placerade mej som den stora omfamnade skeden. Herregud vad jag njöt. Där låg jag tills det var dags att kliva upp igen. Kennet och jag tog en sväng till och när vi kom tillbaka möttes jag av en nyduschad och fräsch nyponros som var igång med att fixa frukost till mej. Vilken lyx.
Det blev en hel del mys och gos under dagen men innan vi skulle lämna storstaden tog vi en promenad upp på Ramberget. Kennet behövde en tur innan bilfärden och det var en fantastisk vacker dag. Blå himmel och 16 grader varmt. Vi satt en stund på toppen och pratade och planerade för nästa dejt. Det krävs en del planering men vi har samsyn kring nästa möte. Båda vill fortsätta att ses.
Dom brutala farvälen kommer jag aldrig att lära mej hantera. Förvisso är det enklare när man vet att man ska ses igen men det smärta ändå hårt i mej.
När jag kom hem till byn. Slängde jag i mej en omelett sen hoppade både myset och jag i plurret, jag ville ha en uppdatering på hur hennes söndag varit och hur vi ska planera den kommande veckan. Det stundar ju höstlov.
Blåa dagar….. |
Jockarp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar