Mollie vaknade tidigt. Jag förstod anledningen ganska snabbt. Hon hade garderoben full av nya kläder och helst skulle hon tagit på sej allihopa samtidigt om hon kunnat.
Hon åt sin gröt sen körde jag henne till skolan. När jag gjort det körde jag till bilverkstan. Det var dags för service. Bilen lämnades och jag sprang hem. Väl hemma tog jag Kennet med mej för en promenad på Vesans tröskade fält. Han uppskattade friheten enormt.
När vi kom hem tog jag tag i de sista av vedhögen, det har tuffat på bra och snart har jag ved inne så jag klarar mej in i januari. Älskar att se vedstaplarna fulla.
Min cykel har varit på verkstad för en montering av pakethållare, Mollies skulle gå samma öde till mötes och det var tydligen dags att byta cyklarna. Det passade mej bra det. Jag tog min dotters cykel och hoppade upp och begav mej, den var en aning för liten och det kändes i knäna.
In och byte av cykel sen cyklade jag vidare till bilverkstan och hämtade ut den tyska skönheten. Sen hem igen. Pust.
Jag fick ännu en gång tömma björnbärsbusken på bär. Jag tror jag plockat 10-15 liter på en enda buske, Hysteriskt med bär alltså. Och än är det inte slut.
Mollie kom hem och vi tog oss till fotbollsplanen bums för att träna med Kennet. Det gick strålande. Mollie kämpar på och Kennet är snabbtänkt, vilket är bra.
Vi åkte hem nöjda och glada, jag började med middagen och på menyn stod pasta med svampsås. Den smakade fantastiskt gott. Herregud det var full leverans i köket.
Efter maten tog jag en kopp kaffe och vidare blev det ett hopp ner i badet på altanen. Det småregnade men vad gjorde väl det.
Mollie kom ut till mej och där låg vi och njöt och småpratade i det sköna varma vattnet.
En viktig stund för oss båda. Vi var närvarande båda två. En bra stund alltså.
Jockarp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar