Gäsp....

Ja det är märkligt här i världen, men snart upphör jag förmodligen att förvånas.
Jag fick ett nytt samtal  från myndigheterna, närmare bestämt polismyndigheterna, de ska tydligen göras val hela tiden i livet och inte är de några små val heller.
Inget, ska de vara socker eller mjölk eller vill du hellre ha svart kaffe? Oh nej.

Men hur som helst så får man väl vara glad över att man har ett val och att man får göra dom själv.
För om jag minns rätt att när det skulle göras stora val sist i mitt liv så hade jag ju ingen möjlighet till att vara med och fatta dom själv, det var ju nån annan som var så vänlig och gjorde dom åt mej, de var ju rart.
Så jag är glad även om de nu ser det ut som att jag får välja mellan

Jag har iallafall nu kommit så långt i min bearbetning att jag hoppas att jag någon gång i framtiden ska få möjligheten att göra val som kommer att vända upp och ner på min sk fru hela tillvaro, om det är positivt eller negativt det spelar mej inte så stor roll, bara det att hon får leva efter någon annans val kommer att tillfredsställa mej något enormt.
Vem vet den dagen är kanske närmre än vad man tror.
Jag ska iallafall fundera ett tag till över mina val och fortsätta ha kontakt med människor som förstår sej på hur samhället och framför allt hur rättsamhället ser ut.
Jag kommer att återkomma i frågan när jag beslutat om hur jag ska göra och när det inte är så känsligt längre.
Men de upptar en viss del av min tid och min hjärna just nu.
Men allt har tydligen en mening, men återigen undrar jag vad är det för mening med detta som händer just nu?



Och vad är meningen med detta?


Myset och jag var och träffade farbror doktorn i går.
Vikten var 7560g och längden var 64 cm.
Han tyckte de var ett starkt, kraftfullt och till synes friskt litet barn, Mollie visade stolt upp vad hon kan, hon skrattade, flörtade, rullade runt och gick upp på sina små knän, farbror doktorn sa att det inte skulle dröja många dagar till nya framsteg i form av krypning eller på annat sätt att hon kommer att ta sej från A till B.
Mamman tuggade i sej allt beröm med hull och hår, det känns som ett kvitto på att Mollie mår bra och trivs.
Det var en stolt mamma som lämnade bvc.

Ja och nu var det då dax att fortsätta inspelningen av filmen vi håller på med. På måndag är det planerat att vi ska få besök av en kameran igen.
Nu har ju Mollie växt till sej en del sen sist och det har ju hänt en hel del med, de gäller att hänga med.
De ska bli spännande och se hur mycket vi hinner med denna gången, sist var ju Mollie grym, frågan är kan bedriften återupprepas?
Vi har pratat en del om hur vi ska lägga upp allt, så vi kan få med de som hänt, händer och kommer att hända.
Klart är nu iallafall att teamet följer med till priden och filmar där, har vi tur kanske vi till och med kan få med min sk fru på bild, de hade väl varit kalas bra.
Pricken över I:et så att säga :)

Vi får vi passa på att gratulerar Mollies favorit morbror som idag fyller 37 år Grattis grattis.
På fredag kommer vi med en rasans grann present...

Jockarp.