Återhämtning......

God morgon.....

Tre arbetade nätter i vedsvängen är avklarade, nu lär det dröja ett bra tag innan jag åter ska pressa min kropp att vara vaken när den normalt ska vila. 8 pass kvar sen väntar åter långledigt vilket jag ser fram emot väldigt.

Kroppsligt har jag varit lite svajig dom sista dagarna och jag vet inte vad det beror på. Jag har känt mej seg och matt, så illa så jag faktiskt hoppade över ett tänkt löppass. Jag har hållit mej vilande och det verkar som det ger effekt, jag har bara tagit ett par mindre rörelsepass på berget, jag vet hur bra det är med rörelse i skog och mark. Men det har absolut inte varit någon press, ingen stressande av kroppen utan helt enkelt bara lätta återhämtningspass. Jag har varit snäll alltså ;)

Att vakna upp med kramper i båda vaderna var ytterligare ett tecken på att något inte var helt okej i min kropp. Jag vred mej i smärtan och försökte få kramen att släppa, det gör vidrigt ont.

Lilla fröken Vilhelmsson har däremot haft riktigt bra dagar. Hon var motsträvig inför att tvingas gå till fritids på sommarlovet, hon ville verkligen inte gå när kommunen fritidshem skulle slås samman. Jag peppade henne och sa:
- Du det kan faktiskt bli toppen, du kanske träffar nya kompisar, men nja hon var inte nöjd.

Nöjd det var hon dock när jag kom för att hämta upp henne. Det hade varit fyra barn och lika många fröknar, sammanslagningen hade inte blivit av så det var bara för henne kända barn. Dom hade gått till glassbåten tillsammans, det hade pysslats och spelats spel. Hon var helt uppdragen när jag kom och det höll på att pysa över när hon skulle uppdatera och berätta för mej om vilken toppendag hon haft.
Jag hade ett stort leende på läpparna hela bilfärden hem till byn. Hon lycklig, jag lycklig.

Jockarp.