Rättegång....

Äventyrs dax....

Ja vet inte vad jag ska säga om detta, men nu är det iallafall klart att det kommer att bli en rättegång i fallet poketbok kastning och en smäll på skuldran.
Dom val jag hade häromdagen dom finns inte längre, det känns skönt, om jag skulle gjort annorlunda de får framtiden utvisa.
Men jag är nu för tillfället inne i en positiv tid i mitt liv så jag väljer att även i denna frågan se med positivetet på dom saker som händer, även om jag inte förstår allt.
Jag tänker på detta som en lärdom, att jag faktiskt kan lära mej något av detta, det intresserar mej hur nya saker fungera och detta är nytt för mej.
Så nu läser och lär jag mej mycket om hur det fungerar teoretiskt, så man är väl på läst in för det stundande allvaret.

Nu ska alltså förundersökningen vara så gott som klar, eftersom jag erkände att jag kastade boken efter henne och min hand råkade träffa henne på skuldran efter hon gjort klart för mej att hon inte längre var intresserad av att ta ansvar för det barn hon skapat ihop med mej, så blir det alltså rättegång.
Tycka vad man vill om det, jag har ju mitt tycke klart, vilket jag har skrivit om här innan på bloggen.
Ska man se det positiva, och de ska vi ju så är det att allt de andra hon påstått jag har gjort emot henne har dom lagt ner, det fanns tydligen inga som helst bevis på att jag gjort varken de ena eller det andra och det förstår jag ju.
Livlig fantasi är väl bra att ha men det får ju finnas gränser även där.
Jag hoppas nu även att det kränkande samtalet jag fick för ett tag sedan från en föredetta vän, där han påstod både den ena och den andra otrevligheten, att han nu kan tänkas stå upp och be om ursäkt för sitt ruttna beteende mot sin gamla vän till lika ensamma mamman.
Man ska välja noga vilkens korg man ska lägga sina ägg i och man ska vara försiktig med vad man anklagar folk för.
Hans samvete skulle ja då rakt inte vilja sitta med just nu.
Råg i ryggen?

Nå väl det jag blivit åtalad för heter visst ringa misshandel och med tanke på att straffet för detta brott är väldigt lågt så ser jag på det med ett intresse om hur det fungerar i en rättsal, lite av ett studibesök, fast man själv då är mitt i smeten.
Jag ser ju då även de faktum att jag nu efter alla dessa månader äntligen ska få se min sk fru igen och då även det att hon ska få möta mej och det barn som var tänkt att hon skulle bli den fantastiska och ansvarsfulla mamma J till. Där hon bevisligen missade en hel del.
Om jag nu fattat detta korrekt så lär det blir en öppen tillställning vilket då leder till att många av mina eller ska vi säga förut våra gemensamma vänner kommer att dyka upp.
Visst det är väl inte jättelatjo men nu är det ju som det är.
Hade de hängt på att bli dömd till fängelse så hade man väl inte varit så glad över detta, men nu är det ju inte de de handlar om och det lär ju inte blir roligare för min sk fru än vad det blir för mej.
Men det är återigen hon som gjort dessa val och vill hon träffas under dessa omständigheter så ställer jag ju självklart upp.

Annars hade vi en underbar dag i går, den började lite lågt, när jag bestämt mej för att köpa nya amplar och inte fann några då blir man lite grinig, men jag säger som Karlsson på taket, det är en världslig sak.
Det var ju inte så att livet gick under precis, men det blir väl till att leta vidare.
Vi tog en spontan fika på stan med en vän från metropolen Lund, hon hoppade av tåget i vår vackra stad och vi begav oss till cafét.
De pratades som vanligt oavbrutet och det mesta handlade om barn och om livet i största allmänhet, så klart kom ju den sk frun också upp på tapeten ett par gånger, det är ju oundvikligt.
Myset och jag såg till att damen kom tryggt hem till sina föräldrar i Karlshamn, vi kramades och lovade som vanligt att det inte ska dröja så länge till nästa gång vi ses.

Vi hann med en liten kvällspromenad och till lika uppsamlings heat av sockar, Mollies ena socke som hon tappade för en vecka sen återfanns på en gren i skogen, de finns vänliga människor.
Middagen serverades i form av en alldeles utsökt pasta bolognese, Mmm i bland lyckas man extra bra när man står vid spisen och i går var en sån dag.
Myset tuppade av på soffan och medans hon låg där och latade sej så snodde jag ihop två stycken cheescake, lika bra att se till att man har lite gott i frysen.

Gläder mej återigen över att Mollie får växa upp på världens vackraste plats, vårt hem är vår borg....

Jockarp.