lördag 7 april 2018

Bröllop.....



Att leva med en sjuåring är väldigt svårt att beskriva i ord, men det händer väldigt mycket, både i det verkliga livet, saker man ser och kan ta på. Det är ett icke stillande flöde liksom.
Det händer mycket känslomässigt i mej som person. Att ena minuten ligga och vara behjälplig med pysselböckerna i form av att ha klisterlappar på alla fingrarna till det där med att mysa under morgonen. Ja det är verkligen en femetta det. Att ha min dotter nära mej, jag njuter av att lyssna på hennes problem, och glädjeämnen. Det blir en så skön blandning.
Det slog mej under morgon mysstunden att detta verkligen bara är till låns, detta är en tid som kommer försvinna och det alldeles för snart. När det slog mej gosade jag in mej än mer i det ljuvliga lilla väsenet. Jag log lite när en tanke svepte förbi, tanken om att hon är helt perfekt, att jag är helt perfekt och att vi är ren skär perfektion ihop. Hon och jag mot världen och världen kommer förlora. Den känslan är guld att börja dagen med.

Jag drog iväg på ett löppas, full storm men sol. Inget att klaga på alltså. I medvinden gick det rysligt fort, i motvinden var det stillastående. Jag älskar det. Lätthet-motstånd. Precis som livet.

Den nya kärran tvättades av lite snabbt, saltade vägar måste vara ett minne blott nu, så nu är vi redo för vårvägarna.
Vi lånade morfars bil och lastade den full med skit som skulle till miljöstationen, glada i hågen körde vi dit, för att mötas av stängda grindar. Morr. Ja bara att vända hem med möget igen.

Jag piffade till mej, lämnade myset på undantaget och mediterade i bilen under färden mot min dejt. Det är något speciellt det där med att sitta i en bil med bra musik och låta tankarna svepa förbi. Jag mår så otroligt bra av det.
Min dejt mötte mej i en vacker klänning och en varm kram följde. Vi åkte mot en restaurang. Thaimat och det var vrålgott och med trevlig sällskap och fantastiska samtal blev det helt perfekt.
Vi lämnade restaurangen mätta och belåtna och promenerade med havsutsikt mot teatern.
Vi möttes upp av ett par andra damer och vid ringningen gick vi in och tog plats.
Det kom fram en kvinna och sa att hon visste vem jag vad och hon frågade om mitt sällskap var en ny kvinna i mitt liv. Väldigt rak fråga minsann ;)

Teatern då? fantastisk. Ett par av figurerna var enastående bra, helt galet bra faktiskt. Jag var imponerad och väldigt tacksam över att jag var på plats och fick se på Figaros bröllop.
Jag vände hem mot byn och det blev en sen afton men det var det helt klart värt. Tack för det.



Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar