Maxad dag......

Tjoho....

Vi vaknade klockan sju och hörde regnet smattra utanför det öppna fönstret. Luften kändes frisk.
Vi låg kvar en stund och pratade innan vi tog tag i frullen. Vi trycke i oss korv och makaroner. Redo för en dag i huvudstaden.
Vi packade väskan, gick ut och begav oss tre hundra meter bort från lägenheten för att hoppa på buss 67 för att ta oss till Gröna lund.

Vi gick in och det var sjukt med folk, det lättade en del när dom klockan elva öppnade upp hela parken.
Det blev en fin dag. Vi åkte karuseller och vi pratade, skojade och chillade. En glass i solen, lite tävlande i form av att kasta bollar i ett hål. Vinst på vinst.

När vi skulle hem gick vi. Först passerade vi Estoniamonumentet, det är en rysande känsla i kroppen när jag läser på väggarna, livet är skört och det såg man tydligt på stenarna som var fyllda med 815 namn.
Vasamuseet passerades och jag berättade om skeppet som fanns där inne och även att jag önskade att hon skulle få ta del av dess historia en vacker dag, men att nu var hon för liten.
Vidare gick vi hela strandvägen och att gå där tillsammans och skoja och skratta gjorde mej väldigt gott. Jag tänkte på hur det skulle sett ut uppifrån, eller utifrån. En mor och hennes dotter fullt fokuserade på samtalen och varandra. Så närvarande i varandra och så viktigt.

Nya kängor...

Vi gick inom en butik och gjorde ett klipp i form av ett par nya vandringskängor till myset. Salomon Gore-tex, nu snackar vi. Att dom var turkosa var något min dotter såg som helt fantastiskt ;)

Vi strosade vidare hem, vi hade en middagsdejt.
Indisk mat, vilket jag är väldigt svag för. Kramar, trevliga samtal och många skratt. Wow vilken kväll, en sån där energipåfyllningskväll.
Dag två i huvudstaden var maxad. Tack för det.

Jockarp.