Vardagssysslor…..

Hantverks stolthet….

Kängor på fötterna och ut. Klockan var innan halv sju och det var inte ljust. Jag var modig som tog stigarna, snubbelrisken  var hög, liksom frihetskänslan. Jag, Kennet och skogen. 

Mollie väcktes och hör och häpna vi blev ovänner denna fredags morgon. Om typ allt. Detta händer typ aldrig så när jag reflekterade över händelserna några timmar senare så förstod jag inte riktigt. Men hon kunde inte bestämma vad hon ville ha till frukost. Jag hade inte fått någon information gällande idrottsdagen som väntade. Hon hade tydligen inte heller fått det. Jag visste nada om vad som förväntades av mej som mamma och vad jag skulle packa ner. Oxtokig skickade jag ett enormt övertrevligt sms till Mollies fröken. Ingen på hela planeten skulle kunna utkristallisera min ilska i messet. Jag sköter mej, men det kostade på. Civilkuraget fick sej en luggning. Men jag stålsatte mej. Jag fick svar men då stod Volvon redan på skolan och barnet var redo att hoppa ut.

Jag åkte hem och tog en kopp kaffe på altanen. Det i ett underbart efterlängtat solsken. Jag skulle städa var planen men jag sket i planen. Det är viktigare att jag mår bra än att jag städar. Jag gick ut i verkstan och jag funderade lite över vad jag ville göra. Jag ville svarva. Så svarva gjorde jag. Och det hade kunnat bli ett mästerverk. Jag har en bit kvar till det men jag älskar att sätta på en bit på svarven och inte ha en aning om hur resultatet blir. Jag är så enormt lycklig när jag skapar. För dagen tog jag min kottepoxibitsavslutning. Den blev förmöglat fin. Nej inte perfekt men operfekt kan tillfredsställa enormt. Och jag är något på spåren.

När jag visade Mollie mitt senaste alster sa hon;

- det ser ut som om någon målat på den. En professionell målare. Jag log mitt lyckligaste leende och sa att jag älskar kottar Och dej och din feedback. 

Mollie skulle stå för middagen. Det var skönt. Hon ropade när maten var klar och vi gick till bords.

Vi hade en trevlig middag där vi pratade om dagen och om den kommande helgen. Viktiga stunder.

Det jag hade hoppat över på förmiddagen fick jag tag i på eftermiddagen. Behovet av Städning var liksom fortfarande kvar. 

Och moppen blev kvar till mej…..

Jockarp.