Winnerbäck....

Jag kröp ner till min sovande dotter. Hon är verkligen inne i sommarlovschillet. Hon skruvade på sej lite och öppnade ögonen. Hon informerade mej om att hon inte sovit klart, nähä. När har du det frågade jag. Sen blev svaret.
Men hon sov inte mer, istället gick vi upp och gjorde scones, efter det drog jag på med en dubbel sats pannkakor, skönt att ha i frysen och bara plocka med sej när äventyr väntar. Förberedande mamman hej.

En löptur mitt på dagen. Allt för utmaningen. Hysteriskt varm. Men sju km senare stod jag i duschen och tyckte att livet var förträffligt fint.
Mollie packade sin väska hon skulle bo över på undantaget. Och av packningen att döma så är en emigration över Atlanten mer trolig än en lite natt på undantaget ;)

Lite gay på scenen. Bra där....

Jag kramade om min dotter sen bar det av. Jag hämtade upp min vän i Kristianstad och sen körde vi mot Helsingborg. Inom mataffären och inköp av picknickmat. Vidare färd ut till Sofiero.
Vi parkerade oss i solläge på en filt och intog vår matsäck. Det var världsklass på den känslan. Vuxet sällskap, ingen som behövde servas, bara ligga på filten och filosofer och glo på folk. Livskvalité.
19:00 drog Bob hund igång. Inget favorit band precis och nä det blev det inte efter den konserten heller.

21:00 kommer Lars Winnerbäck in på scenen och där förändrades kvällen totalt. Jag har glömt hur otroligt bra han är live och framförallt utomhus en sommarkväll i underljuvlig miljö. Det var en helt magisk afton.
Det var en glad Winnerbäck som levererade stort vilket även bandet gjorde och framförallt kanske trummisen. Jag blev nog lite kär där i Rododendronparken när kvällen blev till natt under månen och alla tusen stjärnor som tändes en efter en.

Hem till jockarp kom jag sent men jag var så fylld av energi av allt vackert som hänt så jag hade lite svårt att komma till ro. Sent slog jag igen mina grönbruna ögon i en skön natts sömn.

Tack....

Jockarp.