Bonderesan....

Leonora, Igår fanns du åter i mitt vardagsrum och rörde (störde) vid något ofantligt kraftfullt inuti.
Din livsenergi i kombination med människans sårbarhet väcker en nedmonterad kärnreaktor och jag blir förförd och förundrad.
Tack för att du syns och det öppnar sinnen och hjärtan.

Starka människor väcker slumrande vulkaner. Tänker att det är så det är och precis så det ska vara på något sätt. Att en människa stör ens cirklar är förmodligen det mest livsbejakande gåva att få.

Detta är rader jag fick skickade till mej igår och jag fick läsa det om och om igen. Jag kunde inte riktigt förstå min påverkan. Att jag kunde påverka en människa så kraftfullt genom tv-rutan.
Så otroligt vackert skrivet och jag blev verkligen berörd in i själ och hjärta.

Den här bonderesan har gett mej så mycket, i form av kärlek från andra människor. Jag har fått ta del av andra människors liv och deras känslor. Det är vackert.

Jag fick ett meddelande av en kvinna som läst min bok, hon berättade sårbart och öppenhjärtat om sin resa. Resan från att inte lyckas bli gravid, till att äntligen få bli mamma. Hon berättade om glädje och om sorg i familjen.

En annan kvinna skrev och berättade om sin son som var gay och delar av deras resa. Det är så vackert med människor och deras historier, hur dom ur mörkret åter tar sej ut i ljuset. Jag är så oerhört tacksam för allt detta som kommer till mej. Så tacksam.

Jag tror mej ju redan har knäckt koden till varför det är så, varför jag får vara en del av andras människors liv. Jag är nästan helt säker på att anledningen är den att jag själv är väldigt öppen men mina tankar och känslor. Människor kan känna igen sej i mej och då är det enklare att öppna upp.
Jag har själv tagit mej från de mörkaste platserna in i ljuset igen. Och nu ser jag ljus vart än jag går.....

Så åter igen vill jag skicka ett stort tack till alla bedårande vackra varelser som finns runt om mej.
Vi delar med oss av mörkret men lever vårt liv i ljuset. Jag tror att det är det bästa. Tack.

Jockarp.