Teama.....

Klockan ringde 05.00 och jag tränar varje dag på att ligga kvar till den ringt. Det går ganska bra nu tycker jag ;)

Uppstigning och arbete i vedsvängen, jag var pigg och glad och det var väldigt mycket skämt i luften, jag älskar den känslan.

Ibland kommer det över mej och jag måste berätta för mina kollegor att jag är tacksam och glad över att vi spenderar dagarna ihop.

Arbetet avslutades och jag hade en möjlighet till att springa en tur, jag var inte supersugen. 2 mil dagen innan och ett lite grådassigt väder gjorde mej något mindre motiverad än vanligt. Men just dom dagarna vet jag att jag mår betydligt bättre av att få en mil i benen och en timmes frisk luft på berget. Så löptur blev det.

Jag postade ett blogginlägg som jag funderat på ett tag om jag skulle dela med mej av eller inte. Som synes så postades det och feedbacken var enorm. Min öppenhet uppskattas tydligen av fler än mej själv vilket är glädjande.

Jag fick dock rader skrivna till mej om att kvinnan som fanns i mitt liv måste ha ett stort hål i huvudet som inte kunde se min storhet och vara glad över att hon fångat mej på kroken.

Och ja jag kan väl själv tänka i dom banorna ibland ;)

Men samtidigt förstår jag ju att det finns en anledning till att våra väga skildes åt. Jag tror att vi möttes i fel tid helt enkelt. Jag var helt redo hon var det inte. Men hål i huvudet är att ta i. Och i mångt och mycket är hon en kämpe en riktig hjälte.

Rader om att inlägget var väldigt välskrivet att det slog huvudet på spiken och att det sågs som humoristiskt, ärligt, rakt var andra ord jag fick skrivna till mej.

Jag fick även en del frågor om hur jag kunde skriva si eller så. Vad jag menade?

Och ja jag trodde det var extremt tydligt.

Jag avslutade inlägget om att jag röjt mina snåriga vägar och med det menade jag att alla kriterierna grundar sej från mina tidigare relationer eller saker som växt fram under tid. Jag har alltså egen erfarenhet av det som står skrivet.

Med dessa kriterier så kändes det lättare att beskriva vad som behövs och vad som önskas. Det känns ärligt på något sätt.

Min tänkta fru kan läsa begrunda om hon kan tänka sej detta. Om inte så är det ju fel och då vet hon det innan hon hör av sej. Klart som korvspa liksom.

Några rader som blev till extra mycket skriverier och frågor var det som handlade om att jag gärna avstod brudar som hade ex som inte var resonabla. Det kan låta skumt jag förstår det men det grundar sej i att jag haft en relation med en kvinna under en längre tid, hon hade två barn som bodde varannan vecka med oss och varannan med pappan.

Pappan klarade inte av att modern till barnen funnit kärleken i Leonora Vilhelmsson utan gjorde allt för att hämnas och förstöra. Han förstod inte att det som skadade mamman även skadade barnen. Och det som skadade mamman och barnen skadade även vår familj vilket innefattade mej och Mollie.

Jag är inte intresserad av att Mollie eller jag ska synas varken polisärt eller från socialen håll för att den finns hämndlystna ex. Det är liksom inte vår fight. Jag vill inte dra in mitt barn i något trassel. Ganska enkelt tycker jag.

Och dom som vill förstå mej mer kan lätt gå tillbaka ca fem år här i bloggen så står det svart på vitt vad vi fick genomleva på grund av just ett helgalet ex. Vi är värda bättre.

Jag hoppas att det blev tydligare nu.

Kvällsaktiviteten blev middagslagning och efter den gick vi ut och gjorde snölyktor. Så galet mysigt att bygga, filosofera och som Mollie sa: Teama. Mm vi är ett grymt team. Och kul har vi med ;)

Stolt.....

Jockarp.