Alltid redo.....

Ruskigt tidiga mornar med arbete i vedsvängen, de i kombination med aktiva eftermiddagar och kvällar har gett mej sköna tidiga kvällar i sängen.

Arbetet är inte så mycket att orda om, det har flutit på och det har varit mycket glädje och skratt. Vi har givetvis pratat om min avslutade relation, jag är öppen med känslor, tankar och funderingar.
Jag tycker det är intressant att få ta del av andras funderingar och även deras syn på det hela.

Jag har levt med en kvinna som gjorde plus och minus listor. Jag fattade liksom inte vitsen med de då. Hon listade vårt boende i plus och minus. Hon listade sitt arbete i plus och minus jag hon listade även mej i plus och minus. Varför? Nja jag vet inte riktigt.
Jag tänker mej att det behöver finnas båda delar och det finns båda delar i allt. Det gäller bara att se plusen som starkare än minusen.
Jag funderade mycket på det där och jag ser ju att jag själv lista plus och minus, antingen i huvudet eller också gör jag det här på bloggen. Jag tror att alla gör det medvetet eller omedvetet. Men att hon skrev ner det på papper gjorde det så tydligt på något sätt.

Jag jobbar mycket med arbetsmiljö och säkerhet. Vi har vissa arbetssätt och bland annat jobbar vi mycket med riskanalyser/riskbedömningar. Även det är något som vi alla gör medvetet eller omedvetet i livet.
Efter min förra relation var det en äldre herre som sa till mej. Leonora för fan, gjorde du inte en riskbedömning på henne?
Ehh nää inte en tillräckligt bra i alla fall sa jag ;)
Och kanske hade han en poäng där. Kanske ska man riskbedöma, väga för och emot innan man överhuvudtaget träffar en ny potentiell partner.
Det som skrämmer mej en aning är att jag då kanske kommer gå in i en relation med tanke inte men känsla och det kan väl ändå inte vara rätt?
Och nä jag fungerar nog inte så.

Känsla ja....
Jag fick ett mess från en vän där det stod:
Läste ett fint citat idag av poesiförfattaren Bodil Malmsten:
´´Kärlek är att jag vill att du finns" tänkte på dej.
Ja vem som helst måste ju fattar att jag har  berikats med väldigt vackra människor.
En otroligt stark text och att någon tänkte på mej i det ögonblicket är stort. Tack.

Livet med Mollie har varit helt fantastiskt, vi har varit tillsammans, vi har lagat mat, vi har skött disken. Vi har varit ute på promenad, vi har räknat stjärnorna. Den tiden är ovärderlig med henne, tiden i vardagen.
Vi har läst läxan ihop, vi har skrattat åt läsningen och innehållet i boken, det har varit väldigt mycket glädje i den egentligen "tråkiga" vardagen.

I tisdagskväll var vi och provade på scouterna. Jag fick också vara med vilket var glädjande, alla var välkomna och ja välkommen kände man sej verkligen.
Det var så mycket vänlighet och så mycket respekt i lokalen, något som jag uppskattade och tyckte var väldigt fint.
Det är så otroligt viktigt med bra ledare, ledare som får barnen nyfikna, glada och levandes.
Både Mollie och jag var lyriska när vi åkte där ifrån. Vi kommer fortsätta, helt klart. Vi känner oss redo :)

Alltid redo.....

Jockarp.