tisdag 1 maj 2018

120 milaren....



Mollie och jag var stalledrängar, vi fick köra vatten till hästarna som nu släppts på bete. Vi använde fyrhjulingen och min dotter kan inte låta bli att skrika på mej att jag ska köra fortare. Jag faller för hennes önskan varje gång ;)
Vi passade på att harva ridbanan när vi ändå var igång. Nytta med nöje alltså.

Vi packade ner lite bra att ha saker till myset och lämnade det på undantaget. Även min dotter lämnades i morfars förvar.
Jag då. Jo jag skulle på dejt. Att själva dejten bor över 55 mil från Jockarp gjorde att jag hade en bit på mej att njuta i bilen och det gjorde jag.
Jag tuggade mil efter mil lyssnade på musik och drack kaffe.

Jag nådde mitt mål och med världens sämsta parkerinsgsmöjligheter gjorde jag en fulparkering och min övertygelse var att jag skulle mötas av en gul lapp i framrutan efter avslutad dejt.
En snabb promenad sen möttes vi. Vi tog en promenad till ett hiskeligt tempo på samtalen :)
Det var inte tyst en sekund.

Lite mat var inplanerat så in på en sylta på Östermalm där bordet var bokat. Mycket trevlig och mycket gott.
Vi åt i fyra timmar, helt otroligt. Det slutade med att servitrisen fick komma med notan och informera oss om att det var stängningsdags. Humf.

Jag tog min dejt i bilen för vidare transport hem. Lite smått förvirrad trafiksituation i huvudstaden gjorde att jag inte observerade att det var rött ljus. Jag fortsatte att köra, lagom bra, ännu mer lagom bra var att min dejt är polis till yrket. Väldigt lämpligt. Hon är dock inte trafikpolis ;)

Vi kramades om och jag vände hemåt och för natten regnade det onödigt mycket. Hela vägen stod som en sjö och det hela vägen ner till Jönköping, jag var måttligt road.
Jag tog en kaffe och en korv klockan tre på natten och halv fem parkerade jag kärran under taket hemma i palatset.
Jag stupade i säng av förståeliga skäl.

Så underskattad....


Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar