Inget Nej.....

Glass har vi klart ätit ;)

Jobbnätter, tuffa sådana. 12h pass betyder att det inte blir så mycket tid till annat. Det vore lämpligt att sova, men inte ens det kan jag just nu. Jag får ingen ro. Armen värker och det kittlar i benen av för lite aktivitet. Jag går på berget i rask takt och jag väljer det värsta backarna jag hittar men det är en avvägning mellan tempo och smärta.

Mollie och jag har spelat lite fotboll och hon har lovat att inte dra i väg några höjdingar. Om det görs är spelet avslutat, jag är rädd om min arm.
Lite lugnare spel i form av Cluedo och Yatzy, världens chillaste spel och det är bra för Mollies matteträning, hon sköter nämligen protokollet.

Hon har varit med mormor och morfar på restaurang och efter det fick  minigolfbanan fick sej en match. Tydligen hade hon spikat 5 banor och det utan fusk. Fantastiskt ju. De hade avslutats med den sedervanliga glassen.

Jag har fått ett erbjudande som jag inte kan tacka nej till, trots att tiden är knapp och det krävs en enorm ansträngning för att lösa allt logistiskt så kunde jag inte forma mina läppar till ett nej. Nej för det är ju så, ett nej öppnar inga dörrar, så är det.

Jag har tvingats ner till ett lågt tempo och antagligen är det med det som med allt annat som sker. Det har en mening, jag ser det bara inte direkt. Men jag har svårt för att livet kommer i stiltje, jag har även svårt när andra människor kommer i dom lägena, när det liksom inte händer något. Pang bom bang. Lite mer explosivitet krävs i mitt liv än att gå och vänta.

Men att det går sakta, humf jag gav mej på att städa, dammsuga och torka golven kräver sin kvinna, det tog tid, en arm och en som stöttar, men ja gnodde på och det blev skinande rent, vilken tillfredställelse. Nästa match jag ska ta är att byta lakan, det kan bli latjo det ;)
Både Mollie och jag duschades och tvättade håret, mormor fick hjälpa till med mysets kaluffs, så skönt att ha dom in da hood i dessa lägen.

Mycket spel....

Jockarp.