Fingerfärdig…

En skönhet klär allt, en ful missklär inget.

Det blev en aningen sen utekväll i fredags, maten var underljuvligt och så även sällskapet. Singellivet är faktiskt förvånansvärt trevligt mår jag säga. Jag är i rörelse och träffar väldigt mycket människor. Jag vet sen innan att livet stannar upp när jag är i en relation och det är ju fint det med. Hur som helst så vet jag att det där singellivet snart är historia, jag är ju på tok för bra för att inte delas med nån annan fin människa ;)

Gårdagens förmiddagssällskap avnjöts med samma sällskap som kvällen innan. 

Eftermiddagen dock bestod av helt andra aktiviteter. Grillning på stan med Mollies handbollslag. Eftersom ungarna var på en aktivitet med laget så fick vi föräldrar både grilla och ikläda Nalledräkten. Den lotten drog jag nit på. 

En timme dansade jag runt på stan och herregud så svettig och äcklig jag var när jag kröp ur utstyrseln. Jeerk…

Jag lämnade stan och åkte hem, grillen tändes och jag levererade stort, det grillade vildsvinsrevben. Hallå så gott. Mollie var helt vild och var och nallade även på min tallrik. Snorunge sa jag och spände ögonen i henne. Hon flinade och sa: 

- Jag växer ju.

Jag flinade jag också och sa. Bara ät du, man vet aldrig när det blir oår.

Jag höll till i verkstan och jag har tusen projekt på gång nu, det känns som om inget blir klart. Men vad gör väl det. Det är ju min hobby ;) 

Men min epoxi historia som varit lite långrandig är ju på upphällningen. Jag satte dock en kniv i fingret när jag skulle få ut den ut sin form. Det blev ett djupt stick, typ ner till benet, i fingret alltså ;) det blödde sjukt mycket så jag höll mej vuxet ifrån svarven under kvällen. Var sak har sin tid och jag måsta ha feeeling innan jag går all in. 

Nu väntar en heldag i Ullared. Mollie ska shoppa och jag ska mingla. Det blir fint det.

Jockarp.