Potatisplock.....

Här saxades våra huvud....

Vår vana trogen, uppstigning fyra. Hundmatning och sen väntar en tur ut för att kontrollera ägorna. Kennet är betydligt mer morgonpigg än jag och jag vet inte hur jag ska få honom att fatta att sju är lite mer normal tid att kliva upp.

Jag hade ännu ett pass i vedsvängen och det blev ett grymt svettigt pass. Vi bet ihop och kämpade på. Men det var ett hårt tempo.

Hem och upphämtning av mitt mys. Vi hade lyckats få tag på en frisör som tog sej ann våra generösa hårsvall. Vi körde hem till henne och en vackrare plats har jag aldrig klippt mej på. Det gick snabbt och 45 minuter senare var vi vårdade i håret redo hemfärd.
Vi körde inom city för att hämta ett paket och där träffade vi givetvis på en del kändisar. Det tog ett tag innan jag var färdig socialiserad.

Väl hemma lagades det mat, jag var ensam i köket, Mollie och Kennet hade annat för sej, men när jag ropade om att maten var klar stod dom givakt och väntade på signalen i form av varsågod. Nja Kennet fick inget ;)

Jag skulle klippt klart gräset men jag hade lite trubbel med några remmar som får fart på knivarna och jag var för trött för att lägga någon energi på att fixa det. Jag la mej i soffan på altanen i stället och vilade. Jag tittade på molnen och dom stora flockarna av fåglar som passerade mitt huvud.
Livet, det var ordet som passerade förbi mej just då.

När jag åter fick fart under vingarna tog vi rullebären och flohackan och gick ner på Vesan för att dra upp lite potatis. Mollie älskar det och följer gärna med och hackar. Kennet var ny för uppdraget men han verka förstå det hela.
Vi lufsade tillbaka hem till gården till doften av mognade sädesfält och potatisblast.

Jockarp.